Åklagare oense om häktesmordet

KRIMINALVÅRDEN2015-10-07

Det straffrättsliga ansvaret för säkerhetsbristerna vid mordet på häktet i Huddinge bör prövas av Högsta domstolen. Det anser kammaråklagaren Aino Alhem. Men varken chefsåklagaren vid Alhems enhet eller Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum håller med.

Vilka kriterier är avgörande för att straffbar oaktsamhet ska anses föreligga? Det vill kammaråklagare Aiono Alhem att Högsta domstolen, HD, ska klargöra. Därför bör Riksåklagaren överklaga domen i Svea hovrätt som friade två höga chefer inom Kriminalvården från ansvar.

En kriminalvårdare misshandlades till döds vid häktet i Huddinge 3 oktober 2011. Trots att den häktade mannen var dokumenterat farlig var vårdaren ensam när hon förde honom till rastgården, vilket var emot reglerna.

Den som av oaktsamhet orsakar någon annans död ska enligt brottsbalken dömas för vållande till annans död. Om detta vållande beror på att någon av oaktsamhet åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen ålegat honom eller henne ska denne i stället dömas för arbetsmiljöbrott.

Cheferna hade ansvar för arbetsmiljön. Att den misshandlade kriminalvårdaren var ensam stod i strid med de interna reglerna, något cheferna skulle varit vaksamma mot. Svea hovrätt konstaterar i sin friande dom att arbetsmiljölagstiftningen visserligen ställer långtgående krav på chefen att göra löpande och systematiska kontroller av säkerheten.

”Varje avsteg från det normalt aktsamma är emellertid inte tillräckligt för straffrättsligt ansvar” skriver Svea hovrätt. I stället krävs en samlad bedömning. De två cheferna hade inte fått några varningssignaler om att rutinerna inte följdes.

Svea hovrätt gör samma bedömning som tingsrätten ”att det inte har kunnat krävas av en normalt aktsam arbetsgivare att denne skulle ha insett risken för att de rutiner som fanns på häktet Huddinge skulle fallera på ett sådant sätt att promenadvakten lämnades ensam med en intagen som skulle ha haft förstärkning.”

Kammaråklagare Aino Alhem vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål gör en annan bedömning och vill att Riksåklagaren överklagar den friande domen. Gränsen för straffbar oaktsamhet måste fastställas av Högsta domstolen, argumenterar Aino Alhem. Men varken chefsåklagaren vid enheten eller Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum håller med.

”Jag har svårt att se att en prövning av den nu aktuella domen kan ge sådana generella svar att avgörandet får en sådan prejudicerande betydelse som krävs för en prövning i Högsta domstolen” skriver överåklagare Göran Hellstrand.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA