Arbetsmiljöverket får revisionskritik

ARBETSMILJÖVERKET2016-10-12

På två år har antalet arbetsplatsinspektioner minskat med en tredjedel. Nu får Arbetsmiljöverket kritik från Riksrevisionen. ”Färre inspektioner betyder inte automatiskt mindre inspektion”, försvarar sig Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, som tycker att verkligheten är för komplex för att ”räkna pinnar”.

2013 gjorde Arbetsmiljöverket 31 385 arbetsställebesök. 2015 var det 20 988, vilket är en minskning med ungefär 30 procent. Antalet inspektioner från Arbetsmiljöverket var 19 566 stycken 2013 och endast 13 883 två år senare, också det 30 procent färre.

Andra staplar i Riksrevisionens rapport visar på samma utveckling ­– Arbetsmiljöverket undersöker färre arbetsplatser nu än för två år sedan. Enligt Riksrevisionens rapport har antalet inspektioner och arbetsställebesök inte varit så lågt sedan 1998.

Detta trots att verket fått utökade resurser och anställt ett hundratal nya medarbetare.

Eller delvis just därför, hävdar Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem:

– Det ett faktum att vi gjort färre inspektioner, men frågan är vad vi gjort i stället, frågar hon retoriskt och svarar själv:

– Vi har rekryterat ett hundratal nya medarbetare, som ska utbildas och handledas. Vi har också funderat på hur vi ska jobba effektivt framöver. Vi har regeringsuppdraget om osund konkurrens som tar mycket resurser och planering i anspråk.

Riksrevisionen pekar i sin rapport på att en sämre arbetsmiljö kan kosta staten mycket pengar för både produktionsbortfall och i sjukskrivningar. Att arbetsmiljöstatstiken idag är för dålig för att visa vilka de stora arbetsmiljöproblemen är eller hur många som är drabbade. Myndigheten menar också att tillsyn är Arbetsmiljöverkets mest resurskrävande men också viktigaste uppgift och att det finns en tydlig prioritering från regeringens sida när det gäller tillsynen.

En av orsakerna till att antalet inspektioner minskat är Arbetsmiljöverkets fokus på riktade insatser, något som enligt Riksrevisionen innebär en mer krävande planering.

Har ni prioriterat fel?

– Nej, det tycker jag inte. Vi tittar inte bara på hur många inspektioner vi gör utan vill ha en bra balans mellan många och rätt inspektioner. Och att nogsamt planera så att vi gör dem på rätt sätt.Arbetslivet är mer komplicerat idag. Vi måste bedöma var riskerna är störst och var våra insatser ger mest effekt, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Hur ska ni göra det?

– Vi behöver jobba på olika sätt, både i projekt och brett. Vi har också många projekt med uppdrag från regeringen. Utrymmet för egen styrning har varit ganska litet och kommer att vara det ett tag till.

Hon ser dock att effekten av nyanställningarna bör komma snart.

– Då ska vi kunna använda medarbetarna på ett bra sätt. I början av nästa år vet vi lite mer om hur vi laddar vårt startfält.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA