Avstängd från jobbet efter kuppförsöket
»Efter att ha vigt hela mitt arbetsliv som tjänsteman åt den turkiska staten är jag plötsligt stämplad som förrädare«, säger Nazife Bayrak Tosu. Hon är en av tiotusentals statsanställda som stängts av från sina jobb i Turkiet efter att delar av militären försökt gripa makten i en statskupp.
– Min arbetsgivare ringde till mig klockan elva en fredagskväll. Jag fick höra att mitt namn stod med på en lista som skickats från inrikesministeriet, säger Nazife Bayrak Tosu.
Måndagen därpå kom hon inte in på stadskontoret i Istanbul där hon arbetat i mer än 26 år. Passerkortet var spärrat.
– Det är så hänsynslöst grymt. Efter att ha vigt hela mitt arbetsliv som tjänsteman åt den turkiska staten är jag plötsligt stämplad som förrädare. Jag får inte ens veta varför.
Nazife Bayrak Tosu är en av över 80 000 statsanställda som drabbats av utrensningarna efter kuppförsöket i Turkiet. Hon har tagits ur tjänst på grund av svepande anklagelser om samröre med kuppmakarna.
När Publikt träffar henne över en kopp kaffe i närheten av hennes gamla arbetsplats blir hon uppriven när hon ska dra allt som hänt en gång till.
– Se själv här, säger Nazife Bayrak Tosu och visar dokumentet som med torrt byråkratiskt språk förklarar att hon utreds för samröre med Gülenrörelsen, eller »den parallella staten«, som den kallas i dokumentet. En olaglig organisation i Turkiet.
Dokumentet är inte unikt för Nazife Bayrak Tosu, utan ser precis likadant ut för alla som suspenderats inom polis, domstolar, departement och statliga utbildningsinstitutioner.
I övrigt har ingen motivering eller bevis presenterats för Nazife Bayrak Tosu. Hon har i nuläget inte heller möjlighet att överklaga beslutet.
– Jag står helt maktlös inför de här vansinniga anklagelserna, säger hon.
Turkiets regering menar att utrensningarna är nödvändiga. Motiveringen är att Gülenrörelsens anhängare utgör ett akut hot mot nationen.
Den muslimska predikanten Fethullah Gülen, rörelsens ledare som lever i självvald exil i USA, anklagas för att ligga bakom kuppförsöket som chockade hela världen 15 juli. Omkring 240 människor dödades och parlamentet i Ankara bombades då delar av militären försökte gripa makten i Turkiet.
– Det är absurt. Jag har alltid kritiserat Gülenrörelsen och hur regeringspartiet AKP under många år lät dem blomstra i statliga institutioner. Nu anklagas jag alltså för att ha samröre med dem, säger Nazife Bayrak Tosu upprört.
Själv är hon övertygad om att de som sammanställt listorna har tagit tillfället i akt att också göra sig av med personer som anses obekväma. Nazife Bayrak Tosu är kurd och tillhör den religiösa minoriteten aleviter. Hon är en frispråkig kvinna med en modern livsstil som ligger i öppen konflikt med arbetsgivaren.
– Jag är för annorlunda helt enkelt. Icke önskvärd eftersom jag inte uppfyller kriterierna för den profil som regeringen helst vill se bland personalen i statsförvaltningen, säger Nazife Bayrak Tosu.
Hon är långtifrån ensam om att känna sig orättvist bestraffad. Minst 280 medlemmar i Kesk, de offentliganställdas fackliga centralorganisation, har tagits ur tjänst i samband med utrensningarna.
På fackets kontor i centrala Istanbul pratar tre fackligt aktiva i munnen på varandra om medlemmar som råkat illa ut.
– De här processerna är fullkomligt regelvidriga. Ingen ska bestraffas så här godtyckligt utan att få veta varför. Det strider både mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och Turkiets egen grundlag, säger Fadime Kavak, talesperson för Kesk i Istanbul.
Förutom bristerna i rättssäkerheten menar Fadime Kavak att det är ofattbart att Kesks medlemmar pekas ut för samröre med Gülenrörelsen.
Saadet Özsoy, representant för en av organisationens lokala arbetsplatsklubbar i Istanbul, håller med:
– Vi känner våra medlemmar och vet att det är struntprat. Vi är ett progressivt fackförbund som värnar om trygga arbetsvillkor och minoriteters rättigheter. Det går på tvärs mot vår natur att ha samröre med en religiöst konservativ rörelse.
Fadime Kavak säger att Kesk under många år kritiserat att personer anställs på grund av sin politiska eller religiösa tillhörighet. På turkiska finns till och med ett särskilt ord som beskriver det här, kadrolasmak.
– Det är uppenbart att oskyldiga kastas med i den stora säcken där alla kollektivt pekas ut som syndabockar. Det skapar ett skräckvälde på arbetsmarknaden där alla drar sig för att på något sätt sticka ut eller höja rösten, säger Fadime Kavak.
Statstjänstemannen Nazife Bayrak Tosu dricker upp koppen med turkiskt kaffe. Hon vänder den lilla koppen upp och ned, ett sätt att spå framtiden enligt traditionen.
– Om jag är hoppfull inför framtiden? Nej. Jag hoppas såklart, men tror inte att jag får gå tillbaka till jobbet.
Frågan kommer så småningom att avgöras av en kommission som ska tillsättas av inrikesministeriet. Turkiets premiärminister Binali Yıldırım har tillstått att oskyldiga kan ha drabbats av utrensningarna och säger att de oskyldiga kommer att få gå tillbaka till sina arbeten då kommissionerna är färdiga med sina utredningar.
– Det låter ju fint. Men det här har varit en godtycklig häxjakt redan från början, så jag har inte mycket förtroende för att utredningarna kommer att gå rätt till, säger Nazife Bayrak Tosu.
Under tiden går hon hemma med två tredjedelar av lönen. Hon har två barn i skolåldern och det tär på familjens ekonomi. Nazife Bayrak Tosu säger att det är svindlande att tänka på hur många människor och familjer som drabbats på ett liknande sätt.
Men hon säger att den värsta oron i hennes fall inte handlar om försörjning, utan också om omgivningens reaktioner.
– Kommer mina barn få höra i skolan att deras mamma anklagas för att vara en förrädare? frågar sig Nazife Bayrak Tosu.
Även fackföreningsrörelsen har en tuff tid framför sig i Turkiet, tror Kesks Fadime Kavak. Hon har mött medlemmar som uttrycker rädsla för att drabbas och tror att medlemstalen kan komma att dala.
– Undantagstillståndet i kombination med den uppeldade stämningen ger regeringen i praktiken frikort att kringgå alla regler på arbetsmarknaden. Vårt uppdrag, att bemöta den enskildas utsatthet genom att stå enade, är därför viktigare än någonsin, säger hon.
240 dödades vid kuppförsöket
- Den 15 juli försökte delar av militären gripa makten i Turkiet. Omkring 240 personer dödades när stridsvagnar och soldater intog strategiska platser i Istanbul och Ankara. Kuppmakarna bombade parlamentet i Ankara med stridsflygplan.
- Regeringen pekar ut den muslimske predikanten Fethullah Gülen och hans anhängare för att ligga bakom kuppen. Undantagstillstånd har införts och Europakonventionen om mänskliga rättigheter är tillfälligt upphävd.
- Mer än 80 000 statsanställda har tagits ur tjänst, på grund av misstänkt samröre med Gülenrörelsen. Av dem är mer än 20 000 lärare, lika många har administrativa arbetsuppgifter för utbildningsministeriet och närmare 10 000 är anställda under inrikesministeriet. Inom rättsväsendet har 3 500 personer stängts av.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
