FörortsspråkAVAnn DahlinTyck till!

Ett öga för språket

I glipan mellan föräldrar och en oviss framtid i Sverige har invandrarungdomar i förorten skapat sin egen språkliga dialekt. Det speglas i boken »Ett öga rött«, som nu har blivit film.
Joussef Skhayri spelar Halim i Ett öga rött.

»Nu lämnar vi allt dåligt bakom oss. Nu pratar vi bara svenska.»
» Aldrig jag kommer att prata som värsta svennen.»

Replikskiftet mellan pappa och son i Ett öga rött sätter positionerna för ett av filmens teman: ska vi sträva efter att bli så lika svenskarna som möjligt eller markera avståndet till ett samhälle som ändå inte respekterar oss som likar?

Pappan väljer det första, men tonårspojken Halim är revolutionsblattefilosof och manar till uppror mot den hemliga, statliga Integrationsplanen.

När romanen Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri gavs ut för fyra år sedan väckte inte minst språket uppmärksamhet. Boken är till stor del skriven på bruten svenska, ett förortens ungdomsspråk med ny slang och annorlunda grammatik och ordföljd. I kombination med det höga tempot och huvudpersonens vildsinta subjektivitet kan Ett öga rött ge en ovanligt intensiv läsupplevelse, men somliga läsare tyckte att förortssvenskan lade hinder i vägen.

I filmen är språket mindre avvikande, men det diskuterades en hel del under inspelningen. Regissören Daniel Wallentin är från Falun och kunde ingen blattesvenska. Han fick lära sig av de unga skådespelarna.

–Om någon replik kändes konstig tog jag upp det, och vi ändrade på ganska mycket, berättar Joussef Skhayri, som spelar Halim.

Förortsspråket – eller rinkebysvenska, gårdstenssvenska, betongsvenska eller bushiska, företeelsen har många namn – är en rörelse i språket som har pågått i 30 år, enligt språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas, professor emerita i nordiska språk vid Stockholms universitet.

–Jag skrev min första artikel om rinkebysvenskan för tjugo år sedan. Andra tyckte att det bara handlade om dåligt språk, men jag var säker på att jag hade rätt. Förortssvenskan har blivit en dialekt, och vi ser en liknande utveckling i många andra länder.

Många växlar mellan språken

Många ungdomar kan växla mellan »betongsvenska« och »svensk svenska« utifrån sammanhang och behov. Ulla-Britt Kotsinas tror att en känsla av utanförskap kan bidra till att ungdomar i invandrarrika förorter väljer att avvika från standardsvenskans ord, uttal och satsmelodi.

–Förortsspråket är en markör för identitet, en identitet som svensk med invandrarbakgrund.

Förutom en mängd nya ord skiljer sig rinkebysvenskan exempelvis genom mindre skillnad mellan kort och lång vokal (mat/matt), tydligare r-ljud, ett »stötigt« uttal och en annorlunda språkmelodi. Ofta används rak ordföljd i stället för omvänd: »Förra veckan jag sålde bilen«.

De här avvikelserna från standardsvenskan går igen oavsett vilket språk som talas i hemmet, och det förekommer att även helt svenska ungdomar anammar dem.

Men det är inte alla som antar förortens dialekt, framhåller Ulla-Britt Kotsinas. En del vägrar att använda den, medan andra sätter en ära i det och tar ut svängarna.

–Så har det alltid varit, det var likadant med det gamla Ekensnacket.

Lantisarnas »urstockholmska«

Ekensnacket är på många sätt en direkt parallell till förortssvenskan, anser Ulla-Britt Kotsinas. Det språket skapades av pigor och drängar som flyttade från landsbygden till Stockholm vid 1900-talets början – och framför allt av deras barn. Det var trångbott och fattigt, och barnen fick hålla sig utomhus. Där, på gatan, plockade man upp mängder av nya ord: slafa, kul, kymig, jobba och tjej är ord som lever kvar än i dag. Många hämtades från romani och från västgötaknallarnas hemliga språk.

De nya stockholmarna uttalade också orden annorlunda. Till exempel försvann r-ljudet nästan helt i vissa ord och ä-ljudet omvandlades till e (reka/räka). Det som ett par generationer senare skulle komma att betraktas som någon slags urstockholmska var alltså en dialekt som skapades av inflyttade lantisar.

Men många reagerade upprört när det begav sig, och varnade för att detta arbetarspråk skulle ta över och förgrova den finare svenskan. I en artikel i Aftonbladet 1912 beklagar författaren att även ungdomar i societeten nu lockats att plocka upp några språkbitar ur »dräggens språklår«:

»Så har de hittat på denna lek, som heter söderamerikanska och limmat ihop ett språk med några bitar grabbslang, liten smula tjufspråk, en del zigenarmål och resten fri fantasi, som tillsammans blifvit det nya stockholmsmålet.«

Om man bortser från författarens attityd kanske det finns fog för en liknande iakttagelse i dag. De flesta ungdomar känner till och använder ibland uttryck från »betongförorten«.

Språket är alltid statt i förändring. Men nyskapandet har enligt Ulla-Britt Kotsinas varit särskilt snabbt och omfattande under två perioder: efter den stora inflyttningen till städerna vid förra sekelskiftet och sedan invandringen till Sverige tog fart på 1970-talet. Vilken riktning nydaningarna kommer att ta framöver beror till stor del på den politiska och ekonomiska utvecklingen, anser Ulla-Britt Kotsinas.

Större skillnader i Frankrike

–Om vi har goda konjunkturer, och ungdomar från invandrarrika förorter får jobb och blir etablerade i det svenska samhället, kommer en del av deras språk att införlivas med ortens lokala dialekt. Och det blir språket bara rikare av, eftersom de gamla orden inte försvinner.

Men om ungdomarna blir arbetslösa och fastnar i förorten får de mindre kontakt med etniska svenskar, och då kan språkskillnaderna bli än större. En extrem utveckling åt det hållet kan höras i Paris fattiga förstäder, där invandrarungdomar har skapat sitt eget språk, le verlan. Namnet är en lek med ordet envers, tvärtom. I tvärtomspråket kastar man om stavelser i orden så att det man säger blir obegripligt för utomstående.

Även i Sverige har trenden varit att förortsspråket fjärmar sig alltmer från den allmänt talade svenskan. Men det är ändå inte troligt att vi får en fransk situation i Sverige, anser Ulla-Britt Kotsinas.

–I Frankrike är förorterna mycket mer nedgångna och människorna mer utsatta. Där finns också en rasism som jag hoppas inte är lika stark här.

Huvudrollsinnehavaren i Ett öga rött, Joussef Skhayri, säger att han för sin del reagerar mot »överdrivet blattesnack«, och att det är uppenbart att ett sådant språk kan vara till nackdel för en när man söker arbete.

–Men det kan vara bra ibland, när man vill säga något till kompisen utan att morsan förstår. n

Ämnen: Kultur
Mikrolexikon
- Skämtsamma ord
kebab (arab
curry, mowgli (indier)
deniro (tuffing)
cowboy utan häst (lögnare)

- Ord hämtade från andra språk
ayna (polis)
jalla (kom, skynda)
chilla (ta det lugnt, slappa)
chok (mycket)
guss (flicka)
para (pengar)
keff (dålig, elak)
habib (kompis)

- Ord med tillägg -ish eller -o
plankish (planka, åka gratis)
babblish (skvallertant)
becknish (sälja)
bebo (barn)
bajo (öl)
drogo (narkoman)
Källa: Ulla-Britt Kotsinas
Bli den första att tycka till!
IntegritetNyhetDatalagring av mobilsamtal och e-post kan kränka integriteten, men har gjort stor nytta för att klara upp brott. Därför bör systemet behållas. Det föreslår utredaren Sten Heckscher.
BråNyhetBrottsförebyggande rådet, Brå, ska under våren fråga 90 000 anställda på statliga myndigheter och två a-kassor om de varit utsatta för otillåten påverkan, exempelvis hot.
MiljöNyhetDet bör inrättas en ny nationell myndighet på miljöområdet, föreslår en utredning. Den ska få namnet Miljöinspektionen och bland annat ta över tillståndsgivning och tillsyn från Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna.
UpphandlingFördjupningRegeringen tänker skärpa kraven på myndigheternas upphandlingar. Civilministern vill göra det obligatoriskt att kräva kollektivavtalsliknande villkor hos leverantörerna. På Jordbruksverket i Jönköping, där Kjell Axelsson och Lena Söderblom arbetar, är upphandlarna beredda.
Statens musikverkNyhetStatskontoret har fått i uppdrag att analysera hur Statens musikverk klarar av sitt uppdrag i förhållande till uppgifter och resurser. Uppdraget ska redovisas 1 oktober 2015.
LönerNyhetBland statsanställda ökar kvinnors löner snabbare än mäns. Störst är skillnaden i ökningstakt bland chefer, visar Arbetsgivarverkets rapport om löneutveckling i staten.
SocialförsäkringarNyhetGärningspersoner lurar staten på mångmiljonbelopp med hjälp av felaktiga intyg. Handläggare vid utbetalande myndigheter behöver ökad kunskap, hävdar Brottsförebyggande rådet, Brå, i en aktuell rapport.
SipriNyhetRegeringen har utsett Dan Smith till ny chef för Sipri, Stockholms internationella fredforskningsinstitut - nära ett år efter att förra chefen avgick efter hård kritik mot arbetssituationen på stiftelsen.
PrisNyhetPublikt har chans att belönas för både bästa foto och bästa illustration när Fackförbundspressens journalistpriser delas ut. Tidningens medarbetare Casper Hedberg och Robert Nyberg är båda nominerade.
LänsstyrelserNyhetRegeringen har utsett förra allians-ministern Maria Larsson, KD, till ny landshövding i Örebro. Hon tillträder 4 maj och efterträder Rose-Marie Frebran.
SkatteverketNyhetNär Skatteverket lägger ned lokalkontoret i Hudiksvall överger man nyrustade lokaler och ett hyreskontrakt som sträcker sig till 2020. Notan för de tomma lokalerna blir över tolv miljoner kronor, rapporterar Sveriges Radio P4 Gävleborg.
SocialförsäkringNyhetSjukpenningtalet ökade i februari för femtionde månaden i följd. Som lägst var sjukpenningtalet nere i 6,0 i december 2010. I februari i år hade det enligt Försäkringskassans statistik ökat till 9,6 sjukdagar per sjukförsäkrad och år.
PolisenNyhetArbetsbelastningen för passhandläggarna på Globens polisstation i Stockholm är för hög. De anställda beskriver stressymtom som yrsel, bröstsmärtor, huvudvärk och sömnproblem. Flera har gjort anmälningar i Polisens interna tillbudssystem.
HögskolanNyhetStockholms universitet har tagit tillbaka sin telefonväxel i egen regi. Anledningen är att företaget som skötte växeln saknade tillräcklig kunskap om universitetets verksamhet, vilket ledde till felkopplingar.
TCONyhetTCO och Nordea har kommit överens om ett bolåneerbjudande till TCO-förbundens medlemmar. Erbjudandet, en ränterabatt på minst 0,3 procentenheter på listpriset, gäller från 30 mars.
ArbetsförmedlingenNyhetSystemet med etableringslotsar ska avvecklas helt. Arbetsförmedlingen ska i stället anställa egen personal.
STNyhetST ställer sig bakom TCOs planer på att skapa och driva en tankesmedja. »Det är på tiden att vi samlar oss«, säger STs ordförande Britta Lejon. Förbundsstyrelsen var dock oenig om man skulle stödja projektet eller inte.
E-tjänsterNyhetOm drygt ett år införs en ny e-legitimation för myndigheternas e-tjänster. Men den tekniska lösningen har fått kritik.
SKATTEVERKETNyhetSkatteverket vill lägga ned nio kontor med sammanlagt 510 medarbetare. Alla erbjuds anställning på annan ort. Motivet är effektivisering, men STs Ing-Marie Sandin anser att förslaget är både obegripligt och inkonsekvent.
ArbetsmiljöNyhetFyra av tio offentliganställda inom stat, kommun och landsting i Västernorrland törs inte kritisera sin arbetsplats eller berätta om missförhållanden. En av tio har råkat ut för repressalier när de gjort det.
ArbetsrättNyhetDet kan löna sig för arbetsgivare att strunta i lagen om anställningsskydd, las. Genom att välja avsked istället för uppsägning kan en arbetsgivare spara hundratusentals kronor i lönekostnader, enligt en uppsats vid Umeå universitet.
TrafikverketNyhetPå lång sikt bör Trafikverket ta över underhållet av järnvägarna. Det är budskapet i ett kommande regeringsutredning, avslöjar SVT.
RegionerNyhetRegeringen tänker inleda en regionreform under innevarande mandatperiod. Avsikten är att åstadkomma en ny regionindelning genom sammanläggning av landsting och även en ny statlig regional indelning.
EUNyhetI en gemensam skrivelse framför de tre svenska centralorganisationerna LO, TCO och Saco konkreta förslag till formuleringar i det kommande handelsavtalet mellan EU och USA, TTIP.
FörvaltningNyhetRegeringen tänker inte göra något mer för att förbättra arbetet med informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen. Enligt en skrivelse till riksdagen har tillräckliga förändringar genomförts.
JämställdhetNyhetDet glastak som förhindrar kvinnor att uppnå de allra högsta lönerna på svensk arbetsmarknad hänger samman med kvinnors högre uttag av föräldraledighet. Den slutsatsen dras i en rapport från IFAU.
MiljöNyhetHavs- och vattenmyndigheten, HaV, får en ledande roll i arbetet med att utveckla och samordna havsplaner för Östersjön, sedan EU-kommissionen sagt ja till 20-miljonersprojektet BalticScope.
ArbetsförmedlingenNyhetDet blir ingen återupptagen utredning om Arbetsförmedlingen. I stället kontrar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, S, med att Statskontoret ska genomlysa myndigheten.
MigrationsverketNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Migrationsverket för handläggningen av ett utvisningsärende. Trots att Polisen meddelat att utvisningen inte gått att verkställa har myndigheten inte agerat.
IntegritetNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Skånepolisens register över romer. Ansvaret faller enligt JO främst på länspolismästaren, men också på cheferna för länskriminalen.
RiksrevisionenNyhetRiksdagens konstitutionsutskott, KU, föreslår finansrådet Susanne Ackum och generaldirektören Ulf Bengtsson till nya riksrevisorer. Riksdagen fattar det formella beslutet och de nya tillträder 1 augusti.
OutsourcingNyhetSedan slutet av 80-talet har staten lagt ut allt mer kärnverksamhet på entreprenad. ”Strävan efter konkurrens har blivit central. Men det finns en risk att myndigheterna förlorar egen kompetens när man outsourcar”, säger Peter Ehn på Statskontoret, som skrivit en rapport om frågan.
IntegrationNyhetMigrationsverket har tagit initiativ till djupare samarbete med åtta andra myndigheter för att underlätta för nyanlända att komma in i det svenska samhället.
HögskolanNyhetOckså en professor får ha privata åsikter och framföra dem offentligt på Twitter. Det är innebörden av ett beslut från Justitieombudsmannen, JO.
SKATTEVERKETNyhetSkatteverket vill lägga ned fler kontor. Hur många och vilka har man ännu inte redovisat. Enligt STs avdelningsordförande Ing-Marie Sandin tar myndigheten i praktiken inga regionalpolitiska hänsyn.
ArbetsmiljöNyhetFyra av tio arbetsgivare blir frikända från ansvar när en anställd dör på jobbet. Det visar en bred granskning som tidningen Arbetarskydd har gjort. Bara vart tionde dödsfall på jobbet leder till åtal.
EkonomiNyhetVi vill bevara den breda politiska enigheten kring det finanspolitiska regelverket, skriver de fyra allianspartiernas ekonomisk-politiska talesmän i en debattartikel. Därför bör överskottsmålet bli föremål för en bred utredning.
LönerNyhetDen tiondel som tjänar mest i världens rika länder har dragit ifrån alla andra. Fackföreningarnas försvagade ställning är en viktig förklaring, skriver forskare från Internationella valutafonden.