Annons:
Förortsspråk
Kultur
AVAnn DahlinTyck till!

Ett öga för språket

I glipan mellan föräldrar och en oviss framtid i Sverige har invandrarungdomar i förorten skapat sin egen språkliga dialekt. Det speglas i boken »Ett öga rött«, som nu har blivit film.
Joussef Skhayri spelar Halim i Ett öga rött.

»Nu lämnar vi allt dåligt bakom oss. Nu pratar vi bara svenska.»
» Aldrig jag kommer att prata som värsta svennen.»

Replikskiftet mellan pappa och son i Ett öga rött sätter positionerna för ett av filmens teman: ska vi sträva efter att bli så lika svenskarna som möjligt eller markera avståndet till ett samhälle som ändå inte respekterar oss som likar?

Pappan väljer det första, men tonårspojken Halim är revolutionsblattefilosof och manar till uppror mot den hemliga, statliga Integrationsplanen.

När romanen Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri gavs ut för fyra år sedan väckte inte minst språket uppmärksamhet. Boken är till stor del skriven på bruten svenska, ett förortens ungdomsspråk med ny slang och annorlunda grammatik och ordföljd. I kombination med det höga tempot och huvudpersonens vildsinta subjektivitet kan Ett öga rött ge en ovanligt intensiv läsupplevelse, men somliga läsare tyckte att förortssvenskan lade hinder i vägen.

I filmen är språket mindre avvikande, men det diskuterades en hel del under inspelningen. Regissören Daniel Wallentin är från Falun och kunde ingen blattesvenska. Han fick lära sig av de unga skådespelarna.

–Om någon replik kändes konstig tog jag upp det, och vi ändrade på ganska mycket, berättar Joussef Skhayri, som spelar Halim.

Förortsspråket – eller rinkebysvenska, gårdstenssvenska, betongsvenska eller bushiska, företeelsen har många namn – är en rörelse i språket som har pågått i 30 år, enligt språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas, professor emerita i nordiska språk vid Stockholms universitet.

–Jag skrev min första artikel om rinkebysvenskan för tjugo år sedan. Andra tyckte att det bara handlade om dåligt språk, men jag var säker på att jag hade rätt. Förortssvenskan har blivit en dialekt, och vi ser en liknande utveckling i många andra länder.

Många växlar mellan språken

Många ungdomar kan växla mellan »betongsvenska« och »svensk svenska« utifrån sammanhang och behov. Ulla-Britt Kotsinas tror att en känsla av utanförskap kan bidra till att ungdomar i invandrarrika förorter väljer att avvika från standardsvenskans ord, uttal och satsmelodi.

–Förortsspråket är en markör för identitet, en identitet som svensk med invandrarbakgrund.

Förutom en mängd nya ord skiljer sig rinkebysvenskan exempelvis genom mindre skillnad mellan kort och lång vokal (mat/matt), tydligare r-ljud, ett »stötigt« uttal och en annorlunda språkmelodi. Ofta används rak ordföljd i stället för omvänd: »Förra veckan jag sålde bilen«.

De här avvikelserna från standardsvenskan går igen oavsett vilket språk som talas i hemmet, och det förekommer att även helt svenska ungdomar anammar dem.

Men det är inte alla som antar förortens dialekt, framhåller Ulla-Britt Kotsinas. En del vägrar att använda den, medan andra sätter en ära i det och tar ut svängarna.

–Så har det alltid varit, det var likadant med det gamla Ekensnacket.

Lantisarnas »urstockholmska«

Ekensnacket är på många sätt en direkt parallell till förortssvenskan, anser Ulla-Britt Kotsinas. Det språket skapades av pigor och drängar som flyttade från landsbygden till Stockholm vid 1900-talets början – och framför allt av deras barn. Det var trångbott och fattigt, och barnen fick hålla sig utomhus. Där, på gatan, plockade man upp mängder av nya ord: slafa, kul, kymig, jobba och tjej är ord som lever kvar än i dag. Många hämtades från romani och från västgötaknallarnas hemliga språk.

De nya stockholmarna uttalade också orden annorlunda. Till exempel försvann r-ljudet nästan helt i vissa ord och ä-ljudet omvandlades till e (reka/räka). Det som ett par generationer senare skulle komma att betraktas som någon slags urstockholmska var alltså en dialekt som skapades av inflyttade lantisar.

Men många reagerade upprört när det begav sig, och varnade för att detta arbetarspråk skulle ta över och förgrova den finare svenskan. I en artikel i Aftonbladet 1912 beklagar författaren att även ungdomar i societeten nu lockats att plocka upp några språkbitar ur »dräggens språklår«:

»Så har de hittat på denna lek, som heter söderamerikanska och limmat ihop ett språk med några bitar grabbslang, liten smula tjufspråk, en del zigenarmål och resten fri fantasi, som tillsammans blifvit det nya stockholmsmålet.«

Om man bortser från författarens attityd kanske det finns fog för en liknande iakttagelse i dag. De flesta ungdomar känner till och använder ibland uttryck från »betongförorten«.

Språket är alltid statt i förändring. Men nyskapandet har enligt Ulla-Britt Kotsinas varit särskilt snabbt och omfattande under två perioder: efter den stora inflyttningen till städerna vid förra sekelskiftet och sedan invandringen till Sverige tog fart på 1970-talet. Vilken riktning nydaningarna kommer att ta framöver beror till stor del på den politiska och ekonomiska utvecklingen, anser Ulla-Britt Kotsinas.

Större skillnader i Frankrike

–Om vi har goda konjunkturer, och ungdomar från invandrarrika förorter får jobb och blir etablerade i det svenska samhället, kommer en del av deras språk att införlivas med ortens lokala dialekt. Och det blir språket bara rikare av, eftersom de gamla orden inte försvinner.

Men om ungdomarna blir arbetslösa och fastnar i förorten får de mindre kontakt med etniska svenskar, och då kan språkskillnaderna bli än större. En extrem utveckling åt det hållet kan höras i Paris fattiga förstäder, där invandrarungdomar har skapat sitt eget språk, le verlan. Namnet är en lek med ordet envers, tvärtom. I tvärtomspråket kastar man om stavelser i orden så att det man säger blir obegripligt för utomstående.

Även i Sverige har trenden varit att förortsspråket fjärmar sig alltmer från den allmänt talade svenskan. Men det är ändå inte troligt att vi får en fransk situation i Sverige, anser Ulla-Britt Kotsinas.

–I Frankrike är förorterna mycket mer nedgångna och människorna mer utsatta. Där finns också en rasism som jag hoppas inte är lika stark här.

Huvudrollsinnehavaren i Ett öga rött, Joussef Skhayri, säger att han för sin del reagerar mot »överdrivet blattesnack«, och att det är uppenbart att ett sådant språk kan vara till nackdel för en när man söker arbete.

–Men det kan vara bra ibland, när man vill säga något till kompisen utan att morsan förstår. n

Ämnen: Kultur
Mikrolexikon
- Skämtsamma ord
kebab (arab
curry, mowgli (indier)
deniro (tuffing)
cowboy utan häst (lögnare)

- Ord hämtade från andra språk
ayna (polis)
jalla (kom, skynda)
chilla (ta det lugnt, slappa)
chok (mycket)
guss (flicka)
para (pengar)
keff (dålig, elak)
habib (kompis)

- Ord med tillägg -ish eller -o
plankish (planka, åka gratis)
babblish (skvallertant)
becknish (sälja)
bebo (barn)
bajo (öl)
drogo (narkoman)
Källa: Ulla-Britt Kotsinas
Bli den första att tycka till!
luftfartNyhetST har beslutat att varsla om en sympatiblockad mot flygbolaget Ryanair. Orsaken är att bolaget vägrar att teckna kollektivavtal med det danska flygfacket.
ArbetsgivarverketNyhetEva Liedström Adler blir ny generaldirektör för Arbetsgivarverket. Hon kommer närmast från posten som myndighetschef på Kronofogden.
TjänstepensionerNyhetST har tagit paus i förhandlingarna om framtidens tjänstepensioner för myndighetsanställda. Missnöjet med det förslag som låg på bordet var stort. Men de andra fackliga organisationerna har nu skrivit under en överenskommelse om ett nytt pensionsavtal.
SjälvmordFördjupningVarje år tar flera personer livet av sig i arrester, på häkten och anstalter. Mia Wallinder har upptäckt flera självmord och självmordförsök under sina år på Kriminalvården. På senare år har arbetet med att förebygga självmord blivit allt viktigare inom Kriminalvården och Polisen.
ArbetsförmedlingenNyhetEffektiviteten inom Arbetsförmedlingen är relativt stor, men det finns potential för att öka den. Den slutsatsen dras i en studie som Arbetsförmedlingen gjort, där 164 arbetsförmedlingskontor jämförs.
SocialförsäkringarNyhetArbetsgivarverket är i sitt remissvar på socialförsäkringsutredningen kritiskt till förslaget att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ska avskaffas. Det skulle kunna motverka tidig återgång i arbete, anser arbetsgivarna.
TCONyhetDet bästa för Sverige vore blocköverskridande samarbeten och gärna en blocköverskridande regering. Det skriver TCOs samhällspolitiska chef Samuel Engblom i en debattartikel.
PolisenNyhetSom ett led i ombildningen till nya Polismyndigheten läggs tolv länskommunikations­centraler ned. I stället skapas sju regionledningscentraler. ST är dock kritiskt till hur förändringen genomförs. Mona Litzell på länskommunikationscentralen i Östersund säger att stämningen är uppgiven.
TrafikverketNyhetTrafikverkets ledning ändrar sig och behåller alla dagens åtta trafiklednings­centraler för tåg. STs Bengt Gruvman välkomnar beslutet. De 200 anställda som skulle beröras vid en nedläggning kan andas ut.
SjälvmordNyhetVarje år begår fyra till åtta intagna självmord i Kriminalvårdens anstalter och häkten. I Polisens arrester begår två till fyra frihetsberövade självmord årligen. Det visar statistik som Publikt tagit fram från myndigheterna. Arbetet med att förhindra att människor som frihetsberövats tar sitt liv har fått högre prioritet.
BolagNyhetVärdet av de statliga bolagen föll under 2014 med 8 procent, från 500 till 460 miljarder kronor. Omsättningen minskade med drygt 2 procent, medan vinsten ökade från 14 till 16 miljarder kronor.
SkuldsättningNyhetRiksrevisionen påtalar allvarliga brister i statens tillsyn av kommunernas budget- och skuldrådgivning. Antalet svårt skuldsatta ökar och regeringen bör förtydliga reglerna, anser myndigheten.
HögskolanNyhetEn växande andel av personalen på landets lärosäten har en grundläggande forskarutbildning. Två av tre som arbetar med undervisning eller forskning har utbildning på forskarnivå.
ArbetsmiljöNyhetTill hösten beslutar Arbetsmiljö­verket om tydligare regler för organisation och stress. Facken jublar, men arbetsgivarorganisationerna gör tummen ned.
TransporterNyhetStatskontoret konstaterar i en genomlysning av Transportstyrelsen och Trafikverket att båda myndigheterna har brister att arbeta med, även om utvecklingen i huvudsak går åt rätt håll.
ARBETSMILJÖNyhetHögsta domstolen, HD, kommer inte att ta upp det så kallade Krokommålet, om två chefers ansvar för en socialsekreterares självmord. ”Jag är mycket förvånad över HDs beslut”, säger kammaråklagare Åse Schoulz, som drivit ärendet, till tidningen Arbetsvärlden.
StatsförvaltningNyhetFörändringarna av befolkningens sammansättning kommer att ställa stora krav på förvaltningens förmåga att anpassa sig. Det konstaterar Statskontoret i en rapport om lärande och effektivitet i förvaltningen.
IntegritetNyhetEUs datalagringsdirektiv har ogiltigförklarats av ännu en nationell instans, den belgiska författningsdomstolen. Enligt domstolen strider direktivet mot rätten till privatliv.
IntervjuFördjupningEn pragmatiker som vill förändra världen. Så beskriver finansminister Magdalena Andersson sitt förhållningssätt till politiken. Hon hoppas kunna föra en mer expansiv politik, men avvisar fackliga krav på större satsningar redan nu.
MUFCNyhetLena Nyberg blir ny generaldirektör för Mucf, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor, tidigare Ungdomsstyrelsen.
JämställdhetNyhetUnder åtta år satsade regeringen 2,6 miljarder kronor på att öka jämställdheten. En granskning från Riksrevisionen visar att mycket av det som har gjorts nu riskerar att rinna ut i sanden.
UrfolkNyhetStatens ställningstaganden och retorik hotar Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Det skriver 59 forskare i en debattartikel om rättsprocessen mellan staten och Girjas sameby.
STATENS SERVICECENTERNyhetST vill inte se något krav på myndigheterna att ansluta sig till en central löneadministration i Statens servicecenter. Regeringen måste klargöra vad som är viktiga personalpolitiska funktioner och vad som är ren administration, anser förbundet.
RättsväsendetNyhetDet bör skapas en ny myndighet med tillsyn över Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. I första hand ska myndigheten själv initiera tillsyn men även enskilda ska kunna ge in klagomål. Det föreslår Polisorganisationskommittén.
FörsäkringskassanNyhetFörsäkringskassan ska vara i framkant och ta tydlig ställning i arbetet för barns rätt inom sitt verksamhetsområde. Det är ett övergripande mål i myndighetens nya barnrättspolicy.
ArbetsmiljöNyhetDet samlade antalet arbetsskador minskade förra året, men allt fler mår psykiskt dåligt på grund av jobbet. Det framgår av Arbetsmiljöverkets årsrapport för 2014.
TTIPNyhetMotsättningarna i EU-parlamentet hårdnar i frågan om investerarskydd i det planerade frihandelsavtalet mellan EU och USA, TTIP. Parlamentets ordförande sköt upp onsdagens debatt och beslut om förhandlingarna. ”Handelsavtal får inte inskränka det demokratiska beslutsfattandet”, anser STs ordförande Britta Lejon.
Post- och TelestyrelsenNyhetPost- och Telestyrelsens generaldirektör Göran Marby får hård kritik från branschen för oprofessionellt agerande. Trots det har han PTS styrelses förtroende.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Kriminalvårdens anstalt i Kalmar, för omfattande brister i anstaltens hantering av situationer där intagna isolerats.
IntegritetNyhetRegeringens utredare Doris Högne Rydheim föreslår att Säkerhetspolisen, Säpo, ska redovisa sin samlade användning av hemliga tvångsmedel öppet, på samma sätt som andra myndigheter i rättskedjan.
SOCIALFÖRSÄKRINGNyhetI takt med att den offentliga sjukförsäkringen urholkats får högavlönade svenskar förlita sig på kompensation i kollektivavtal. De bäst betalda statstjänstemännen får mindre än 50 procent av lönen från den allmänna försäkringen vid sjukdom, visar en rapport från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen.
LönesystemNyhetEkonomistyrningsverket, ESV, säger nej till regeringens förslag att tvinga myndigheter att köpa Statens servicecenters lönetjänster. Ett obligatorium är ett avsteg från normal styrning, anser ESV.
ArbetsmarknadNyhetDen ekonomiska samarbetsorganisationen OECD pekar i en rapport ut flera systemfel på den svenska arbetsmarknaden. Bland annat anser OECD att Arbetsförmedlingen är alltför centralstyrd.