Annons:
Förortsspråk
Kultur
AVAnn DahlinTyck till!

Ett öga för språket

I glipan mellan föräldrar och en oviss framtid i Sverige har invandrarungdomar i förorten skapat sin egen språkliga dialekt. Det speglas i boken »Ett öga rött«, som nu har blivit film.
Joussef Skhayri spelar Halim i Ett öga rött.

»Nu lämnar vi allt dåligt bakom oss. Nu pratar vi bara svenska.»
» Aldrig jag kommer att prata som värsta svennen.»

Replikskiftet mellan pappa och son i Ett öga rött sätter positionerna för ett av filmens teman: ska vi sträva efter att bli så lika svenskarna som möjligt eller markera avståndet till ett samhälle som ändå inte respekterar oss som likar?

Pappan väljer det första, men tonårspojken Halim är revolutionsblattefilosof och manar till uppror mot den hemliga, statliga Integrationsplanen.

När romanen Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri gavs ut för fyra år sedan väckte inte minst språket uppmärksamhet. Boken är till stor del skriven på bruten svenska, ett förortens ungdomsspråk med ny slang och annorlunda grammatik och ordföljd. I kombination med det höga tempot och huvudpersonens vildsinta subjektivitet kan Ett öga rött ge en ovanligt intensiv läsupplevelse, men somliga läsare tyckte att förortssvenskan lade hinder i vägen.

I filmen är språket mindre avvikande, men det diskuterades en hel del under inspelningen. Regissören Daniel Wallentin är från Falun och kunde ingen blattesvenska. Han fick lära sig av de unga skådespelarna.

–Om någon replik kändes konstig tog jag upp det, och vi ändrade på ganska mycket, berättar Joussef Skhayri, som spelar Halim.

Förortsspråket – eller rinkebysvenska, gårdstenssvenska, betongsvenska eller bushiska, företeelsen har många namn – är en rörelse i språket som har pågått i 30 år, enligt språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas, professor emerita i nordiska språk vid Stockholms universitet.

–Jag skrev min första artikel om rinkebysvenskan för tjugo år sedan. Andra tyckte att det bara handlade om dåligt språk, men jag var säker på att jag hade rätt. Förortssvenskan har blivit en dialekt, och vi ser en liknande utveckling i många andra länder.

Många växlar mellan språken

Många ungdomar kan växla mellan »betongsvenska« och »svensk svenska« utifrån sammanhang och behov. Ulla-Britt Kotsinas tror att en känsla av utanförskap kan bidra till att ungdomar i invandrarrika förorter väljer att avvika från standardsvenskans ord, uttal och satsmelodi.

–Förortsspråket är en markör för identitet, en identitet som svensk med invandrarbakgrund.

Förutom en mängd nya ord skiljer sig rinkebysvenskan exempelvis genom mindre skillnad mellan kort och lång vokal (mat/matt), tydligare r-ljud, ett »stötigt« uttal och en annorlunda språkmelodi. Ofta används rak ordföljd i stället för omvänd: »Förra veckan jag sålde bilen«.

De här avvikelserna från standardsvenskan går igen oavsett vilket språk som talas i hemmet, och det förekommer att även helt svenska ungdomar anammar dem.

Men det är inte alla som antar förortens dialekt, framhåller Ulla-Britt Kotsinas. En del vägrar att använda den, medan andra sätter en ära i det och tar ut svängarna.

–Så har det alltid varit, det var likadant med det gamla Ekensnacket.

Lantisarnas »urstockholmska«

Ekensnacket är på många sätt en direkt parallell till förortssvenskan, anser Ulla-Britt Kotsinas. Det språket skapades av pigor och drängar som flyttade från landsbygden till Stockholm vid 1900-talets början – och framför allt av deras barn. Det var trångbott och fattigt, och barnen fick hålla sig utomhus. Där, på gatan, plockade man upp mängder av nya ord: slafa, kul, kymig, jobba och tjej är ord som lever kvar än i dag. Många hämtades från romani och från västgötaknallarnas hemliga språk.

De nya stockholmarna uttalade också orden annorlunda. Till exempel försvann r-ljudet nästan helt i vissa ord och ä-ljudet omvandlades till e (reka/räka). Det som ett par generationer senare skulle komma att betraktas som någon slags urstockholmska var alltså en dialekt som skapades av inflyttade lantisar.

Men många reagerade upprört när det begav sig, och varnade för att detta arbetarspråk skulle ta över och förgrova den finare svenskan. I en artikel i Aftonbladet 1912 beklagar författaren att även ungdomar i societeten nu lockats att plocka upp några språkbitar ur »dräggens språklår«:

»Så har de hittat på denna lek, som heter söderamerikanska och limmat ihop ett språk med några bitar grabbslang, liten smula tjufspråk, en del zigenarmål och resten fri fantasi, som tillsammans blifvit det nya stockholmsmålet.«

Om man bortser från författarens attityd kanske det finns fog för en liknande iakttagelse i dag. De flesta ungdomar känner till och använder ibland uttryck från »betongförorten«.

Språket är alltid statt i förändring. Men nyskapandet har enligt Ulla-Britt Kotsinas varit särskilt snabbt och omfattande under två perioder: efter den stora inflyttningen till städerna vid förra sekelskiftet och sedan invandringen till Sverige tog fart på 1970-talet. Vilken riktning nydaningarna kommer att ta framöver beror till stor del på den politiska och ekonomiska utvecklingen, anser Ulla-Britt Kotsinas.

Större skillnader i Frankrike

–Om vi har goda konjunkturer, och ungdomar från invandrarrika förorter får jobb och blir etablerade i det svenska samhället, kommer en del av deras språk att införlivas med ortens lokala dialekt. Och det blir språket bara rikare av, eftersom de gamla orden inte försvinner.

Men om ungdomarna blir arbetslösa och fastnar i förorten får de mindre kontakt med etniska svenskar, och då kan språkskillnaderna bli än större. En extrem utveckling åt det hållet kan höras i Paris fattiga förstäder, där invandrarungdomar har skapat sitt eget språk, le verlan. Namnet är en lek med ordet envers, tvärtom. I tvärtomspråket kastar man om stavelser i orden så att det man säger blir obegripligt för utomstående.

Även i Sverige har trenden varit att förortsspråket fjärmar sig alltmer från den allmänt talade svenskan. Men det är ändå inte troligt att vi får en fransk situation i Sverige, anser Ulla-Britt Kotsinas.

–I Frankrike är förorterna mycket mer nedgångna och människorna mer utsatta. Där finns också en rasism som jag hoppas inte är lika stark här.

Huvudrollsinnehavaren i Ett öga rött, Joussef Skhayri, säger att han för sin del reagerar mot »överdrivet blattesnack«, och att det är uppenbart att ett sådant språk kan vara till nackdel för en när man söker arbete.

–Men det kan vara bra ibland, när man vill säga något till kompisen utan att morsan förstår. n

Ämnen: Kultur
Mikrolexikon
- Skämtsamma ord
kebab (arab
curry, mowgli (indier)
deniro (tuffing)
cowboy utan häst (lögnare)

- Ord hämtade från andra språk
ayna (polis)
jalla (kom, skynda)
chilla (ta det lugnt, slappa)
chok (mycket)
guss (flicka)
para (pengar)
keff (dålig, elak)
habib (kompis)

- Ord med tillägg -ish eller -o
plankish (planka, åka gratis)
babblish (skvallertant)
becknish (sälja)
bebo (barn)
bajo (öl)
drogo (narkoman)
Källa: Ulla-Britt Kotsinas
Bli den första att tycka till!
STs kongressFördjupningBritta Lejon kandiderar för fyra nya år som STs ordförande. Högt på dagordningen står medlemsrekrytering och ett bättre genomslag för STs lönepolitik. Om tiden som ordförande säger hon: »Det är fantastiskt roligt och en jätteförmån att få finnas i en organisation och försöka påverka samhället.«
TryckfrihetNyhetSveriges utrikesminister Margot Wallström, S, och Finlands motsvarighet Timo Soini, Sannfinländarna, har skrivit en gemensam debattartikel till försvar för yttrandefriheten i samband med tryckfrihetsförordningens 250-årsjubileum.
EkonomiNyhetStaten skriver av miljardbelopp på obetalda studielån, utan att det framgår om det beror på låntagare som missköter sig eller felaktiga lånevillkor, anser Riksrevisionen.
BisysslorFördjupningDen som jobbar statligt får inte göra vad som helst på sin fritid. Men trots flera tillsägelser från arbetsgivaren vill Sebastian Kirppu inte sluta engagera sig mot avverkningar av skyddsvärd skog. Han säger att det skulle vara som att sluta vara människa.
e-legitimationerNyhetSvensk e-legitimation har skrotats. Systemet hade flera brister och bankerna ställde inte upp. I väntan på en bättre lösning erbjuds myndigheterna nu en ny övergångstjänst. ”Vi påtalade för över ett år sedan att det inte skulle fungera”, säger STs utredare Magnus Kolsjö.
STNyhetBritta Lejon föreslås bli omvald som förbundsordförande för ST. Valberedningen föreslår också att förbundets två vice ordförande väljs om till sina poster. I förslaget till förbundsstyrelse finns fyra nya namn.
StatsförvaltningNyhetDet är stora skillnader mellan hur djurskyddet fungerar vid landets olika länsstyrelser. Förutsättningar och effektivitet skiljer sig mycket över landet, vilket inte är tillfredsställande, anser Jordbruksverket.
IntegritetNyhetDet register som polisen under förra året påstods ha över romska tiggare utifrån intervjuer som genomförts var inte olagligt. Det slår Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden fast i ett beslut.
A-kassanNyhetFlera av landets a-kassor har samlat på sig för stort eget kapital och borde ha utrymme att sänka sina avgifter. Den slutsatsen drar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, efter en granskning.
ArbetsmarknadNyhetRegeringen vill att statens myndigheter utvecklar moderna beredskapsjobb för personer som står långt från arbetsmarknaden. Målet är att 5 000 ska ha sysselsättning år 2020.
STNyhetST och de andra fackliga organisationerna på det statliga området har tecknat ett nytt avtal för samverkan med Arbetsgivarverket som träder i kraft 1 januari 2017.
EkobrottslighetNyhetEn ny lag ska underlätta för statliga myndigheter att utbyta uppgifter i arbetet mot den organiserade brottsligheten. Förslaget berör bland annat Skatteverket, Försäkringskassan, Polisen och Ekobrottsmyndigheten.
SpårtrafikNyhetEfter flera års byggande av mötesspår för långa tåg samt utbyggnad av dubbelspår har den svenska järnvägen börjat trafikeras av 730 meter långa godståg.
Arkitektur- och designcentrumNyhetRegeringen har nu beslutat att Arkitektur- och designcentrum, ArkDes, får finnas kvar som en egen myndighet. ArkDes får dessutom ett utvidgat uppdrag och regeringen vill att centret ska ha en ”nyckelroll för arkitekturpolitiken”.
FlyktingarNyhetNär Migrationsverket gör en uppdaterad prognos för flyktingmottagandet är huvudalternativet att Sverige kommer att ta emot 60 000 asylsökande både i år och nästa år. Men prognosen är osäker.
KriminalvårdenNyhetKriminalvården har genom två projekt på kort tid tredubblat antalet adhd-utredningar av intagna. Resultatet är att många har fått en diagnos. Nu överväger myndigheten att permanenta screeningverksamheten.
HögskolanNyhetGöteborgs universitet har anställt i strid mot lagen. I fyra fall bör en prefekt ställas till svars i Statens ansvarsnämnd eller i myndighetens personalansvarsnämnd. Det skriver universitetets internrevisor i en rapport.
SpårtrafikNyhetSTs medlemmar inom spårtrafiken har fått ett nytt avtal som ger 2,38 procent i löneökning på tretton månader. ST fick också igenom att ersättningen för obekväm arbetstid ska räknas upp. Men den individgaranti på 450 kronor som förbundet krävt landade på 240 kronor i månaden.
ArbetsförmedlingenNyhetEn lokal chef inom Arbetsförmedlingen misstänks ha brutit mot grundlagens efterforskningsförbud. I ett mejl till flera Arbetsförmedlingskontor har hen frågat efter vem som pratat med media och om vad.
AvtalsrörelsenNyhetFlexpension och en löneutveckling i nivå med övriga arbetsmarknaden. Det är några av kraven i STs yrkanden för medlemmarna inom Postnord och andra företag inom bransch kommunikation.
ArbetsmarknadNyhetDet arbetsmarknadspolitiska stödet till yrkesintroduktion har inte snedvridit konkurrensen mellan företag. Det kommer Konkurrensverket fram till i en rapport till regeringen.
ArbetsmarknadNyhetArbetslösheten minskar bland kvinnor. Det visar aktuella siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB. I mars i år var 66 000 fler sysselsatta än ett år tidigare. Av dem var 60 000 kvinnor.
MedlemsförmånerNyhetEn ny medlemsförmån ger medlemmar i Sacoförbunden möjlighet att låna betydligt billigare än vad medlemmarna i ST och andra TCO-förbund kan göra. TCOs kanslichef Torbjörn Bredin hoppas att TCO-förbundens medlemmar ska få lika bra villkor – i höst.
Statens museerNyhetKonkurrensverket kommer inte att gå vidare med sin granskning av fri entré vid statens museer. Det fria inträdet hade anmälts till Konkurrensverket av bland andra Fotografiska museet.
OmlokaliseringNyhetRiksdagen anser att statliga arbetstillfällen bör omlokaliseras från större städer till landsbygden. Det framkommer i ett så kallat tillkännagivande till regeringen.
Kungliga musikhögskolanNyhetRiksrevisionen kritiserar Kungliga Musikhögskolan, KMH, för att ha brutit mot upphandlingsreglerna när det gäller bygget av det nya campuset på Valhallavägen i Stockholm.
PolisenNyhetDatainspektionen, DI, kritiserar polisen för brister i det nationella informationssystemet för operativ brotts-, spanings- och kriminalunderrättelseinformation. DI föreskriver åtta åtgärder som polisen måste vidta, däribland begränsa behörigheter och hyfsa språkbruket.
ArbetsmarknadNyhetDen tyska låglönepolitiken bör inte vara någon förebild för Sverige. Det skriver TCOs chefsekonom Göran Zettergren i en replik till Arbetsmarknadsekonomiska rådets debattartikel häromdagen.
ÖppenhetNyhetJustitiekanslern, JK, har beslutat att väcka åtal mot en enhetschef vid Migrationsverket. Enligt JK har enhetschefen efterforskat källan till en artikel om att myndigheten erbjudits lokala boenden.
ArbetsmarknadNyhetDet finns ett tydligt samband mellan lägre ingångslöner och ökad sysselsättning, det visar exemplet Tyskland. Den slutsatsen dras i en rapport som presenteras av Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, i dag.
SPÅRTRAFIKNyhetHuvudskyddsombudet på SJ har begärt hjälp från Arbetsmiljöverket i en strid mot neddragningar av ombordpersonal på regionaltåg.
ArbetsmarknadNyhetAntalet privatanställda tjänstemän som efter uppsägning söker hjälp hos Trygghetsrådet, TRR, har minskat kraftigt. I Stockholm är nedgången 29 procent jämfört med förra året, enligt TRR.
AsylNyhetAntalet asylsökande har minskat kraftigt i år jämfört med i höstas. Också jämfört med motsvarande period förra året har det kommit färre sökande, enligt Migrationsverket.
KriminalvårdNyhetFörra veckan stängde Kriminalvårdens ledning anstalten i Kalmar på grund av att brandskyddet och utrymningsvägarna behövde åtgärdas. Nu framkommer att anstalten också har haft problem med dörrarna, rapporterar Sveriges Radio P4 Kalmar.
ArbetsmiljöNyhetEU satsar på hållbar arbetsmiljö för att fler ska orka arbeta längre. Också Europafacket står bakom den nya EU-kampanj som dragits igång. Arbetsmiljöverket är ansvarigt i Sverige.
FlyktingarNyhetTrycket på Statens institutionsstyrelses, SiS, ungdomsvård har inte mattats av. Trots utökat antal platser är det svårt att möta behovet.
MiljöNyhetRiksrevisionen ska granska hur staten hanterar mark som förorenats på grund av statlig verksamhet. Resultatet av granskningen presenteras i en rapport i oktober.
StatsförvaltningNyhetStatens servicecenter vill förenkla för mindre myndigheter att utnyttja gemensamma tjänster. I en rapport föreslår centret åtgärder riktade till myndigheter med färre än 100 anställda.
ArbetsförmedlingenNyhetI höstas försökte Islamiska staten, IS, värva anhängare på Arbetsförmedlingen i Malmö. Det hela skedde i kundmottagningen mitt bland handläggarnas arbetsplatser, skriver Sydsvenskan.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen säger upp en rad avtal med utbildningsföretaget Miroi. Drygt 300 arbetslösa, som deltar i aktiviteter i Mirois regi, kommer att få avbryta sin utbildning eller coachinsats.
OmlokaliseringNyhetRiksdagens näringsutskott vill att regeringen prövar att omlokalisera statliga myndigheter från större städer till landsbygden. Utskottet föreslår att riksdagen genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att agera.
HögskolanNyhetPåståendet att antalet doktorander minskar i Sverige är fel, hävdar fyra ordförande i doktorandsektioner runt landet i en debattartikel. Enligt skribenterna har antalet avlagda doktorsexamina ökat inom alla ämnen.
UPPHANDLINGNyhetRegeringen får bakläxa från den borgerliga oppositionen för sitt skisserade förslag till upphandlingsregler som ställer krav på villkor enligt kollektivavtal.
ArbetsmiljöNyhetAtt arbeta efter effektiviseringsmetoden lean har inte bara positiva effekter, det kan också leda till arbetsmiljöproblem som ökad arbetstakt, minskad möjlighet till variation och mindre självbestämmande, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket.
HögskolanNyhetEn doktorand vid Uppsala universitet har anhållits av polisen, misstänkt för bland annat utpressning och krigsmaterielbrott. Enligt uppgifter i Expressen ska utredare från amerikanska FBI ha deltagit i gripandet.