Annons:
Förortsspråk
Kultur
AVAnn DahlinTyck till!

Ett öga för språket

I glipan mellan föräldrar och en oviss framtid i Sverige har invandrarungdomar i förorten skapat sin egen språkliga dialekt. Det speglas i boken »Ett öga rött«, som nu har blivit film.
Joussef Skhayri spelar Halim i Ett öga rött.

»Nu lämnar vi allt dåligt bakom oss. Nu pratar vi bara svenska.»
» Aldrig jag kommer att prata som värsta svennen.»

Replikskiftet mellan pappa och son i Ett öga rött sätter positionerna för ett av filmens teman: ska vi sträva efter att bli så lika svenskarna som möjligt eller markera avståndet till ett samhälle som ändå inte respekterar oss som likar?

Pappan väljer det första, men tonårspojken Halim är revolutionsblattefilosof och manar till uppror mot den hemliga, statliga Integrationsplanen.

När romanen Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri gavs ut för fyra år sedan väckte inte minst språket uppmärksamhet. Boken är till stor del skriven på bruten svenska, ett förortens ungdomsspråk med ny slang och annorlunda grammatik och ordföljd. I kombination med det höga tempot och huvudpersonens vildsinta subjektivitet kan Ett öga rött ge en ovanligt intensiv läsupplevelse, men somliga läsare tyckte att förortssvenskan lade hinder i vägen.

I filmen är språket mindre avvikande, men det diskuterades en hel del under inspelningen. Regissören Daniel Wallentin är från Falun och kunde ingen blattesvenska. Han fick lära sig av de unga skådespelarna.

–Om någon replik kändes konstig tog jag upp det, och vi ändrade på ganska mycket, berättar Joussef Skhayri, som spelar Halim.

Förortsspråket – eller rinkebysvenska, gårdstenssvenska, betongsvenska eller bushiska, företeelsen har många namn – är en rörelse i språket som har pågått i 30 år, enligt språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas, professor emerita i nordiska språk vid Stockholms universitet.

–Jag skrev min första artikel om rinkebysvenskan för tjugo år sedan. Andra tyckte att det bara handlade om dåligt språk, men jag var säker på att jag hade rätt. Förortssvenskan har blivit en dialekt, och vi ser en liknande utveckling i många andra länder.

Många växlar mellan språken

Många ungdomar kan växla mellan »betongsvenska« och »svensk svenska« utifrån sammanhang och behov. Ulla-Britt Kotsinas tror att en känsla av utanförskap kan bidra till att ungdomar i invandrarrika förorter väljer att avvika från standardsvenskans ord, uttal och satsmelodi.

–Förortsspråket är en markör för identitet, en identitet som svensk med invandrarbakgrund.

Förutom en mängd nya ord skiljer sig rinkebysvenskan exempelvis genom mindre skillnad mellan kort och lång vokal (mat/matt), tydligare r-ljud, ett »stötigt« uttal och en annorlunda språkmelodi. Ofta används rak ordföljd i stället för omvänd: »Förra veckan jag sålde bilen«.

De här avvikelserna från standardsvenskan går igen oavsett vilket språk som talas i hemmet, och det förekommer att även helt svenska ungdomar anammar dem.

Men det är inte alla som antar förortens dialekt, framhåller Ulla-Britt Kotsinas. En del vägrar att använda den, medan andra sätter en ära i det och tar ut svängarna.

–Så har det alltid varit, det var likadant med det gamla Ekensnacket.

Lantisarnas »urstockholmska«

Ekensnacket är på många sätt en direkt parallell till förortssvenskan, anser Ulla-Britt Kotsinas. Det språket skapades av pigor och drängar som flyttade från landsbygden till Stockholm vid 1900-talets början – och framför allt av deras barn. Det var trångbott och fattigt, och barnen fick hålla sig utomhus. Där, på gatan, plockade man upp mängder av nya ord: slafa, kul, kymig, jobba och tjej är ord som lever kvar än i dag. Många hämtades från romani och från västgötaknallarnas hemliga språk.

De nya stockholmarna uttalade också orden annorlunda. Till exempel försvann r-ljudet nästan helt i vissa ord och ä-ljudet omvandlades till e (reka/räka). Det som ett par generationer senare skulle komma att betraktas som någon slags urstockholmska var alltså en dialekt som skapades av inflyttade lantisar.

Men många reagerade upprört när det begav sig, och varnade för att detta arbetarspråk skulle ta över och förgrova den finare svenskan. I en artikel i Aftonbladet 1912 beklagar författaren att även ungdomar i societeten nu lockats att plocka upp några språkbitar ur »dräggens språklår«:

»Så har de hittat på denna lek, som heter söderamerikanska och limmat ihop ett språk med några bitar grabbslang, liten smula tjufspråk, en del zigenarmål och resten fri fantasi, som tillsammans blifvit det nya stockholmsmålet.«

Om man bortser från författarens attityd kanske det finns fog för en liknande iakttagelse i dag. De flesta ungdomar känner till och använder ibland uttryck från »betongförorten«.

Språket är alltid statt i förändring. Men nyskapandet har enligt Ulla-Britt Kotsinas varit särskilt snabbt och omfattande under två perioder: efter den stora inflyttningen till städerna vid förra sekelskiftet och sedan invandringen till Sverige tog fart på 1970-talet. Vilken riktning nydaningarna kommer att ta framöver beror till stor del på den politiska och ekonomiska utvecklingen, anser Ulla-Britt Kotsinas.

Större skillnader i Frankrike

–Om vi har goda konjunkturer, och ungdomar från invandrarrika förorter får jobb och blir etablerade i det svenska samhället, kommer en del av deras språk att införlivas med ortens lokala dialekt. Och det blir språket bara rikare av, eftersom de gamla orden inte försvinner.

Men om ungdomarna blir arbetslösa och fastnar i förorten får de mindre kontakt med etniska svenskar, och då kan språkskillnaderna bli än större. En extrem utveckling åt det hållet kan höras i Paris fattiga förstäder, där invandrarungdomar har skapat sitt eget språk, le verlan. Namnet är en lek med ordet envers, tvärtom. I tvärtomspråket kastar man om stavelser i orden så att det man säger blir obegripligt för utomstående.

Även i Sverige har trenden varit att förortsspråket fjärmar sig alltmer från den allmänt talade svenskan. Men det är ändå inte troligt att vi får en fransk situation i Sverige, anser Ulla-Britt Kotsinas.

–I Frankrike är förorterna mycket mer nedgångna och människorna mer utsatta. Där finns också en rasism som jag hoppas inte är lika stark här.

Huvudrollsinnehavaren i Ett öga rött, Joussef Skhayri, säger att han för sin del reagerar mot »överdrivet blattesnack«, och att det är uppenbart att ett sådant språk kan vara till nackdel för en när man söker arbete.

–Men det kan vara bra ibland, när man vill säga något till kompisen utan att morsan förstår. n

Ämnen: Kultur
Mikrolexikon
- Skämtsamma ord
kebab (arab
curry, mowgli (indier)
deniro (tuffing)
cowboy utan häst (lögnare)

- Ord hämtade från andra språk
ayna (polis)
jalla (kom, skynda)
chilla (ta det lugnt, slappa)
chok (mycket)
guss (flicka)
para (pengar)
keff (dålig, elak)
habib (kompis)

- Ord med tillägg -ish eller -o
plankish (planka, åka gratis)
babblish (skvallertant)
becknish (sälja)
bebo (barn)
bajo (öl)
drogo (narkoman)
Källa: Ulla-Britt Kotsinas
Bli den första att tycka till!
ArbetsrättNyhetAndelen tidsbegränsat anställda på svensk arbetsmarknad är betydligt högre nu än för ett par decennier sedan. Dessutom är den högre i statlig sektor än bland privatanställda. Det framgår av aktuell statistik.
StatsförvaltningNyhetOmorganisationer tar ofta längre tid att genomföra och kostar mer än planerat. Det är viktigt att involvera medarbetarna och att planera utifrån organisationens kultur och erfarenheter, enligt en rapport från Statskontoret.
ArbetsmiljöNyhetArbetsmiljön för STs medlemmar har försämrats på flera områden och allt fler drar sig för att slå larm om missförhållanden. Det framgår av förbundets nya arbetsmiljöundersökning Temperaturmätare 2016.
SkatteverketFördjupningAllt fler traditionellt polisiära uppgifter sköts av civila statstjänstemän. En av dem är utredaren Emma Boberg på Skatteverket. Forskaren Lars Korsell säger att brottsbekämpningen behöver fler personer med specialistkunskaper, både inom Polisen och på andra myndigheter.
AVTALNyhetPå fredag löper det treåriga avtalet för anställda på statliga myndigheter ut. Fram tills dess träffas parterna dagligen för att försöka nå en överenskommelse.
ArbetsförmedlingenNyhetRiksrevisionen varnar för att skattepengar kan användas fel och att uppställda mål inte nås i Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända. Det uppger Ekot som läst en kommande granskning.
MIGRATIONSVERKETNyhetEn nyanställd på Migrationsverket fick ingen introduktionsutbildning utan uppmanades av kollegorna att gå in och läsa existerande ärenden i databasen för att lära sig jobbet. Det fick till följd att hon anmäldes av arbetsgivaren till personalansvarsnämnden för dataintrång och sekretessbrott.
AsylNyhetAntalet asylansökningar ökar på nytt i EU, men fortsätter att minska i Sverige. Enligt statistik som redovisas av Europaportalen ligger Sverige nu på tionde plats i antal asylansökningar per capita, och under EU-snittet.
Barns rättNyhetKammarrätten i Stockholm anser inte att FNs barnkonvention bör införlivas i svensk lag. Barnkonventionen innehåller vaga formuleringar och saknar den precision som svensk lag har, anser domstolen.
Statens servicecenterNyhetRiksrevisionen svarar på kritiken från Statens servicecenters generaldirektör. ”Vi använder enkäter då och då när informationen inte går att få fram på annat sätt. Det gör forskare och Statskontoret också”, säger Ingvar Önnhage, som varit projektledare för granskningen av servicecentret.
MigrationsverketNyhetMigrationsverkets skuld till kommunerna är uppe i minst 20 miljarder kronor. Det är dubbelt så mycket pengar som det anslag regeringen vill ge kommunerna till välfärden.
StatsförvaltningNyhetAnneli Hulthén, tidigare socialdemokratisk kommunpolitiker i Göteborg, blir ny landshövding i Skåne län. Hon tillträder efterträder Margareta Pålsson som gick i pension till midsommar.
LÄNSSTYRELSERNyhetFörslaget att starta tre storlän i Norrland, Svealand och Västra Götaland redan i januari 2018 är oroväckande. Det skriver Sveriges landshövdingar i en gemensam debattartikel.
HögskolanNyhetKarolinska Institutet behåller sin placering som det bästa av Sveriges och Nordens lärosäten i Times Higher Educations årliga rankning. Elva svenska lärosäten finns med på listan över världens 400 främsta.
Statens servicecenterNyhetStatens servicecenter bildades för att effektivisera myndigheternas administration. Men missnöjet gror bland myndig­heter och fackliga företrädare och en enkät från Statskontoret ger svidande kritik. Nu bemöter generaldirektören kritiken.
Statens servicecenterNyhetFå myndigheter anser att Statens servicecenters tjänster har ökat deras effektivitet, konstaterar Riksrevisionen. Statens servicecenters generaldirektör går dock till motangrepp och anklagar både Riksrevisionen och Statskontoret för ”metodbrister”.
FlyktingarNyhetSocialstyrelsen ska genomföra en studie av magnetkamera som metod att bedöma åldern på ensamkommande flyktingbarn. Studien kommer att genomföras av oberoende forskare.
LönerNyhetDe som inte är med i facket får mindre löneökning än fack­medlemmarna. De får ofta också mindre än den nivå som anges i STs centrala kollektiv­avtal – medan de fackligt anslutna nästan alltid får mer. Så ser det ut på ett antal myndigheter som Publikt granskat.
ArbetsmiljöNyhetVar femte yrkesarbetande känner flera gånger i månaden psykiska obehag inför att gå till jobbet. Samtidigt har allt färre varit utan sjukdagar senaste året, enligt Företagshälsornas senaste jobbhälsobarometer.
BudgetNyhetArbetsgivarverket är positivt till regeringens förslag i budgeten att höja anslagen till forskning och innovation, men varnar för att höjda skatter kan minska intresset för högre utbildning.
LänsstyrelsernaNyhetNu har Sebastian Kirppus arbetsgivare godkänt hans engagemang mot avverkning av skyddsvärd skog.
LEDARSKAPNyhetOroväckande många myndighetschefer har visat sig inte hålla måttet, enligt regeringen. En anledning tros vara brist på erfarenhet från jobb i staten.
BUDGETNyhetRegeringens budgetförslag innehåller inget konkret om de aviserade omlokaliseringarna av statlig verksamhet. Men Kammarkollegiet får ett tillskott nästa år för att kunna agera som stöd till flyttade myndigheter.
BUDGETNyhetRegeringen fortsätter satsningen på att minska arbetslösheten. Många av insatserna riktar sig mot nyanlända. Regeringen kräver dock villkor i enlighet med kollektivavtal för arbetsgivare som vill ta del av lönesubventioner.
PensionerNyhetPensionsåldern höjs med två år. Möjligheten att gå i pension flyttas fram till 63 års ålder och rätten att arbeta kvar förlängs till 69 år. Det är huvuddragen i den överenskommelse Pensionsgruppen kommit fram till.
MigrationsverketNyhetStällföreträdande generaldirektören Mikael Ribbenvik går in som vikarierande chef för Migrationsverket tills dess en ersättare för avgående Anders Danielsson har rekryterats.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetEn arbetsförmedlare som trots flera varningar från chefer gjorde en resa med ett företagsnätverk får löneavdrag efter beslut i personalansvarsnämnden.
AsylNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar kritik mot flera myndigheter sedan en man från Uganda avvisats till hemlandet, trots att det fanns verkställighetshinder som gjorde att mannen inte fick avvisas.
ForskningNyhetStatens anslag till forskning ska höjas med sammanlagt 2,8 miljarder kronor fram till år 2020. Nästan hälften av höjningen ska gå till universitet och högskolor. Det är en del av regeringens budgetförslag.
MigrationsverketNyhetSTs ordförande på Migrationsverket efterlyser en annan typ av ledarskap när generaldirektören Anders Danielsson lämnar myndigheten. ”Det har varit lågt i tak och man har inte lyssnat på medarbetarna i tillräcklig utsträckning”, säger Sanna Norblad till Publikt.
DOMSTOLARNANyhetEn tvist vid Falu tingsrätt blev liggande i närmare ett år och åtta månader i väntan på dom. Justitieombudsmannen kritiserar både den ansvarige rådmannen och domstolens chef.
MigrationsverketNyhetMigrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson lämnar sitt uppdrag. I stället ska han jobba som generalsekreterare på Röda Korset från 1 december.