Annons:
Förortsspråk
Kultur
AVAnn DahlinTyck till!

Ett öga för språket

I glipan mellan föräldrar och en oviss framtid i Sverige har invandrarungdomar i förorten skapat sin egen språkliga dialekt. Det speglas i boken »Ett öga rött«, som nu har blivit film.
Joussef Skhayri spelar Halim i Ett öga rött.

»Nu lämnar vi allt dåligt bakom oss. Nu pratar vi bara svenska.»
» Aldrig jag kommer att prata som värsta svennen.»

Replikskiftet mellan pappa och son i Ett öga rött sätter positionerna för ett av filmens teman: ska vi sträva efter att bli så lika svenskarna som möjligt eller markera avståndet till ett samhälle som ändå inte respekterar oss som likar?

Pappan väljer det första, men tonårspojken Halim är revolutionsblattefilosof och manar till uppror mot den hemliga, statliga Integrationsplanen.

När romanen Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri gavs ut för fyra år sedan väckte inte minst språket uppmärksamhet. Boken är till stor del skriven på bruten svenska, ett förortens ungdomsspråk med ny slang och annorlunda grammatik och ordföljd. I kombination med det höga tempot och huvudpersonens vildsinta subjektivitet kan Ett öga rött ge en ovanligt intensiv läsupplevelse, men somliga läsare tyckte att förortssvenskan lade hinder i vägen.

I filmen är språket mindre avvikande, men det diskuterades en hel del under inspelningen. Regissören Daniel Wallentin är från Falun och kunde ingen blattesvenska. Han fick lära sig av de unga skådespelarna.

–Om någon replik kändes konstig tog jag upp det, och vi ändrade på ganska mycket, berättar Joussef Skhayri, som spelar Halim.

Förortsspråket – eller rinkebysvenska, gårdstenssvenska, betongsvenska eller bushiska, företeelsen har många namn – är en rörelse i språket som har pågått i 30 år, enligt språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas, professor emerita i nordiska språk vid Stockholms universitet.

–Jag skrev min första artikel om rinkebysvenskan för tjugo år sedan. Andra tyckte att det bara handlade om dåligt språk, men jag var säker på att jag hade rätt. Förortssvenskan har blivit en dialekt, och vi ser en liknande utveckling i många andra länder.

Många växlar mellan språken

Många ungdomar kan växla mellan »betongsvenska« och »svensk svenska« utifrån sammanhang och behov. Ulla-Britt Kotsinas tror att en känsla av utanförskap kan bidra till att ungdomar i invandrarrika förorter väljer att avvika från standardsvenskans ord, uttal och satsmelodi.

–Förortsspråket är en markör för identitet, en identitet som svensk med invandrarbakgrund.

Förutom en mängd nya ord skiljer sig rinkebysvenskan exempelvis genom mindre skillnad mellan kort och lång vokal (mat/matt), tydligare r-ljud, ett »stötigt« uttal och en annorlunda språkmelodi. Ofta används rak ordföljd i stället för omvänd: »Förra veckan jag sålde bilen«.

De här avvikelserna från standardsvenskan går igen oavsett vilket språk som talas i hemmet, och det förekommer att även helt svenska ungdomar anammar dem.

Men det är inte alla som antar förortens dialekt, framhåller Ulla-Britt Kotsinas. En del vägrar att använda den, medan andra sätter en ära i det och tar ut svängarna.

–Så har det alltid varit, det var likadant med det gamla Ekensnacket.

Lantisarnas »urstockholmska«

Ekensnacket är på många sätt en direkt parallell till förortssvenskan, anser Ulla-Britt Kotsinas. Det språket skapades av pigor och drängar som flyttade från landsbygden till Stockholm vid 1900-talets början – och framför allt av deras barn. Det var trångbott och fattigt, och barnen fick hålla sig utomhus. Där, på gatan, plockade man upp mängder av nya ord: slafa, kul, kymig, jobba och tjej är ord som lever kvar än i dag. Många hämtades från romani och från västgötaknallarnas hemliga språk.

De nya stockholmarna uttalade också orden annorlunda. Till exempel försvann r-ljudet nästan helt i vissa ord och ä-ljudet omvandlades till e (reka/räka). Det som ett par generationer senare skulle komma att betraktas som någon slags urstockholmska var alltså en dialekt som skapades av inflyttade lantisar.

Men många reagerade upprört när det begav sig, och varnade för att detta arbetarspråk skulle ta över och förgrova den finare svenskan. I en artikel i Aftonbladet 1912 beklagar författaren att även ungdomar i societeten nu lockats att plocka upp några språkbitar ur »dräggens språklår«:

»Så har de hittat på denna lek, som heter söderamerikanska och limmat ihop ett språk med några bitar grabbslang, liten smula tjufspråk, en del zigenarmål och resten fri fantasi, som tillsammans blifvit det nya stockholmsmålet.«

Om man bortser från författarens attityd kanske det finns fog för en liknande iakttagelse i dag. De flesta ungdomar känner till och använder ibland uttryck från »betongförorten«.

Språket är alltid statt i förändring. Men nyskapandet har enligt Ulla-Britt Kotsinas varit särskilt snabbt och omfattande under två perioder: efter den stora inflyttningen till städerna vid förra sekelskiftet och sedan invandringen till Sverige tog fart på 1970-talet. Vilken riktning nydaningarna kommer att ta framöver beror till stor del på den politiska och ekonomiska utvecklingen, anser Ulla-Britt Kotsinas.

Större skillnader i Frankrike

–Om vi har goda konjunkturer, och ungdomar från invandrarrika förorter får jobb och blir etablerade i det svenska samhället, kommer en del av deras språk att införlivas med ortens lokala dialekt. Och det blir språket bara rikare av, eftersom de gamla orden inte försvinner.

Men om ungdomarna blir arbetslösa och fastnar i förorten får de mindre kontakt med etniska svenskar, och då kan språkskillnaderna bli än större. En extrem utveckling åt det hållet kan höras i Paris fattiga förstäder, där invandrarungdomar har skapat sitt eget språk, le verlan. Namnet är en lek med ordet envers, tvärtom. I tvärtomspråket kastar man om stavelser i orden så att det man säger blir obegripligt för utomstående.

Även i Sverige har trenden varit att förortsspråket fjärmar sig alltmer från den allmänt talade svenskan. Men det är ändå inte troligt att vi får en fransk situation i Sverige, anser Ulla-Britt Kotsinas.

–I Frankrike är förorterna mycket mer nedgångna och människorna mer utsatta. Där finns också en rasism som jag hoppas inte är lika stark här.

Huvudrollsinnehavaren i Ett öga rött, Joussef Skhayri, säger att han för sin del reagerar mot »överdrivet blattesnack«, och att det är uppenbart att ett sådant språk kan vara till nackdel för en när man söker arbete.

–Men det kan vara bra ibland, när man vill säga något till kompisen utan att morsan förstår. n

Ämnen: Kultur
Mikrolexikon
- Skämtsamma ord
kebab (arab
curry, mowgli (indier)
deniro (tuffing)
cowboy utan häst (lögnare)

- Ord hämtade från andra språk
ayna (polis)
jalla (kom, skynda)
chilla (ta det lugnt, slappa)
chok (mycket)
guss (flicka)
para (pengar)
keff (dålig, elak)
habib (kompis)

- Ord med tillägg -ish eller -o
plankish (planka, åka gratis)
babblish (skvallertant)
becknish (sälja)
bebo (barn)
bajo (öl)
drogo (narkoman)
Källa: Ulla-Britt Kotsinas
Bli den första att tycka till!
HögskolanNyhetGrundutbildningskvaliteten är i fara på grund av minskande resurser. Det uppger planeringschefen Tim Ekberg vid Lunds universitet till Sydsvenskan. Det är främst andelen lärarledd undervisning som fortsätter att minska.
UpphandlingsmyndighetenNyhetStatskontoret är kritiskt till hur verksamheten fungerat i den nya Upphandlingsmyndigheten. Det har varit tydliga brister i ledning, styrning och organisering under myndighetens första verksamhetsår.
RevisionNyhetRiksrevisionens årliga rapport för 2016 visar att det finns flera brister i myndigheternas verksamhet och finansiella redovisning som återkommer år efter år. Det gäller främst intern styrning och kontroll.
IntegrationFördjupningUnder de närmaste tre åren ska svenska myndigheter ta emot samman­lagt 1000 nyanlända på praktik. Brivan Hamo från Syrien fixade själv en plats hos Sida i Härnösand. Hon är glad att bryta isoleringen hemma och försöker nu lära sig tio nya svenska ord om dagen.
FrankrikeNyhetArbetsgivare förbjuds att skicka jobbmejl till anställda efter arbetstid. Det är innehållet i ett franskt lagförslag, skriver Dagens Nyheter.
KulturNyhetStatens historiska museer bör slås samman med Livrustkammaren, Skokloster och Hallwylska museet till en myndighet. Det föreslås i en departementspromemoria. 314 anställda skulle beröras om förslaget blir verklighet.
EkonomiNyhetTrots att antalet asylsökande fortsätter att minska jämfört med 2015 så märks det inte på statens kostnader, konstaterar Ekonomistyrningsverket, ESV. Under januari till april fördubblades kostnaderna för migration jämfört med 2015.
STNyhetDebatten på STs kongress hettade till när ett antal motioner om stöd till det lokala fackliga arbetet behandlades. Kongressen beslutade att kansliresurser ska omfördelas till förmån för ett starkare lokalt förhandlings- och avtalsstöd. I enlighet med vad förbundsstyrelsen föreslagit ska det också göras en översyn av STs kansli.
STNyhetST ska fortsätta arbetet med att hitta ett nytt förbundsnamn. Det var ett av de beslut som förbundets kongress fattade under den tredje och avslutande dagen.
STATSFÖRVALTNINGNyhetNågonstans har kontrollsamhället gått för långt och det får alldeles perversa effekter med alla återrapporteringskrav. Det sade civilminister Ardalan Shekarabi när han på torsdagen besökte STs kongress.
SäkerhetNyhetMyndigheternas informationssäkerhet ligger långt från en godtagbar nivå. Den slutsatsen drar Riksrevisionen efter en granskning. Myndigheten anser att dagens och tidigare regeringar varit passiva.
STNyhetEfter en dramatisk omröstning valde ST-kongressen på onsdagen en ny förbundsstyrelse. I första valomgången fick två kandidater lika många röster, men efter en ny röstningsomgång fick Per Sunneborn, ST inom Kriminalvården, den sista platsen.
STNyhetEfter en omröstning på ST-kongressen står det klart att hela STs presidium valts om och fortsätter under den kommande kongressperioden. Förbundets andre vice ordförande Tom Johnson utmanades av Tobias Bjerman från ST inom SiS, men vann omröstningen.
E-förvaltningNyhetEfter den regeringsombildning som presenterades i dag är det miljöpartisten Peter Eriksson som har ansvar för digitaliseringsfrågor. Men samtidigt flyttar ansvaret för e-förvaltning - digitalisering av den offentliga sektorn - till civilminister Ardalan Shekarabi.
STNyhetST ska verka för arbetstidsförkortning. Det beslutade förbundets kongress i dag. Förbundsstyrelsen fick kritik för att inte ha drivit frågan tidigare, trots att ett liknande beslut även togs av kongressen 2012.
SiSNyhetNyanställda på Statens institutionsstyrelse betraktas numera som anställda vid hela myndigheten, i stället för vid en viss institution. Facken anser att det utvidgar arbetsgivarens rätt till omplacering.
KriminalvårdenNyhetAntalet personer som återfaller i brott efter att de lämnar Kriminalvården minskar. Sedan 2000-talets början har återfallen minskat med cirka 10 procentenheter.
ÖppenhetNyhetRegeringens förslag om att sek­retessbelägga alla offentliganställdas personnummer har fått hård kritik. Nu gör också ST tummen ned – men de flesta myndigheter är positiva.
KONGRESSNyhet”Tack Migrationsverket. Jag vill påstå att ingen annan myndighet i världen hade klarat av det ni gjorde”, sade statsminister Stefan Löfven när han i dag talade på STs kongress.
KONGRESSNyhetBritta Lejon och Peter Lennartsson har inga motkandidater till posterna som ordförande och förste vice ordförande i ST. Däremot har Tobias Bjerman nominerats till andre vice ordförande. Därmed har valberedningens kandidat Tom Johnson en utmanare.
MiljöNyhetRegeringen satsar 62 miljoner kronor på att förstärka utvecklingen och användandet av miljö- och klimatteknik. Nya myndighetsuppdrag ska bana vägen.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Kriminalvården för att platser på myndighetens säkerhetsenheter har använts för att placera intagna som behöver extra skydd.
E-förvaltningNyhetRegeringen har tillsatt en utredare för att få till en effektivare styrning av nationella digitala tjänster som Mina Meddelanden och Svensk e-legitimation.
AsylNyhetRegeringen uppdrar åt Migrationsverket att förkorta tiden från asylansökan till återvändande och att utöka antalet förvarsplatser för dem som fått avslag på asylansökan.
avtalNyhetST har tecknat ett nytt löneavtal med arbetsgivaren Almega för anställda på Lernia. Avtalet ger ett utrymme för löneökningar på 2,2 procent.
UPPHANDLINGNyhetDet ska inte längre gå att göra upphandlingar som dumpar arbetstagares villkor. Det är innebörden i regeringens förslag till ny upphandlingslag. TCO hade önskat att regeringen gått längre och inkluderat krav på försäkring och tjänstepension.
HögskolanNyhetNästa år skärper regeringen jämställdhetskraven på universitet och högskolor. Andelen kvinnliga professorer ska ökas med målet att varannan ny professor ska vara en kvinna år 2030, uppger SVT.
UpphandlingNyhetMöjligheten att vinna upphandlingar genom låga löner, dåliga arbetsvillkor eller skadlig arbetsmiljö ska stoppas. Regeringen lägger nu fram ett lagförslag som syftar till att seriösa företag som har schysta villkor inte ska missgynnas.
StatsförvaltningNyhetDet kan införas större regioner redan 2019 enligt det förslag som Indelningskommittén lagt fram. Men i så fall kommer vissa län fortfarande att stå utanför den nya regionindelningen.
PolisenNyhetOvanligt många chefstillsättningar inom den nya Polismyndighetens organisation har underkänts av Statens överklagandenämnd, uppger Ekot. En av fyra som klagat har fått rätt i nämnden.
TCONyhetBra arbetsmiljö är nyckeln till lägre sjukfrånvaro och ett längre arbetsliv. Den slutsatsen drar TCO i en rapport som bygger på statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, och Arbetsmiljöverket.
SkatteverketNyhetSkatteverkets högsta chefer får hård kritik för sitt agerande i samband med ett inslag i Uppdrag granskning. Enligt en revisionsrapport har de skadat många medarbetares förtroende för myndigheten och det finns risk för att det också har påverkat förtroendet hos allmänheten.
IntegritetNyhetDatainspektionen, DI, är i ett yttrande mycket kritisk till att Digitaliseringskommissionen behandlar skyddet av den personliga integriteten som en särfråga.
A-kassanNyhetFör första gången under överskådlig tid var antalet personer som fick a-kassa under april i år färre än 100 000. Antalet har stadigt sjunkit sedan 2004 då mer än 300 000 fick a-kasseersättning.
HÄLSANyhetSjukfrånvaron i staten var 3,9 procent under 2015. Det är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med året innan. Mest ökade sjukfrånvaron bland kvinnorna. 2015 var den 5,3 procent, medan männens frånvaro var 2,9 procent.
HögskolanNyhetDet var den borgerliga regeringens utbildningspolitik som ledde Sverige på fel väg, skriver S-ministrarna Aida Hadzialic och Helene Hellmark Knutsson i en replik till TCOs ordförande Eva Nordmark.
JordbruksverketNyhetRegeringen ger ett särskilt uppdrag åt Statskontoret att se över Jordbruksverkets verksamhet. IT-strul och problem med hanteringen av jordbrukets EU-stöd är två anledningar till specialuppdraget.