Annons:
Förortsspråk
Kultur
AVAnn DahlinTyck till!

Ett öga för språket

I glipan mellan föräldrar och en oviss framtid i Sverige har invandrarungdomar i förorten skapat sin egen språkliga dialekt. Det speglas i boken »Ett öga rött«, som nu har blivit film.
Joussef Skhayri spelar Halim i Ett öga rött.

»Nu lämnar vi allt dåligt bakom oss. Nu pratar vi bara svenska.»
» Aldrig jag kommer att prata som värsta svennen.»

Replikskiftet mellan pappa och son i Ett öga rött sätter positionerna för ett av filmens teman: ska vi sträva efter att bli så lika svenskarna som möjligt eller markera avståndet till ett samhälle som ändå inte respekterar oss som likar?

Pappan väljer det första, men tonårspojken Halim är revolutionsblattefilosof och manar till uppror mot den hemliga, statliga Integrationsplanen.

När romanen Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri gavs ut för fyra år sedan väckte inte minst språket uppmärksamhet. Boken är till stor del skriven på bruten svenska, ett förortens ungdomsspråk med ny slang och annorlunda grammatik och ordföljd. I kombination med det höga tempot och huvudpersonens vildsinta subjektivitet kan Ett öga rött ge en ovanligt intensiv läsupplevelse, men somliga läsare tyckte att förortssvenskan lade hinder i vägen.

I filmen är språket mindre avvikande, men det diskuterades en hel del under inspelningen. Regissören Daniel Wallentin är från Falun och kunde ingen blattesvenska. Han fick lära sig av de unga skådespelarna.

–Om någon replik kändes konstig tog jag upp det, och vi ändrade på ganska mycket, berättar Joussef Skhayri, som spelar Halim.

Förortsspråket – eller rinkebysvenska, gårdstenssvenska, betongsvenska eller bushiska, företeelsen har många namn – är en rörelse i språket som har pågått i 30 år, enligt språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas, professor emerita i nordiska språk vid Stockholms universitet.

–Jag skrev min första artikel om rinkebysvenskan för tjugo år sedan. Andra tyckte att det bara handlade om dåligt språk, men jag var säker på att jag hade rätt. Förortssvenskan har blivit en dialekt, och vi ser en liknande utveckling i många andra länder.

Många växlar mellan språken

Många ungdomar kan växla mellan »betongsvenska« och »svensk svenska« utifrån sammanhang och behov. Ulla-Britt Kotsinas tror att en känsla av utanförskap kan bidra till att ungdomar i invandrarrika förorter väljer att avvika från standardsvenskans ord, uttal och satsmelodi.

–Förortsspråket är en markör för identitet, en identitet som svensk med invandrarbakgrund.

Förutom en mängd nya ord skiljer sig rinkebysvenskan exempelvis genom mindre skillnad mellan kort och lång vokal (mat/matt), tydligare r-ljud, ett »stötigt« uttal och en annorlunda språkmelodi. Ofta används rak ordföljd i stället för omvänd: »Förra veckan jag sålde bilen«.

De här avvikelserna från standardsvenskan går igen oavsett vilket språk som talas i hemmet, och det förekommer att även helt svenska ungdomar anammar dem.

Men det är inte alla som antar förortens dialekt, framhåller Ulla-Britt Kotsinas. En del vägrar att använda den, medan andra sätter en ära i det och tar ut svängarna.

–Så har det alltid varit, det var likadant med det gamla Ekensnacket.

Lantisarnas »urstockholmska«

Ekensnacket är på många sätt en direkt parallell till förortssvenskan, anser Ulla-Britt Kotsinas. Det språket skapades av pigor och drängar som flyttade från landsbygden till Stockholm vid 1900-talets början – och framför allt av deras barn. Det var trångbott och fattigt, och barnen fick hålla sig utomhus. Där, på gatan, plockade man upp mängder av nya ord: slafa, kul, kymig, jobba och tjej är ord som lever kvar än i dag. Många hämtades från romani och från västgötaknallarnas hemliga språk.

De nya stockholmarna uttalade också orden annorlunda. Till exempel försvann r-ljudet nästan helt i vissa ord och ä-ljudet omvandlades till e (reka/räka). Det som ett par generationer senare skulle komma att betraktas som någon slags urstockholmska var alltså en dialekt som skapades av inflyttade lantisar.

Men många reagerade upprört när det begav sig, och varnade för att detta arbetarspråk skulle ta över och förgrova den finare svenskan. I en artikel i Aftonbladet 1912 beklagar författaren att även ungdomar i societeten nu lockats att plocka upp några språkbitar ur »dräggens språklår«:

»Så har de hittat på denna lek, som heter söderamerikanska och limmat ihop ett språk med några bitar grabbslang, liten smula tjufspråk, en del zigenarmål och resten fri fantasi, som tillsammans blifvit det nya stockholmsmålet.«

Om man bortser från författarens attityd kanske det finns fog för en liknande iakttagelse i dag. De flesta ungdomar känner till och använder ibland uttryck från »betongförorten«.

Språket är alltid statt i förändring. Men nyskapandet har enligt Ulla-Britt Kotsinas varit särskilt snabbt och omfattande under två perioder: efter den stora inflyttningen till städerna vid förra sekelskiftet och sedan invandringen till Sverige tog fart på 1970-talet. Vilken riktning nydaningarna kommer att ta framöver beror till stor del på den politiska och ekonomiska utvecklingen, anser Ulla-Britt Kotsinas.

Större skillnader i Frankrike

–Om vi har goda konjunkturer, och ungdomar från invandrarrika förorter får jobb och blir etablerade i det svenska samhället, kommer en del av deras språk att införlivas med ortens lokala dialekt. Och det blir språket bara rikare av, eftersom de gamla orden inte försvinner.

Men om ungdomarna blir arbetslösa och fastnar i förorten får de mindre kontakt med etniska svenskar, och då kan språkskillnaderna bli än större. En extrem utveckling åt det hållet kan höras i Paris fattiga förstäder, där invandrarungdomar har skapat sitt eget språk, le verlan. Namnet är en lek med ordet envers, tvärtom. I tvärtomspråket kastar man om stavelser i orden så att det man säger blir obegripligt för utomstående.

Även i Sverige har trenden varit att förortsspråket fjärmar sig alltmer från den allmänt talade svenskan. Men det är ändå inte troligt att vi får en fransk situation i Sverige, anser Ulla-Britt Kotsinas.

–I Frankrike är förorterna mycket mer nedgångna och människorna mer utsatta. Där finns också en rasism som jag hoppas inte är lika stark här.

Huvudrollsinnehavaren i Ett öga rött, Joussef Skhayri, säger att han för sin del reagerar mot »överdrivet blattesnack«, och att det är uppenbart att ett sådant språk kan vara till nackdel för en när man söker arbete.

–Men det kan vara bra ibland, när man vill säga något till kompisen utan att morsan förstår. n

Ämnen: Kultur
Mikrolexikon
- Skämtsamma ord
kebab (arab
curry, mowgli (indier)
deniro (tuffing)
cowboy utan häst (lögnare)

- Ord hämtade från andra språk
ayna (polis)
jalla (kom, skynda)
chilla (ta det lugnt, slappa)
chok (mycket)
guss (flicka)
para (pengar)
keff (dålig, elak)
habib (kompis)

- Ord med tillägg -ish eller -o
plankish (planka, åka gratis)
babblish (skvallertant)
becknish (sälja)
bebo (barn)
bajo (öl)
drogo (narkoman)
Källa: Ulla-Britt Kotsinas
Bli den första att tycka till!
Statens servicecenterNyhetFjorton myndigheter vill helst slippa lägga sin personaladministration hos Statens servicecenter. Men det är endast tre som har godtagbara skäl, anser Statens servicecenter i en rapport till regeringen.
EkonomiNyhetStatens kostnader blev under juli i år betydligt högre än året innan. Men trots ökade utgifter för bland annat migration och integration blev det överskott för staten i juli, visar ESVs månadssammanställning.
ArbetsförmedlingenNyhetRisken att som arbetssökande bli kontrollerad av Arbetsförmedlingen är betydligt mindre i Stockholm/Gotland och Norra Mälardalen än i resten av landet. Det visar en granskning från IAF.
VärdegrundFördjupningAllt fler myndigheter vill formulera en värdegrund för verksam­heten. Mottagandet bland de anställda är blandat. På Konkurrensverket gläds många åt en fortlöpande etisk dialog, men på Försäkrings­kassan säger flera att målen känns ouppnåeliga.
UpphandlingNyhetNio av tio myndigheter som döms till böter för felaktiga upphandlingar tar lärdom och ändrar sina rutiner. Det framgår av en kartläggning som Konkurrensverket gjort.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetFörsäkringskassans nya generaldirektör Ann-Marie Begler blev ombedd att söka jobbet, bekräftar socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, S. Ett prioriterat uppdrag är att minska sjukskrivningarna. Det gäller också att få ned sjuktalen inom Försäkringskassan, säger Ann-Marie Begler till Publikt.
FörsäkringskassanNyhetSTs ordförande Britta Lejon tycker att det är positivt att Försäkringskassans nya generaldirektör Ann-Marie Begler har en bred erfarenhet av statsförvaltningen, men betonar vikten av att hon bygger upp ett gott samarbete med personalen.
FörsäkringskassanNyhetAnn-Marie Begler blir ny generaldirektör för Försäkringskassan. Det berättade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll på en presskonferens i dag.
IntegritetNyhetDatalagring är ett hot mot det grundlagsstadgade källskyddet. Det hävdar Svenska Journalistförbundet, SJF, i ett kritiskt remissyttrande över datalagringsutredningen.
SkatterNyhetDen danska skattemyndigheten tror sig ha blivit lurad på sammanlagt 6,2 miljarder kronor av utländska investerare. Investerarna ska felaktigt ha begärt återbetalning av skatt på utdelningar.
KollektivavtalNyhetTurordningsreglerna kan stå på spel när PTK åter förhandlar med Svenskt Näringsliv om nytt omställningsavtal. Fackliga företrädare varnar för att det lokalfackliga inflytandet riskerar att urholkas. STs ordförande Britta Lejon oroar sig för arbetsgivarnas krav.
PolisenNyhetPolisen arbetar för lite och för långsamt med de anställdas arbetsskadeanmälningar. Det anser Polisförbundets natio­nella huvudskyddsombud Emma Cronberg. STs huvud­skydds­ombud instämmer i kritiken.
BUDGETPROPOSITIONENNyhetRegeringen påbörjar nu avvecklingen av Fas 3, arbetsmarknadsåtgärden för över 34 000 långtidsarbetslösa. Nya anvisningar till Fas 3 stoppas. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, S, utlovar också utbildningssatsningar för långtidsarbetslösa.
EUNyhetDet är mycket viktigt för Sverige att Storbritannien stannar kvar i EU. Det sa finansminister Magdalena Andersson till Europaportalen efter ett möte med den brittiske finansministern George Osborne.
KulturNyhetKulturrådet får 170 miljoner kronor för en kultursatsning i sådana bostadsområden där kulturen inte är så väl förankrad. En faktor för att välja bostadsområden är lågt valdeltagande.
Menzies AviationNyhetStressen gör det svårt för personalen att hinna med pauser och måltidsuppehåll på Menzies Aviation på Arlanda. Det anser Arbetsmiljöverket som kräver att företaget riskbedömer schemat.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen har konstaterat brister hos många av de externa aktörer som ska arbeta med stöd och matchning av arbetslösa. Nu hotas flera av dem av uppsagda avtal.
InternationelltNyhetKriget i Ukraina drabbar ekonomin och jobben. Sedan början av 2014 har två miljoner jobb försvunnit. Den Internationella Arbetsorganisationen, ILO, försöker hjälpa Ukraina med akut arbetsmarknadspolitik.
ArbetsmiljöNyhetLO-TCO Rättsskydd har nått en viktig seger i kammarrätten, som medgett att det utmattningssyndrom som drabbat en offentliganställd utgör en arbetsskada.
PolisenNyhetCivilanställda inom Polisen och Säpo får utökade befogenheter. Regeringen har beslutat om ändringar i polisförordningen, så att civilanställda bland annat får leda förundersökningar.
SocialstyrelsenNyhetOlivia Wigzell blir ny generaldirektör för Socialstyrelsen. Hon kommer närmast från Statens beredning för medicinsk utvärdering.
KriminalvårdenNyhetNu ska Svea hovrätt avgöra arbetsmiljömålet mot två chefer vid häktet i Huddinge. De friades i tingsrätten sedan de åtalats för arbetsmiljöbrott i samband med att en kvinnlig kriminalvårdare misshandlats till döds av en intern.
AsylNyhetMigrationsverket vill skapa fler aktiviteter för asylsökande för att göra tiden mer meningsfull då man väntar på beslut. Anledningen är att myndighetens handläggningstider ökat i takt med antalet flyktingar.
A-kassanNyhetSTs a-kassa kräver oftare tillbaka utbetald ersättning från deltidsarbetande än någon annan kassa. Man väntar dessutom längre med att betala ut ersättning, visar en granskning av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.
UpphandlingNyhetStatliga Akademiska hus ska betala 975 000 kronor i böter/upphandlingsskadeavgift. Det fastslår kammarrätten i Göteborg. Domen innebär att Akademiska hus är skyldigt att tillämpa LOU.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen får in allt fler anmälningar om åldersdiskriminering. Antalet ökade med 60 procent mellan 2013 och 2014. De flesta anmälningar gäller arbetslivet.
FörsäkringskassanNyhetDet finns en hel del kvar att reda ut. Det är Försäkringskassans övergripande reaktion på socialförsäkringsutredningens förslag. Det gäller bland annat samordningsuppdraget och sjuk- och aktivitetsersättningen.
SJUKFÖRSÄKRINGNyhetSocialdepartementets förslag att slopa den bortre parentesen i sjukförsäkringen avvisas av den närmast berörda myndigheten, Försäkringskassan. Men ST-avdelningen i Försäkringskassan har skickat ett eget, positivt remissvar.
StatsförvaltningNyhetPrivat finansiering av stora offentliga investeringar kan kosta mer än det smakar. Det anser riksgäldsdirektör Hans Lindblad, som ger sig in i debatten om OPS, Offentlig Privat Samverkan.
EkonomiNyhetDen finanspolitiska hållbarheten äventyras inte av en övergång till ett balansmål. Men om man skrotar dagens överskottsmål minskar säkerhetsmarginalerna när konjunkturen går ned. Det kommer Konjunkturinstitutet, KI, fram till i en analys.
HÖGSKOLANNyhetI dag invigs Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Institutet ska forska om rasism, men invigningen bojkottas av 18 forskare vid universitetet i protest mot dess inriktning.
KRIMINALVÅRDENNyhetKriminalvården börjar komma till rätta med det ekonomiska kaos som uppstod efter omorganisation som genomfördes i januari 2015.
PostenNyhetRegeringen har uppdragit till regionrådet Kristina Jonäng att se över den gällande postlagstiftningen. En anledning är att antalet brev minskat med 29 procent sedan år 2000.
KorruptionNyhetEtt ökat antal direktupphandlingar kan leda till högre risk för korruption, skriver Konkurrensverkets chef Dan Sjöblom i en debattartikel. Myndigheter måste aktivt motverka korruption, anser han.
HÖGSKOLANNyhetRegeringen vill utreda möjligheterna att ge alla doktorander anställning. Utredningen ska också hitta bättre karriärvägar och tryggare anställningar för forskare. STs avdelning inom högskolan är positiv.
SKATTEVERKETNyhetFinansdepartementet har gått med på ett möte med lokalpolitiker för att diskutera den planerade nedläggningen av myndighetens kontor i Mora och Åmål. ”Det är klart att många ännu hoppas att kontoren kan bli kvar”, säger Linda Englund, vice ordförande för ST inom Skatteverket.