Anette Fröberg gillade inte att Trafikverket lade ned it-avdelningen i Örebro, men hon är nöjd med hur hennes omställning sköttes: ”I mitt fall har det fungerat väldigt bra”, säger hon.
Bild: Per Knutsson
Anette Fröberg gillade inte att Trafikverket lade ned it-avdelningen i Örebro, men hon är nöjd med hur hennes omställning sköttes: ”I mitt fall har det fungerat väldigt bra”, säger hon.

Förtroendet grunden för omställningsgruppen

SÅ GJORDE VI: TRAFIKVERKET2017-10-10

Trafikverket har byggt upp en omställningsorganisation för att matcha anställda som av något skäl behöver byta jobb inom myndigheten. Anette Fröberg gick från it-inköpare till provförrättare när it-avdelningen i Örebro lades ned.

ST-medlemmen Anette Fröberg hade jobbat på Trafikverket, och innan dess Vägverket, i mer än tjugo år när hon plötsligt en dag fick veta att hennes avdelning skulle läggas ned.

Myndigheten hade beslutat att den enbart skulle ha it-avdelningar på huvudorterna, bland dem Göteborg och Borlänge. Hon erbjöds att flytta med.

– Men det var inte aktuellt. Och skrev jag inte på för att flytta skulle jag bli uppsagd på grund av arbetsbrist med ett års uppsägningstid.

Men det hann aldrig gå så långt.

– Precis i den vevan hörde personalavdelningen av sig och sa att det fanns ett vikariat på förarprov Örebro.

Anette Fröberg började direkt och under vikariatet fick hon den utbildning som krävs för att bland annat vara provförrättare. Efter en tid fick hon en fast tjänst.

Trots att hon är kritisk till att it-avdelningen i Örebro lades ned är hon posi­tiv till hur myndigheten jobbar med omställning.

– I mitt fall har det fungerat väldigt bra.

Trafikverket har omkring 6 500 anställda. Men verksamheten förändras ständigt, berättar Liss Leif Johans­son, HR-specialist.

Bakgrunden till att en anställd hamnar i omställning kan vara just förändringar i verksamheten eller att personen behöver hitta ett nytt jobb av hälsoskäl.

Omställningsorganisationen bildades 2010 när Banverket och Vägverket slogs ihop till Trafikverket.

– Det är ju inte alls samma volymer nu som då, men arbetssättet fungerar fortfarande, säger Liss Leif Johansson.

Det bygger på att om en förändring inte kan lösas inom ett verksamhetsområde så lyfts frågan till central nivå. Där har myndigheten en beredningsgrupp med HR-chefer och en omställningsgrupp där de fackliga organisationerna ingår. Båda grupperna träffas var fjortonde dag.

– Alla chefer måste anmäla sitt resurs­behov. De får inte rekrytera externt innan vi kollat om det finns någon vi kan matcha internt.

Liss Leif Johansson betonar att den viktigaste framgångsfaktorn är kontinuitet och att parterna litar på varandra ”till 110 procent”.

Airi Aspman-Larsson, vice ord­förande för ST inom Trafikverket, bekräftar den bilden.

– Vi har arbetat upp ett stort förtroende för varandra genom åren. Det fungerar alldeles ypperligt. Det är många medlemmar inom ST, Saco-S och Seko som har fått nytt jobb tack vare det här arbetssättet, säger Airi Aspman-Larsson.

ÄMNEN:

Omställning
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA