Möjligheterna att skola om sig är många, även för den som har varit ute i yrkeslivet i många år.
Bild: Lotta Sjöberg
Möjligheterna att skola om sig är många, även för den som har varit ute i yrkeslivet i många år.

Här börjar vägen till en ny karriär

RÅD OM JOBBET: OMSKOLNING2017-10-10

Även den som jobbat länge kan skola om sig och börja på ny kula i yrkeslivet. Det finns många utbildningar utan åldersgräns och reglerna för tjänst­ledighet och ekonomiskt stöd gör studier möjliga långt upp i åren.

Av:  Gustav Berg

Studier kan vara en möjlighet till ett nytt kapitel i ditt arbetsliv, oavsett om du vill vara kvar på din arbetsplats i en ny yrkesroll eller gå vidare.

För att kunna börja studera över huvud taget måste man dock ha gymnasie­betygen i ordning, konstaterar Carl-Johan Stolt på Centrala studiestödsnämnden, CSN. Om man inte har det kan man komplettera på komvux.

Ett annat hinder kan vara att den utbildning man vill in på kräver att man läst speciella ämnen på gymnasiet. Då kan ett basår vara lösningen.

– Komvux är till för att läsa in gymnasie­kompetens. Basår är lite annor­lunda och riktar sig ofta främst till den som vill gå en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning, men till exempel saknar behörighet i matte eller fysik. Båda utbildningarna ger rätt till studiemedel.

Basåret ges ofta i regi av tekniska högskolor som sedan också garanterar studenten en plats på en av lärosätets utbildningar.

För den som redan har en bred högskolebehörighet finns många utbildningar att välja på vid högskolorna och i yrkeshögskolan. Ingen av dessa har någon övre åldersgräns för den som vill studera.

Den som vill börja studera behöver inte säga upp sig. Studie­ledighetslagen ger arbetstagare rätt till tjänstledigt för studier, och rätt att komma tillbaka och få likvärdiga arbetsuppgifter, om än med visst varsel.

En anledning till att tveka inför studier mitt i livet kan vara farhågor om hur man ska få ekonomin att gå ihop.

En möjlighet är att leva på studiemedel, det vill säga studiebidrag och studielån. Carl-Johan Stolt förklarar att man kan få fullt studielån till och med 47 års ålder. Därefter sjunker det totala antalet veckor som man kan låna för gradvis.

Efter 56 års ålder kan man varken få studiebidrag eller studielån.

– Anledningen till denna övre gräns har med återbetalningen av lånet att göra. Lånar man mycket pengar sent i livet blir ju återbetalningstiden väldigt kort – och då får man antingen väldigt högt årsbelopp att betala tillbaka eller så riskerar staten och samhället att inte få tillbaka sina pengar, säger Carl-Johan Stolt.

Som mest kan man få studiemedel – lån och bidrag – i 240 veckor, alltså för omkring sex års studier på efter­gymnasial nivå. Det kan begränsa möjligheterna för den som redan har studerat med studiemedel.

Om studiemedlet, normalt omkring 10 000 kronor i månaden, inte räcker finns det möjlighet att arbeta extra och tjäna upp till 86 782 kronor varje halvår utan att studiemedlet minskar.

Dessutom finns möjlighet till tilläggsbidrag för barn och tilläggslån för den som är över 25 år och har arbetat tidigare. Om man har två barn kan det ge ytterligare omkring 4 500 kronor i månaden.

Om man har ett välbetalt jobb kan det i stället vara bättre att låta studierna ta lite längre tid och studera på deltid eller kvällstid och kombinera det med jobb. Även vid deltidsstudier har man rätt till tjänstledighet.

För anställda på statliga myndigheter kan det finnas ytterligare möjligheter. Lokala omställningsmedel är pengar som arbetsgivaren avsätter för att finansiera ett långsiktigt lokalt omställningsarbete. De motsvarar 0,3 procent av den totala lönesumman på en myndighet. Det är pengar som kan användas för att utbilda befintlig personal för att förebygga och förhindra arbetsbristuppsägningar, förklarar Nikki Vagnér på Arbetsgivarverket.

– Eftersom verksamheter ofta befinner sig i förändring så kommer också behovet av olika kompetenser och arbetskraft att variera över tid. Ett exem­pel kan vara att en myndighet går mot mer digitaliserade arbetssätt vilket kräver förändrade kompetenser och kompetenshöjande åtgärder, säger hon.

Exakt hur pengarna används regleras i avtal som arbetsgivare och fack tecknar lokalt. Men som arbetstagare kan det vara en bra idé att ta upp detta med sin chef – om inte annat för att ta reda på hur pengarna används på den aktuella myndigheten.

Tänk på detta om du vill börja plugga

Prata med din arbetsgivare på ett tidigt stadium och se hur denne kan hjälpa dig till en ny yrkesroll och med studier. Statliga myndigheter har lokala omställningsmedel, vilket är en summa som sätts av för att vidare­utbilda personal för att möta framtida kompetensbehov.

Du har rätt till tjänstledigt för studier enligt studieledighetslagen. Ta upp frågan i god tid med din arbetsgivare. Denne har rätt att skjuta på ledigheten för studier i sex månader.

Studiemedel kan du få i totalt högst sex år under hela ditt liv.

Om du är över 40 år och det finns särskilda omständigheter kan du beviljas 40 extra veckor.

Du har rätt till fullt studielån från CSN till och med 47 års ålder. Därefter minskar antalet veckor du kan låna till successivt och efter 56 års ålder har du ingen rätt till studiemedel från CSN.

Under vissa omständigheter kan man få tilläggsbidrag för barn och tilläggslån.

Du får tjäna maximalt 86 782 kronor per halvår på ett extraknäck för att ha rätt till fullt studiemedel, om du studerar heltid. Fribeloppet är högre om du studerar deltid. Om du tjänar mer minskar studiemedlet.

Inlagt av Mathias (ej verifierad) tors, 10/12/2017 - 15:10
Tack för en bra artikel! Har själv varit tjänstledig på deltid för att plugga och det var superkul, så det kan jag rekommendera! Det har dock smugit sig in ett litet faktafel allra sist, i artikelns faktaruta: Tjänar en mer pengar än fribeloppet så är det inte bara lånedelen utan även bidragsdelen av studiemedlet som sänks.
Inlagt av Eva Spira (ej verifierad) tis, 10/17/2017 - 13:35
Tack för ditt påpekande! Du har alldeles rätt och vi har ändrat i artikeln nu.
Eva Spira
Nyhetsredaktör

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA