Annons:
Bild:Mats Jerndahl
Statsförvaltningen
Nyhet
AVAnn Dahlin & Eva SpiraTyck till!

Här lägger staten ned arbetsplatser

När statliga myndigheter koncentrerar sin verksamhet försvinner många jobb från mindre orter, visar Publikts granskning. Sedan 2010 har 17 myndigheter lagt ned sammanlagt 143 statliga arbetsplatser.

När landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, S, nyligen besökte Östersund beklagade han att statliga jobb försvinner från landsbygden och utlovade en ändrad inriktning av politiken. Men nedläggningarna fortsätter även under den nya regeringen. Just nu planerar Lantmäteriet och Skatteverket att stänga flera kontor, och Arbets­förmedlingen har aviserat att vart tredje kontor, ett hundratal, ska läggas ned inom tre år.

Publikt har kartlagt hur 17 större myndigheter minskat sin lokala närvaro sedan 2010. Nedläggningstakten har varit hög i myndigheter som Lantmäteriet, Skatteverket, Skogsstyrelsen och Trafikverket. Totalt har 143 arbetsplatser försvunnit.

Förändringarna slår ojämnt. De största städerna – Stockholm, Göteborg och Malmö – har endast förlorat ett fåtal statliga arbetsplatser. Stockholmsregionen får dessutom flera nya myndighetskontor.

Trenden att statliga jobb försvinner från mindre orter förstärks av att Skatteverket och Försäkringskassan ersatt flera handläggande kontor med gemensamma servicekontor för enklare ärenden. Arbetsförmedlingen har ersatt lokala arbetsförmedlingar med mestadels obemannade »distans­servicekontor«.

Det finns dock också myndigheter som inrättar verksamheter på nya orter. Sedan 2010 har 58 nya statliga arbetsplatser tillkommit. Det expanderande Migrationsverket står för merparten, med 29 nya etableringar.

De senaste varslen om stängningar av statliga arbetsplatser har väckt liv i den regionalpolitiska frågan. På begäran av Centerpartiet håller riks­dagen en särskild debatt om statliga myndigheters lokala närvaro.
Centerpartiets gruppledare i riksdagen, Anders W Johansson, kallar förändringarna en »nedmontering av statlig service i hela landet«.

– När varje myndighet agerar för sig kan det finnas en logik i förändringarna. Men om man tittar på staten på koncernnivå blir det oacceptabelt.
Men myndigheterna har en stor själv­ständighet. Hur ska regeringen styra?

– Regeringen kan uttrycka en viljeinriktning i regleringsbreven. Den kan också föra fram sin uppfattning i dialogen med myndigheterna.

Även STs ordförande Britta Lejon ser en risk att förändringar, som i vissa fall kan vara rele­vanta för den enskilda myndigheten, blir prob­lematiska när man ser helheten. Hon varnar också för att arbetsmarknaden på mindre orter utarmas när kvalificerade handläggartjänster flyttas.

– Politiskt måste man ta ett helhetsgrepp och ställa sig frågan om det är den samhällsutveckling vi ska ha. Är det bara de större orterna som ska växa?

Publikt har sökt lands­bygdsminis­ter Sven-Erik Bucht för en kommentar till Publikts granskning. Han avböjer att svara och hänvisar till civilminister Ardalan Shekarabi, som säger att regeringen behöver en samlad bild av den statliga närvaron – något han hävdar har saknats under de åtta åren med Alliansregeringen:

– I dag har varje myndighet koll på sin egen verksamhet, men det är regeringen som har ansvar för hel­heten, säger Ardalan Shekarabi.

Statskontoret ska nu få i uppdrag att under­söka hur det ser ut med den lokala statliga närvaron så att rege­ringen får en samlad bild.

Styrningen av var myndigheterna placerar sin verksamhet kan ske på olika sätt, förklarar Ardalan Shekarabi och nämner flera olika möjligheter – från att myndigheterna koordinerar sig i en egen dialog, till regle­ringsbrev och lagstiftning.

Under arbetet med granskningen har Publikt intervjuat civil­ministerns stats­sekreterare Annelie Ros­­wall Ljunggren som då kommenterade myndigheternas nedläggning av arbetsplatser med att »det är naturligt att de är där medborgarna är«.

I dagarna krävde nio kommun­politiker på DN Debatt att de statliga jobben ska spridas över hela landet. Har regeringen nu bytt fot?

– Nej! Vi jobbar hela tiden med den politiska utvecklingen och ser den statliga närvaron som en viktig del i det arbetet. Och som ansvarig minister är jag väl medveten om de tankegångar som uttrycks i debattartikeln, säger Ardalan Shekarabi.

 

Karta (pdf) över nedläggningar och nya arbetsplatser.

Hela listan med alla orter där myndigheter lagt ned och öppnat nya arbetsplatser.

Så här gjordes kartläggningen
  • Publikt har frågat cirka 30 myndigheter på vilka orter de inrättat eller lagt ned arbetsplatser från och med 2010. 17 myndigheter har svarat att de gjort förändringar.
  • Då endast delar av en myndighets arbetsplats lagts ned har det inte räknats som en nedläggning.
  • De arbetsförmedlingar som ersatts med mestadels obemannade »distans­servicekontor« räknas som nedlagda arbetsplatser.
  • Då en ny arbetsgivare har tagit över befintlig personal på orten har det inte räknats som en nedläggning eller en ny arbetsplats.
  • Polismyndigheten har efter sin omorganisation inte kunnat redogöra för historiken. Polisen ingår därför inte i kartläggningen.
Bli den första att tycka till!