Hård kritik mot polisens register

POLISEN2014-03-27

Polisens så kallade allmänna spaningsregister har flera allvarliga brister, konstaterar Datainspektionen efter en granskning. Bland annat används grupperingar som ”zigenare” och ”kringresande” i registret.

Polisens allmänna spaningsregister, ASP, är ett nationellt register som inrättades på 1970-talet. Målet är att samla kunskap om misstänkta gärningsmän och förbättra tillgången till information i polisens spaningsarbete. Registret innehåller uppgifter om ungefär 100 000 misstänkta personer, plus ett ”okänt större antal personer” som är registrerade som icke misstänkta.

Totalt har ASP omkring 26 000 behöriga användare – på Rikspolisstyrelsen, landets 21 polismyndigheter, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen.

Datainspektionen har i sin granskning funnit flera allvarliga brister i ASP. Bland annat konstaterar inspektörerna att det pågår en inte obetydlig registrering av personuppgifter som inte är av särskild betydelse för polisens spaningsverksamhet. Därigenom, skriver Datainspektionen, riskerar Rikspolisstyrelsen att utsätta ett stort antal personer för otillbörliga intrång i den personliga integriteten.

Flera av registreringarna gäller personer som inte är straffmyndiga och som registrerats som misstänkta ”bland annat för bagatellartade tillgreppsbrott”, skriver inspektionen i sitt beslut.

Datainspektionen konstaterar också att registret innehåller namn på grupperingar som ”zigenare” och ”kringresande romer”. Omkring 1 000 notiser innehåller begreppen kringresande, kringfarande och liknande. Bland annat står det

Gruppering: Kringfarande

Notistext: Sex zigfamiljer campade på platsen. Under tiden sålde de X i området. Stölder från äldre och handikappade ägde rum samtidigt.

I sitt beslut meddelar Datainspektionen att Rikspolisstyrelsen behöver vidta flera åtgärder. Senast 1 september 2014 behöver man införa rutiner för kontinuerlig registervård. Då ska alla noteringar om misstänkta personer som inte är av särskild betydelse för spaningar raderas ur registret. Datainspektionen bedömer att det kommer att ”kräva ett omfattande arbete”.

Rikspolisstyrelsen behöver också gallra i registret och upphöra med användning av grupperingsnamn som medför att sökningar av känsliga personuppgifter kan göras samt kontrollera grupperingarna ”kringresande” och ”kringfarande”. RPS ska säkerställa att sammanställningarna inte i huvudsak grundas på etnicitet och att de personuppgifter som finns i notistexterna är absolut nödvändiga.

Senast 15 september 2014 ska Rikspolisstyrelsen skriftligt redovisa vilka åtgärder man har vidtagit för att åtgärda bristerna.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA