Annons:
Danmark
Fördjupning
AVNiklas HolmTyck till!

Jylland vinnare när jobb flyttar från Köpenhamn

I Danmark pågår den största omflyttningen av statliga arbetsplatser i landets historia. Bara en bråkdel av de anställda följer med när en rad myndigheter lämnar Köpenhamn. Men på orterna där jobben hamnar jublas det.

­–  Äntligen gör de också något för oss, efter alla försämringar vi varit med om här, säger Gitte Lasota, nyanställd handläggare på Landbrugs- och fiskeristyrelsen i Sønderborg på södra Jylland.

Sønderborg, med 27 000 invånare, har ett sviktande befolkningsunderlag. Ungdomarna flyr kommunen. Under de senaste tio åren har skolor lagts ned och sjukhuset försvunnit.

– Jag trodde knappt det var sant när vi hörde nyheten om utlokaliseringen på tv. Vi bara skrek av lycka där hemma, berättar hennes kollega Bettina De La Motte Nørfjand.

Landbrugs- och fiskeristyrelsens främsta upp-gift är att hantera ekonomiskt stöd till Danmarks jordbrukare och fiskare, mestadels i form av EU-bidrag.

– Vi lever i en jordbruksbygd och får ofta höra att trovärdigheten i det vi gör har ökat sedan verksamheten flyttades hit. Bönderna säger att de litar mer på oss. Själv bor jag dessutom på landet, berättar Gitte Lasota.

Hennes närmaste chef, avdelningschefen Jesper Stendal Sørensen, är en av de få inom myndig­heten som följt med från Köpenhamn.

– Det där med ökad trovärdighet handlar nog mer om en känsla än om hur det faktiskt fungerar. Vår verksamhet är starkt regelstyrd och där har inget ändrats. För min del tror jag vi skulle kunna göra ett lika bra jobb om vi så satt på Färöarna, säger han.

Den utflyttade Landbrugs- och fiskeri­styrelsen är placerad i den lilla orten Augusten­borg, några kilometer från centrala Sønderborg.

Här håller myndigheten till i ett slott med anor från 1600-talet, en av traktens turistattraktioner.

Gitte Lasota och Jesper Stendal Sørensen jobbar i en av slottets gamla stallbyggnader, på avdelningen för arealbidrag. Här sitter de anställda i ett öppet kontorslandskap tätt, tätt intill varandra.

– Det här är ingen bra arbetsmiljö, men under inskolningstiden har det varit värdefullt att sitta nära och många tillsammans, efter­som vi ideligen behövt stötta och fråga var­andra, berättar Gitte Lasota.

Själva slottsbyggnaden ska renoveras. När det arbetet är klart är det meningen att Gitte Lasotas avdelning ska få mer plats.

Danmarks regering presenterade sina planer för omlokalisering av statliga jobb i oktober 2015. Det parlamentariska stödet för att flytta ut närmare 4 000 arbetsplatser från Köpenhamn – cirka tio procent av alla statliga jobb i staden – har varit stort. Förutom de dåvarande regeringspartierna har även det största oppositionspartiet, Social­demo­kraterna, i huvudsak backat upp beslutet.

Per Nikolaj Bukh, professor i offentlig ekonomi­styrning vid Ålborgs universitet, anser att omlokaliseringen är ett helt igenom politiskt drivet projekt.

– Det finns inga andra motiv än politisk vilja bakom att det här genomförs. Det märks inte minst genom att det mesta sker i hög hastighet och att mycket i processen verkar ogenomtänkt.

Han menar att beslutet måste ses i ljuset av rötterna hos det ledande regeringspartiet, Venstre, och Dansk Folkepartis position i dansk politik.

– Venstre har traditionellt ett starkt stöd på landsbygden, där även Dansk Folkeparti är stora i dag. Därifrån finns det både bland väljare och partimedlemmar en uttalad misstro mot »eliten« i Köpenhamn. För mig är det här ett tydligt uttryck för symbolpolitik, säger Per Nikolaj Bukh.

Utflyttningen ska vara avslutad nästa år. Hittills har drygt hälften av de 4 000 jobben omlokalise­rats. Ytterst få av de anställda följer med från Köpen­hamn. I de flesta myndigheter handlar det om högst fem procent. I de verksamheter som flyttar till Själland är det en något större andel som följer med, då det öppnar för möjligheten att pendla.

Ulla Moth-Lund Christensen är ordförande för HK-Stat, den del av det danska LO-förbundet HK som organiserar statsanställda, i Köpenhamnsområdet. Förbundet organiserar omkring 1  200 av de stats­anställda som berörs av utlokaliseringen.

– Jag är faktiskt inte förvånad över att så få följer med. Förutom att du och familjen överger ert sociala nätverk, handlar en flytt i praktiken ofta om att du måste sälja din bostad, att din partner också ska ha nytt jobb och kanske även om att lösa problem med barn som lever med skilda föräldrar, säger hon.

Ulla Moth-Lund Christensen menar att arbetsgivaren gjort mycket lite för att locka anställda att följa med.

– Hur stor skillnad det verkligen hade gjort vet jag inte, men staten verkar inte tycka att det är angeläget.

Hon berättar att de generella erbjudanden som funnits bland annat gäller ersättning för flytt­kostnader, ersättning för arvode till bostads­-mäklare samt ett generellt engångsbidrag på cirka 40 000 danska kronor, motsvarande omkring 51 000 svenska kronor, för omkostnader.

De som flyttar med får också behålla sin lön från Köpenhamn, som enligt avtalet innehåller ett storstadspåslag eftersom det är dyrare att leva i huvudstaden.

– Men det påslaget riskerar att snabbt ätas upp, eftersom den som har bättre betalt knappast kommer först i fråga för nya löneökningar, säger Ulla Moth-Lund Christensen.

Landbrugs- och fiskeristyrelsen har haft cirka 800 anställda i Köpenhamn. Nu flyttas närmare 400 tjänster till Sønderborg. I dagsläget verkar det som om högst tjugo medarbetare följer med från huvudstaden.

– Jag har ingen familj eller partner och bara mig själv att ta hänsyn till. Det gjorde beslutet enklare. Men det viktigaste skälet för mig att flytta var att jag avancerade till ett chefsjobb. Om inte den chansen dykt upp, hade jag tackat nej och
stannat i Köpenhamn, säger Jesper Stendal Sørensen.

I sin nuvarande livssituation ser han flyttbeslutet som ganska odramatiskt.

– En av dem som står mig närmast är min bror och han bor i San Francisco. Jag tycker nog att vi danskar generellt är rätt dåliga på att röra på oss, trots att vi bor i ett litet land, säger han.

Den inhemska debatten om omlokaliseringarna har mest handlat om kostnader. Regeringen avsatte först 400 miljoner danska kronor för genomförandet. Men snart visade det sig att det skulle bli långt mer än dubbelt så dyrt. Fortfarande vet ingen hur hög slutnotan blir, eller om den ens kan räknas fram på ett korrekt sätt.

Det är inte alls förvånande, anser Klaus Lindegaard, konsult med regionala frågor som specialitet.

– Det är väl inte konstigt att det blir dyrare än beräknat när det saknas tydliga direktiv för hur utflyttningen ska gå till.

Han tar Landbrugs- och fiskeristyrelsen som exempel.

– Varför renoverar de och flyttar in i ett helt slott, i stället för att använda andra tomma lokaler som redan finns tillgängliga i kommunen? frågar han sig.

Klaus Lindegaard har för inrikesdepartementets räkning gjort en utvärdering av en tidigare, mindre omlokalisering av statliga jobb.

– Min viktigaste slutsats var att tanken bakom utlokaliseringen faktiskt fungerade ganska bra. Visst fanns det svårigheter under en övergångsperiod på kanske ett år, men sett över tid gav det många positiva effekter.

Klaus Lindegaard tycker att den danska debatten handlat för mycket om vilka problem omlokaliseringen orsakar i stället för att se på vilken nytta den kan innebära.

– Att mäta och bevisa dynamiska effekter är alltid svårt. Men min bild är att en utlokalisering faktiskt bidrar till en bredare arbetsmarknad i den nya regionen. Siffror visar att varje utflyttat statligt jobb genererar minst ett halvt nytt jobb inom den privata sektorn, förklarar han.

På senare tid har debatten även handlat om hur förlusten av kunskap och erfarenhet påverkar myndigheternas arbete när så få medarbetare flyttar med från Köpenhamn.

Sara Vergo är ordförande för Djøf, ett fack­förbund för jurister och ekonomer, med 1 500 medlemmar som berörs av omlokaliseringen.

– Det verkar som om politikerna inte bryr sig om ifall våra myndigheter får problem med att vara effektiva, eller om personalen drabbas. De har bestämt sig för att det här ska göras, oavsett kostnader och konsekvenser.

Hon ser en tydlig splittring i medlemmarnas inställning till omlokaliseringen, beroende på var i landet de bor.

– I Köpenhamn förstår folk inte argumenten för varför det här sker, och de är bekymrade över både sin egen framtid och hur verksamheten kommer att fungera efter att den flyttat. På orterna dit jobben flyttas är stämningen självfallet en helt annan, säger hon.

Sara Vergo oroar sig för den kompetens som kan gå förlorad och illustrerar det med ett exempel. Regeringen anslog sent i höstas drygt 23 miljoner danska kronor till en »task force« för en omlokaliserad arbetsplats på Jylland.

Arbetsgruppens huvuduppgift är att säkra besluts­kvaliteten och se till att väntetiderna inte blir för långa i miljöärenden, tills verksamheten har styrts upp på den nya orten.

– Sådana här förseningar kan uppstå i många utflyttade verksamheter framöver. Det blir minsann ingen skojig uppgift för våra medlemmar att behöva ta emot all ilska från förbannade skatte­betalare som tröttnat på att vänta på besked, säger Sara Vergo.

På Landbrugs- och fiskeristyrelsen i Sønderborg är personalen väl medveten om kraven som ställs på dem.

– När jordbrukarna ansöker om bidrag är det vår uppgift att fatta korrekta beslut. Men precis lika viktigt är det att besluten fattas snabbt. Det handlar ju ofta om människors möjligheter till försörjning, så där får vi bara inte bli försenade, säger handläggaren Gitte Lasota.

När hon sökte jobbet i början av förra året visste hon ingenting om hur ansökningar om arealbidrag ska hanteras, och det var också hennes främsta oro när det gällde att klara uppgiften. Samtidigt har hon stor vana vid ärendehantering efter många års arbete i offentlig förvaltning inom kommun och landsting.

– Vår myndighet är den enda i Danmark som hanterar arealbidrag, så vi kunde knappast begära sådan erfarenhet från någon av de sökande, säger avdelningschefen Jesper Stendal Sørensen.

Han berättar att det var runt 800 sökande till de cirka 50 lediga tjänsterna på hans avdelning.

– Många var väl kvalificerade, så vi har haft goda möjligheter att snabbt bygga upp en fungerande enhet. Men det är först framåt sommaren som vi får vårt verkliga elddop, berättar han.

Då slutar definitivt alla medarbetare i Köpenhamn som valt att inte följa med till Jylland. Än så länge finns de där för dubbelkommando och som extra stöd till de nyanställda. I vissa fall på plats i Sønderborg, annars på distans från huvudstaden.

Hortonomen Marie Ellesøe Oskarsson tillhör den stora majoriteten anställda inom Landbrugs- och fiskeristyrelsen som valt att säga nej till att flytta med myndigheten.

– En flytt som ett spännande äventyr hade jag nog kunnat tänka mig, åtminstone under några år. Men vi har nyligen köpt en fin lägenhet och min man har ett IT-jobb där han tjänar långt, långt mycket bättre än vad jag gör, så det har aldrig varit under seriös diskussion hemma hos oss, berättar hon.

Liksom många andra av dem som stannar, har hon redan ett nytt jobb klart.

Runt 30 procent av dem som gått vidare till annat jobb har i dag privata arbetsgivare.

– Jag ser det som positivt för hela samhället. I Danmark har vi traditionellt haft många hög­utbildade inom offentlig sektor. Det är bara bra om vi får en bättre rotation, säger professor Per Nikolaj Bukh.

Marie Ellesøe Oskarsson ska börja arbeta på en annan myndighet inom samma departement som Landbrugs- och fiskeristyrelsen sorterar under.

Enligt ett avtal kopplat till omlokaliseringen internannonseras för tillfället alla lediga tjänster inom respektive departement, innan de släpps ut till externa sökande.

– Det gav mig en utmärkt möjlighet. Visserligen är det ett föräldravikariat, men jag känner mig nöjd. Jobbet är i nivå med den kompetens jag har, säger Marie Ellesøe Oskarsson.

Hon känner ändå vemod inför att behöva lämna sitt nuvarande arbete, där hon trivts väldigt bra.

– Men framför allt är jag bekymrad över om alla människor som är beroende av en snabb hantering hos oss verkligen kommer att få hjälpen de behöver i tid. Fast jag inser ju samtidigt att jag nog inte är oumbärlig, säger Marie Ellesøe Oskarsson.

Jacob Torfing är professor vid Roskilde universitetscenter, med inriktning på offentligt ledarskap. Han befarar att förhoppningarna kring omlokaliseringarna inte kommer att infrias.

– De flesta jobb som flyttats hittills är för­knippade med rutinfunktioner och kräver sällan någon högre utbildning. Men i stort sett ingen högre chef eller person i nyckelposition kommer att följa med. De måste rekryteras lokalt.

Han menar att det innebär risk för ökade kostnader och svårlösta kompetensförluster.

Liksom andra kritiska experter menar Jacob Torfing att den pågående omlokaliseringen sker utan någon större eftertanke.

– Om regeringen menade allvar med att den eftersträvat att få så stor effekt som möjligt av omlokaliseringarna så hade den börjat med två, tre mindre enheter och utvärderat dem innan man gått vidare. Vi har en regering som hyllar vetenskaplig evidens, men inte använder möjligheten när det gäller de egna besluten, säger Jacob Torfing.

Den nya regeringen som tillträdde i november i fjol har utlovat nya förslag på omlokaliseringar under nästa år.

En uttalad uppmaning från såväl fackföreningar som experter är att det görs en grundlig utvärdering innan några nya beslut tas.

– Men vi är rädda för att de går vidare utan att det blir av. Vi är bekymrade över att det i allt detta finns ett sparperspektiv som innebär att det totala antalet myndighetsjobb har minskat när utflyttningarna väl är genomförda, säger HK-Stats Ulla Moth-Lund Christensen.

Nära 4 000 jobb flyttas från Köpenhamn
  • Omlokaliseringen av knappt 4 000 statliga arbetsplatser från Köpenhamn är en del i ett åtgärdspaket för att stärka den danska landsbygden.
  • Omlokaliseringen inleddes under 2016 och ska vara slutförd under 2018.
  • I oktober förra året hade 1  100 jobb flyttats från huvudstaden. Cirka 14 procent av de anställda hade då följt med i flytten eller valt att pendla.
  • Danmark fick ny regering i november 2016. Nya omlokaliseringar av statliga jobb, med start 2018, ingick i regeringsförklaringen.
  • Omlokaliseringen kommer enligt finans­departementets beräkningar att kosta 250   000 danska kronor per jobb, totalt omkring en miljard kronor. Men flera experter hävdar att slutnotan kommer att bli betydligt högre.
Bli den första att tycka till!