Annons:
När Seko strejkade på Veolias Öresundståg 2014 varslade flera andra förbund om sympatiåtgärder. Ett av dessa varsel riktades mot Göteborgs hamn, och skulle ha inneburit att all godstrafik hade stoppats. Det satte en stor press på Veolia att komma överens.Bild:Johan Nilsson TT
Arbetsrätt
Nyhet
AVAnn DahlinTyck till!

Kampanj mot fackens rätt att strejka

Arbetsgivarna i Svenskt Närings­liv satsar stora resurser på en kampanj för att begränsa fackens rätt att ta till strids­åtgärder. Men i dag finns inte parlamentariskt stöd för såda­na förändringar. Tre av de borgerliga partierna är för, men Moderaterna säger nej.

De svenska reglerna om strejk och and­ra konfliktåtgärder är alltför tillåtande, anser arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Uppfattningen är inte ny, men tonläget har åter höjts inför avtalsrörelsen. Det senaste året har Svenskt Näringsliv satsat omfattande resurser på opinionsbildning. På hemsidan finns artiklar i ämnet i nyhetsbrevet »Arbetsfred eller konflikt«, liksom på organisationens nyhetssajt Arbetsmarknadsnytt. Näringslivets forskningsinstitut Ratio 
har gett ut en bok om konfliktregler i and­ra länder och hållit flera seminarier om frågan, senast i december i riksdagen.

Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt Näringsliv, säger till Publikt att konflikt­rätten är naturlig och självklar på svensk arbetsmarknad, men att den är alltför långtgående.

– Det är till exempel inte rimligt att fackliga »nålsticksåtgärder« ställer till med oproportionerlig skada, samtidigt som man själv inte riskerar något.

Med nålsticksåtgärder menar Peter Jeppsson att fackliga organisationer tar ut ett fåtal nyckelpersoner i konflikt och därmed kan slå ut en verksamhet.

Svenskt Näringslivs krav är att konflikter som inte är proportionerliga ska förbjudas. Förbudet skulle gälla konflikter vars omfattning inte anses stå i proportion till syftet eller till skadan för motparten. 

Med en sådan lagändring vill arbets­givarna inte bara uppnå en minskning av antalet konflikter, som redan är få i en internationell jämförelse. De vill också få ned antalet konfliktvarsel, som enligt Svenskt Näringsliv kan orsa­ka lika stor skada som en utbruten konflikt. Ett exempel är varsel mot flygbolag, som snabbt leder till att kunder avbokar resor.

Ett annat av Svenskt Näringslivs krav är förbud mot sympatiåtgärder. Sådana kan vidtas till stöd för ett annat fackförbunds konflikt, i Sverige eller i ett annat land. Ett exempel som Svenskt Näringsliv lyfter fram är LO-förbundet Pappers sympativarsel 2012 till stöd för Handels­anställdas förbund i dess förhandlingar med Svensk Handel. 

ST och andra svenska fack varslade i somras om en sympatiblockad till stöd för det danska fackförbundet för flygpersonal, FPU, i dess konflikt med Ryanair som vägrade teckna kollektivavtal. De ST-medlemmar som varslet omfattade arbetade på marken och var inte anställda av Ryanair.

Svenskt Näringslivs uppfattning är att en arbetsgivare som »köpt arbetsfred« genom att teckna kollektiv­avtal inte ska drabbas av en konflikt som gäller en annan arbetsgivare. Enligt en rapport från organisationen lämnade de fackförbund som sluter kollektiv­avtal totalt 48 varsel om sympati­åtgärder under 2011–2014.

– Det tycker jag är en alldeles för stor mängd, säger Peter Jeppsson. Det är uppseendeväckande när man blandar in parter som inte har något med den underliggande tvisten att göra, och som inte kan göra något åt den.

Svenska fackliga orga­nisationer har inte oväntat en annan bild. Ett centralt argument är att arbetstagarsidan agerar ansvarsfullt och inte går ut i konflikter i onödan. Svenskt Närings­liv är ute i ogjort väder, menar de.

– Svenska fackförbund är internationellt kända för att vara ansvarstagande och inleda få strejker, säger TCOs chefsjurist Lise Donovan. Man går inte ut i strejk eller varslar av okynne. 

Enskilda konflikters proportioner är inte heller något problem, anser hon.

– Visst kan en konflikt leda till skada – det är ju meningen att det ska vara kännbart. Men samtidigt har man en stark lojalitet med sin arbetsgivare, är rädd om sina jobb, och vill inte skada arbetsgivaren för mycket. 

En regel om proportionalitet i konflikter skulle föra med sig en rad prob­lem, bedömer Lise Donovan. Bland annat finns risken att en rättslig prövning i Arbetsdomstolen leder till att ett lagt varsel blir mer utdraget i tiden och för med sig ökade kostnader för arbets­givaren.

När det gäller sympatiåtgärder tycker Lise Donovan att de ska användas med försiktighet. Men som i fallet med Ryanair i Danmark, där strids­åtgärderna blev framgångsrika, kan de få en positiv betydelse även för oss i Sverige, säger hon. 

– Det går alltid att hitta exempel på att de inte använts på ett föredömligt sätt, men vi har ändå relativt få sympati­åtgärder. Man kan jämföra med Danmark, som har omkring 1 500 pågående sympatiåtgärder. Varje år tillkommer 500 nya, och vissa har pågått så länge som 13 år.

Christer Thörnqvist, lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, har forskat om arbetsmarknads­konflikter. Hans bild är att fack och arbetstagare inom svensk export­indust­ri har stärkt sin ställning gent­emot arbets­givarna, på grund av att före­tagen har minskat sina lager och därför är känsligare än tidigare för störningar.

– De har skjutit sig själva i foten på det sättet. Så i sådana företag har facken ett bra förhandlingsläge. Men de kan inte gå hur långt som helst, för då kan arbetsgivaren hota med att flytta hela verksamheten.

Svenskt Näringslivs offensiv tycks inte heller denna gång få tillräckligt stöd bland riksdagspartierna. Enligt en enkät som Publikt gjort är det endast Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna som vill se skärpningar av konfliktreglerna. Moderaterna, som krävde proportionalitet och förbud mot sympatiåtgärder innan de blev »Nya Moderaterna«, har i dag en annan uppfattning.

– Vi ser inget behov av det just nu, säger Elisabeth Svantesson, Moderaternas andra vice ordförande och tidigare arbetsmarknadsminister.

– Erfarenhetsmässigt fungerar konfliktreglerna relativt väl, även om man kanske inte kan ställa sig bakom varje stridsåtgärd.

Vad gäller Sverigedemokraterna har en riksdagsledamot, Markus Wiechel, i en motion krävt stopp för sympati­åtgärder. Men den uppfattningen är inte partiets, enligt partikollegan Sven-Olof Sällström, som sitter i riksdagens arbets­marknadsutskott. 

 

Lättare ta strid för utstationerad i Sverige

Det finns en riksdagsmajoritet för att ta bort en del av de inskränkningar i konflikt­rätten som följde på den omdiskuterade Lavaldomen.

Lavaldomen gällde Byggnads blockad av det lettiska företaget Laval, en konflikt som ledde till lagändringar. För före­tag som har utstationerad personal i Sverige gäller nu att svenska fack endast får kräva minimivillkor på ett fåtal områden som lön och semes­ter.

En parlamentarisk utredning före­slog i höstas att svenska fack­för­bund ska kunna vidta konflikt­åtgärder för att få till stånd ett svenskt kollektivavtal med minimi­villkor för utstationerade enligt svenska branschavtal, oavsett vilka villkor arbetsgivaren säger sig tillämpa. Kommittén vill också avskaffa den så kallade bevis­regeln, som säger att fackförbunden måste lämna in de kollektivavtal de vill strida för till Arbets­miljöverket.

Förslaget fick stöd av regerings­partierna, som också vill arbeta för ett socialt protokoll i EU-fördraget. Även Sverigedemokra­terna stöder utredningsförslaget. Det gör där­emot inte de borgerliga partierna, som varnar för att de föreslagna ändringarna inte skulle hålla vid en prövning i EU-domstolen. 

Bli den första att tycka till!