Annons:
När Seko strejkade på Veolias Öresundståg 2014 varslade flera andra förbund om sympatiåtgärder. Ett av dessa varsel riktades mot Göteborgs hamn, och skulle ha inneburit att all godstrafik hade stoppats. Det satte en stor press på Veolia att komma överens.Bild:Johan Nilsson TT
Arbetsrätt
Nyhet
AVAnn DahlinTyck till!

Kampanj mot fackens rätt att strejka

Arbetsgivarna i Svenskt Närings­liv satsar stora resurser på en kampanj för att begränsa fackens rätt att ta till strids­åtgärder. Men i dag finns inte parlamentariskt stöd för såda­na förändringar. Tre av de borgerliga partierna är för, men Moderaterna säger nej.

De svenska reglerna om strejk och and­ra konfliktåtgärder är alltför tillåtande, anser arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Uppfattningen är inte ny, men tonläget har åter höjts inför avtalsrörelsen. Det senaste året har Svenskt Näringsliv satsat omfattande resurser på opinionsbildning. På hemsidan finns artiklar i ämnet i nyhetsbrevet »Arbetsfred eller konflikt«, liksom på organisationens nyhetssajt Arbetsmarknadsnytt. Näringslivets forskningsinstitut Ratio 
har gett ut en bok om konfliktregler i and­ra länder och hållit flera seminarier om frågan, senast i december i riksdagen.

Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt Näringsliv, säger till Publikt att konflikt­rätten är naturlig och självklar på svensk arbetsmarknad, men att den är alltför långtgående.

– Det är till exempel inte rimligt att fackliga »nålsticksåtgärder« ställer till med oproportionerlig skada, samtidigt som man själv inte riskerar något.

Med nålsticksåtgärder menar Peter Jeppsson att fackliga organisationer tar ut ett fåtal nyckelpersoner i konflikt och därmed kan slå ut en verksamhet.

Svenskt Näringslivs krav är att konflikter som inte är proportionerliga ska förbjudas. Förbudet skulle gälla konflikter vars omfattning inte anses stå i proportion till syftet eller till skadan för motparten. 

Med en sådan lagändring vill arbets­givarna inte bara uppnå en minskning av antalet konflikter, som redan är få i en internationell jämförelse. De vill också få ned antalet konfliktvarsel, som enligt Svenskt Näringsliv kan orsa­ka lika stor skada som en utbruten konflikt. Ett exempel är varsel mot flygbolag, som snabbt leder till att kunder avbokar resor.

Ett annat av Svenskt Näringslivs krav är förbud mot sympatiåtgärder. Sådana kan vidtas till stöd för ett annat fackförbunds konflikt, i Sverige eller i ett annat land. Ett exempel som Svenskt Näringsliv lyfter fram är LO-förbundet Pappers sympativarsel 2012 till stöd för Handels­anställdas förbund i dess förhandlingar med Svensk Handel. 

ST och andra svenska fack varslade i somras om en sympatiblockad till stöd för det danska fackförbundet för flygpersonal, FPU, i dess konflikt med Ryanair som vägrade teckna kollektivavtal. De ST-medlemmar som varslet omfattade arbetade på marken och var inte anställda av Ryanair.

Svenskt Näringslivs uppfattning är att en arbetsgivare som »köpt arbetsfred« genom att teckna kollektiv­avtal inte ska drabbas av en konflikt som gäller en annan arbetsgivare. Enligt en rapport från organisationen lämnade de fackförbund som sluter kollektiv­avtal totalt 48 varsel om sympati­åtgärder under 2011–2014.

– Det tycker jag är en alldeles för stor mängd, säger Peter Jeppsson. Det är uppseendeväckande när man blandar in parter som inte har något med den underliggande tvisten att göra, och som inte kan göra något åt den.

Svenska fackliga orga­nisationer har inte oväntat en annan bild. Ett centralt argument är att arbetstagarsidan agerar ansvarsfullt och inte går ut i konflikter i onödan. Svenskt Närings­liv är ute i ogjort väder, menar de.

– Svenska fackförbund är internationellt kända för att vara ansvarstagande och inleda få strejker, säger TCOs chefsjurist Lise Donovan. Man går inte ut i strejk eller varslar av okynne. 

Enskilda konflikters proportioner är inte heller något problem, anser hon.

– Visst kan en konflikt leda till skada – det är ju meningen att det ska vara kännbart. Men samtidigt har man en stark lojalitet med sin arbetsgivare, är rädd om sina jobb, och vill inte skada arbetsgivaren för mycket. 

En regel om proportionalitet i konflikter skulle föra med sig en rad prob­lem, bedömer Lise Donovan. Bland annat finns risken att en rättslig prövning i Arbetsdomstolen leder till att ett lagt varsel blir mer utdraget i tiden och för med sig ökade kostnader för arbets­givaren.

När det gäller sympatiåtgärder tycker Lise Donovan att de ska användas med försiktighet. Men som i fallet med Ryanair i Danmark, där strids­åtgärderna blev framgångsrika, kan de få en positiv betydelse även för oss i Sverige, säger hon. 

– Det går alltid att hitta exempel på att de inte använts på ett föredömligt sätt, men vi har ändå relativt få sympati­åtgärder. Man kan jämföra med Danmark, som har omkring 1 500 pågående sympatiåtgärder. Varje år tillkommer 500 nya, och vissa har pågått så länge som 13 år.

Christer Thörnqvist, lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, har forskat om arbetsmarknads­konflikter. Hans bild är att fack och arbetstagare inom svensk export­indust­ri har stärkt sin ställning gent­emot arbets­givarna, på grund av att före­tagen har minskat sina lager och därför är känsligare än tidigare för störningar.

– De har skjutit sig själva i foten på det sättet. Så i sådana företag har facken ett bra förhandlingsläge. Men de kan inte gå hur långt som helst, för då kan arbetsgivaren hota med att flytta hela verksamheten.

Svenskt Näringslivs offensiv tycks inte heller denna gång få tillräckligt stöd bland riksdagspartierna. Enligt en enkät som Publikt gjort är det endast Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna som vill se skärpningar av konfliktreglerna. Moderaterna, som krävde proportionalitet och förbud mot sympatiåtgärder innan de blev »Nya Moderaterna«, har i dag en annan uppfattning.

– Vi ser inget behov av det just nu, säger Elisabeth Svantesson, Moderaternas andra vice ordförande och tidigare arbetsmarknadsminister.

– Erfarenhetsmässigt fungerar konfliktreglerna relativt väl, även om man kanske inte kan ställa sig bakom varje stridsåtgärd.

Vad gäller Sverigedemokraterna har en riksdagsledamot, Markus Wiechel, i en motion krävt stopp för sympati­åtgärder. Men den uppfattningen är inte partiets, enligt partikollegan Sven-Olof Sällström, som sitter i riksdagens arbets­marknadsutskott. 

 

Lättare ta strid för utstationerad i Sverige

Det finns en riksdagsmajoritet för att ta bort en del av de inskränkningar i konflikt­rätten som följde på den omdiskuterade Lavaldomen.

Lavaldomen gällde Byggnads blockad av det lettiska företaget Laval, en konflikt som ledde till lagändringar. För före­tag som har utstationerad personal i Sverige gäller nu att svenska fack endast får kräva minimivillkor på ett fåtal områden som lön och semes­ter.

En parlamentarisk utredning före­slog i höstas att svenska fack­för­bund ska kunna vidta konflikt­åtgärder för att få till stånd ett svenskt kollektivavtal med minimi­villkor för utstationerade enligt svenska branschavtal, oavsett vilka villkor arbetsgivaren säger sig tillämpa. Kommittén vill också avskaffa den så kallade bevis­regeln, som säger att fackförbunden måste lämna in de kollektivavtal de vill strida för till Arbets­miljöverket.

Förslaget fick stöd av regerings­partierna, som också vill arbeta för ett socialt protokoll i EU-fördraget. Även Sverigedemokra­terna stöder utredningsförslaget. Det gör där­emot inte de borgerliga partierna, som varnar för att de föreslagna ändringarna inte skulle hålla vid en prövning i EU-domstolen. 

Bli den första att tycka till!
POLISENNyhetTidigt i våras larmade en intern projektgrupp inom Polisen om hur chefer i lokalpolisområdena saknar administrativt stöd och har svårt att leda verksamheten. Men nu, ett halvt år senare, har inte mycket hänt. Varje region får lösa problemet på sitt eget vis.
InternationelltNyhetFacklig utbildning för unga och hjälp med kampanjarbete för att förändra attityder. Det hoppas Habiba Khemiri Sellini och Samia Bouslama Letaeif, från Tunisiens fackliga centralorganisation UGTT, få hjälp med via MENA-projektet som ST är en del av. Nu är kvinnorna på besök i Sverige.
ArbetsrättNyhetAndelen tidsbegränsat anställda på svensk arbetsmarknad är betydligt högre nu än för ett par decennier sedan. Dessutom är den högre i statlig sektor än bland privatanställda. Det framgår av aktuell statistik.
SkatteverketFördjupningAllt fler traditionellt polisiära uppgifter sköts av civila statstjänstemän. En av dem är utredaren Emma Boberg på Skatteverket. Forskaren Lars Korsell säger att brottsbekämpningen behöver fler personer med specialistkunskaper, både inom Polisen och på andra myndigheter.
StatsförvaltningNyhetOmorganisationer tar ofta längre tid att genomföra och kostar mer än planerat. Det är viktigt att involvera medarbetarna och att planera utifrån organisationens kultur och erfarenheter, enligt en rapport från Statskontoret.
ArbetsmiljöNyhetArbetsmiljön för STs medlemmar har försämrats på flera områden och allt fler drar sig för att slå larm om missförhållanden. Det framgår av förbundets nya arbetsmiljöundersökning Temperaturmätare 2016.
AVTALNyhetPå fredag löper det treåriga avtalet för anställda på statliga myndigheter ut. Fram tills dess träffas parterna dagligen för att försöka nå en överenskommelse.
ArbetsförmedlingenNyhetRiksrevisionen varnar för att skattepengar kan användas fel och att uppställda mål inte nås i Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända. Det uppger Ekot som läst en kommande granskning.
MIGRATIONSVERKETNyhetEn nyanställd på Migrationsverket fick ingen introduktionsutbildning utan uppmanades av kollegorna att gå in och läsa existerande ärenden i databasen för att lära sig jobbet. Det fick till följd att hon anmäldes av arbetsgivaren till personalansvarsnämnden för dataintrång och sekretessbrott.
AsylNyhetAntalet asylansökningar ökar på nytt i EU, men fortsätter att minska i Sverige. Enligt statistik som redovisas av Europaportalen ligger Sverige nu på tionde plats i antal asylansökningar per capita, och under EU-snittet.
Barns rättNyhetKammarrätten i Stockholm anser inte att FNs barnkonvention bör införlivas i svensk lag. Barnkonventionen innehåller vaga formuleringar och saknar den precision som svensk lag har, anser domstolen.
Statens servicecenterNyhetRiksrevisionen svarar på kritiken från Statens servicecenters generaldirektör. ”Vi använder enkäter då och då när informationen inte går att få fram på annat sätt. Det gör forskare och Statskontoret också”, säger Ingvar Önnhage, som varit projektledare för granskningen av servicecentret.
MigrationsverketNyhetMigrationsverkets skuld till kommunerna är uppe i minst 20 miljarder kronor. Det är dubbelt så mycket pengar som det anslag regeringen vill ge kommunerna till välfärden.
StatsförvaltningNyhetAnneli Hulthén, tidigare socialdemokratisk kommunpolitiker i Göteborg, blir ny landshövding i Skåne län. Hon tillträder efterträder Margareta Pålsson som gick i pension till midsommar.
LÄNSSTYRELSERNyhetFörslaget att starta tre storlän i Norrland, Svealand och Västra Götaland redan i januari 2018 är oroväckande. Det skriver Sveriges landshövdingar i en gemensam debattartikel.
HögskolanNyhetKarolinska Institutet behåller sin placering som det bästa av Sveriges och Nordens lärosäten i Times Higher Educations årliga rankning. Elva svenska lärosäten finns med på listan över världens 400 främsta.
Statens servicecenterNyhetStatens servicecenter bildades för att effektivisera myndigheternas administration. Men missnöjet gror bland myndig­heter och fackliga företrädare och en enkät från Statskontoret ger svidande kritik. Nu bemöter generaldirektören kritiken.
Statens servicecenterNyhetFå myndigheter anser att Statens servicecenters tjänster har ökat deras effektivitet, konstaterar Riksrevisionen. Statens servicecenters generaldirektör går dock till motangrepp och anklagar både Riksrevisionen och Statskontoret för ”metodbrister”.
FlyktingarNyhetSocialstyrelsen ska genomföra en studie av magnetkamera som metod att bedöma åldern på ensamkommande flyktingbarn. Studien kommer att genomföras av oberoende forskare.
LönerNyhetDe som inte är med i facket får mindre löneökning än fack­medlemmarna. De får ofta också mindre än den nivå som anges i STs centrala kollektiv­avtal – medan de fackligt anslutna nästan alltid får mer. Så ser det ut på ett antal myndigheter som Publikt granskat.
ArbetsmiljöNyhetVar femte yrkesarbetande känner flera gånger i månaden psykiska obehag inför att gå till jobbet. Samtidigt har allt färre varit utan sjukdagar senaste året, enligt Företagshälsornas senaste jobbhälsobarometer.
BudgetNyhetArbetsgivarverket är positivt till regeringens förslag i budgeten att höja anslagen till forskning och innovation, men varnar för att höjda skatter kan minska intresset för högre utbildning.
LänsstyrelsernaNyhetNu har Sebastian Kirppus arbetsgivare godkänt hans engagemang mot avverkning av skyddsvärd skog.
LEDARSKAPNyhetOroväckande många myndighetschefer har visat sig inte hålla måttet, enligt regeringen. En anledning tros vara brist på erfarenhet från jobb i staten.
BUDGETNyhetRegeringens budgetförslag innehåller inget konkret om de aviserade omlokaliseringarna av statlig verksamhet. Men Kammarkollegiet får ett tillskott nästa år för att kunna agera som stöd till flyttade myndigheter.
BUDGETNyhetRegeringen fortsätter satsningen på att minska arbetslösheten. Många av insatserna riktar sig mot nyanlända. Regeringen kräver dock villkor i enlighet med kollektivavtal för arbetsgivare som vill ta del av lönesubventioner.
PensionerNyhetPensionsåldern höjs med två år. Möjligheten att gå i pension flyttas fram till 63 års ålder och rätten att arbeta kvar förlängs till 69 år. Det är huvuddragen i den överenskommelse Pensionsgruppen kommit fram till.
MigrationsverketNyhetStällföreträdande generaldirektören Mikael Ribbenvik går in som vikarierande chef för Migrationsverket tills dess en ersättare för avgående Anders Danielsson har rekryterats.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetEn arbetsförmedlare som trots flera varningar från chefer gjorde en resa med ett företagsnätverk får löneavdrag efter beslut i personalansvarsnämnden.
AsylNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar kritik mot flera myndigheter sedan en man från Uganda avvisats till hemlandet, trots att det fanns verkställighetshinder som gjorde att mannen inte fick avvisas.
ForskningNyhetStatens anslag till forskning ska höjas med sammanlagt 2,8 miljarder kronor fram till år 2020. Nästan hälften av höjningen ska gå till universitet och högskolor. Det är en del av regeringens budgetförslag.
MigrationsverketNyhetSTs ordförande på Migrationsverket efterlyser en annan typ av ledarskap när generaldirektören Anders Danielsson lämnar myndigheten. ”Det har varit lågt i tak och man har inte lyssnat på medarbetarna i tillräcklig utsträckning”, säger Sanna Norblad till Publikt.
DOMSTOLARNANyhetEn tvist vid Falu tingsrätt blev liggande i närmare ett år och åtta månader i väntan på dom. Justitieombudsmannen kritiserar både den ansvarige rådmannen och domstolens chef.
MigrationsverketNyhetMigrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson lämnar sitt uppdrag. I stället ska han jobba som generalsekreterare på Röda Korset från 1 december.