Lag ska skydda anställda som larmar

YTTRANDEFRIHET2016-01-25

Arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden ska få ett särskilt skydd och rätt till skadestånd vid repressalier från arbetsgivaren. Det föreslås i en lag som regeringen remitterat till lagrådet.

Lagen ska gälla för larm om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen. Med allvarliga missförhållanden menas brott med fängelse i straffskalan eller jämförligt missförhållande.

En viktig del i lagen är att arbetstagare som har larmat och utsätts för en repressalie av arbetsgivaren ska ha rätt till skadestånd. Även inhyrda ska omfattas av skyddet.

Men det finns vissa krav för att arbetstagaren ska åtnjuta skyddet. Vid externa larm, för offentliggörande eller till myndighet, föreslås ett krav på att arbetstagaren först ska ha larmat internt och att arbetsgivaren låtit bli att vidta åtgärder. Ett annat krav är att det måste finnas fog för påståendet om allvarliga missförhållanden. 

Även vid internt larm eller larm till arbetstagarorganisation gäller att det ska röra allvarliga missförhållanden för att skyddet ska träda i kraft. Däremot finns inga ytterligare krav. 

I en tidigare artikel i Publikt sade STs förbundsjurist Veera Littmarck att hon var tveksam till om förslaget verkligen leder till ett starkare skydd.

”Lagtexten talar om allvarliga missförhållanden, och för de situationerna innebär lagen bara en kodifiering av det som gäller redan i dag.”

Hon var också kritisk till att den enskilde ska veta vad som är ett allvarligare missförhållande.

När det gäller offentliganställda är lagen särskilt problematisk, ansåg hon. Där finns den grundlagsskyddade möjligheten att lämna uppgifter till medierna utan att arbetsgivaren får efterforska vem som gjort det.

”Vi från facken har påtalat flera gånger att utredningen inte analyserat den nya lagen i förhållande till grundlagsskyddet. Jag hade hellre sett en annan reglering, som ger privatanställda med offentliga uppdrag samma meddelarskydd som offentliganställda.”

Även journalisten och tryckfrihetseperten Nils Funcke såg problem med ett visselblåsarsystem som omfattar offentliganställda, som redan i dag har rätt att lämna uppgifter anonymt till medier.

”Den som lämnar uppgifter till ett visselblåsarsystem gör det inte för publicering utan för att brottslighet ska uppdagas, och då gäller inte rätten till anonymitet”, sade han då till Publikt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA