Publikt har nyligen tagit upp doktorandernas situation. Doktorander som inte är anställda utan vars studier finansieras genom stipendier, utbildningsbidrag eller på andra sätt, har sämre villkor och mår också sämre. De som är anställda lever i ett gränsland mellan anställd och student.

Samtidigt möjliggörs nu att visstidsanställningar staplas på varandra i allt högre grad, enligt Sveriges universitetslärarförbund, SULF. Det sedan regeringen i somras införde möjligheten till ytterligare tidsbegränsade anställningar i högskoleförordningen.

SULF har nu anmält Sverige till EU-kommissionen. Enligt SULFs uppfattning strider de införda reglerna mot EUs direktiv om visstidsarbete.

I sin anmälan skriver SULF att med de nya reglerna är det fullt möjligt att en doktorand först blir anställd på fyra år, för att sedan få olika typer av andra visstidsanställningar i upp till mellan 14 och 16 år.

Samtidigt finns en risk att det blir allt färre doktorander, då allt fler lärosäten avskaffar utbildningsbidragen. Stockholms universitet har nu beslutat att fasa ut dem till 2015. Universitetets rektor Kåre Bremer skriver på sin blogg att det kan innebära att antalet doktorander minskar om resurser inte förs över från forskningen till doktorandtjänster.