Ursäkta oss utspelas under en lektion i svenska för invandrare. Majula Drammeh, Nidia Martinez Barbieri och Pietro La Loggia repeterar.
Bild: Alexis Rodriguez
Ursäkta oss utspelas under en lektion i svenska för invandrare. Majula Drammeh, Nidia Martinez Barbieri och Pietro La Loggia repeterar.

Lektioner i svenska blir dans

KULTUR: DANS2017-10-10

Mycket kan hända när människor från hela världen samlas i ett klassrum för att lära sig det sje-ljudstäta svenska språket. Koreografen Khamlane Halsackda satte sig själv i skolbänken och besökte sfi-lektioner på tolv orter. Sedan lät han den skruvade dansperformancen ”Ursäkta oss” växa fram.

Av:  Lisa Boda

Det regnar, men Khamlane Halsackda tar emot utanför replokalen i det vidsträckta industriområde som ligger i Malmöförorten Kirseberg. Här reser sig byggnaderna tomma medan växtligheten obönhörligt drar fram över betong­väggar och rälsspår.

Khamlane Halsackda har ett varmt leende och en hälsena som gått av. Det låter värre än vad det är, försäkrar han, och visar smidigt vägen på sina kryckor.

Det finns planer på att uppgradera södra Kirseberg till ett fashionabelt bostadskvarter, men i glappet innan det projektet blir av har det uppstått ett utrymme för konstnärlig verksamhet. Även Ursäkta oss utspelar sig i ett slags glapp – tiden då någon befinner sig mellan två hemma, ett som övergivits och ett som ännu inte erövrats.

”Jag vet inte vad det är för jord jag står på. Jag vet inte om jag kan plantera något i det”, upprepar dansarna Majula Drammeh, Nidia Martinez Barbieri och Pietro La Loggia i scenen som repeteras.

De rör sig mellan gammaldags skolbänkar, eftersom ramen för föreställningen är en lektion i sfi, svenska för invandrare.

– Bra! Men jag vill att ni ska blanda språken, säg meningarna omväxlande på svenska och engelska, instruerar Khamlane Halsackda.

Två av dansarna har inte svenska som förstaspråk och oroar sig över att de ska säga fel.

– Det gör inget. Det speglar kampen för att göra sig förstådd, fortsätter han på perfekt brittisk engelska.

Khamlane Halsackda är uppvuxen i London, dit hans föräldrar flydde från Laos med tio barn när han var fyra år. Till Sverige kom han för att dansa på Malmö Opera. Han blev kvar då han förälskade sig i stadens atmosfär och sedan även i mannen han precis gift sig med.

– Malmö är hemma för mig nu. I början tyckte jag att det gick lätt eftersom alla talar engelska, men nu förstår jag att jag måste lära mig språket för att verkligen kunna leva här fullt ut, förklarar han.

Viljan att kunna uttrycka hela sitt jag delar Khamlane Halsackda med de sfi-elever som han och ensemblen träffade när de reste runt för att samla material till Ursäkta oss. De besökte tolv städer – pratade, dansade och genomförde intervjuer.

– Det var otroligt. Alla var så generösa och ville verkligen dela med sig av vad de varit med om. När jag själv gick på sfi upptäckte jag att det är en fantastisk plats för möten mellan alla sorters människor från hela världen. Men var kan nyanlända träffa etablerade svenskar? Jag ville hitta en plattform för det, och därför startade jag det här projektet.

De livsöden som dansteamet fick ta del av var ofta tragiska. Ändå är det tydligt att Ursäkta oss blir en humoristisk föreställning.

– Humor är jätteviktigt för mig. Jag funderar mycket över vad som får människor att skratta. Någon försöker lära sig ett språk, visst, men egentligen handlar det lika mycket om det allmänmänskliga i att vara nybörjare. Själva försöken, med allt vad det innebär av misslyckande och klumpighet, kan vara väldigt roliga. Men de kan också göra oss obekväma, och föreställningen leker sig fram i det gränslandet.

Till en scen har Khamlane Halsackda valt ut drabbande textfragment från inter­vjuerna och sedan översatt dem till medvetet dålig svenska. Dansarna läser upp fraserna till rytmen av en välkänd svensk melodi. Effekten är skrattframkallande, men han förväntar sig också att det svider till när orden landar i publiken.

Det finns ett uttryck som lyder ”skrattet fastnar i halsen”, menar du så?

– Ja, precis! Den där paradoxen som finns där: om jag skrattar, betyder det att jag är sexist eller rasist? Personligen skrattar jag åt allt och alla… men det är något väldigt intressant och komplext i det här och därför vill vi leka med det. Vi utmanar publiken och dess moralkänsla.

Varför har du valt titeln ”Ursäkta oss”?

– ”Ursäkta mig” tror jag är en av de allra första sakerna en nyanländ lär sig att säga. Lite som att säga ”förlåt att jag är här”. Det får mig att tänka på min mamma. Jag tyckte att hon var en livlig person i England. Men när hon flyttade hem till Laos och jag besökte henne där första gången – hon var en annan människa. Hon var sig själv.

Kan du se fördelar med att vara nyanländ?

– Ja, absolut. Jag fick ny kraft av att komma till Sverige. Och att själv försöka integreras i ett nytt land har gett mig en helt annan förståelse för mina föräldrars kamp.

Khamlane Halsackdas röst sviker honom när han pratar om sin familj. Men han tror att det finns en styrka i att utgå från egna erfarenheter i sitt skapande.

– Jag vill att verket ska visa det mål som varje människa har: att vara lycklig. Det som förenade alla vi träffade på sfi var en stark förhoppning om att finna lyckan för sig själv och sin familj. Det finns något väldigt vackert och enkelt i det.

Turnerar till tolv svenska orter

Khamlane Halsackda började som dansare och har uppträtt på the Royal Opera House och med kompaniet Random Dance. Han har också jobbat med artisterna Kylie Minogue och Christina Aguilera. I dag är han verksam som koreograf och arbetar på dansstudion In-discourse och Rörelsen-Koreografer i Skåne.

Ursäkta oss har premiär i Uddevalla 13 oktober. Sedan turnerar den via Dansnät Sverige till Borås, Falkenberg, Vara, Jönköping, Gävle, Umeå, Malmö, Linköping, Stockholm, Västerås och Växjö.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA