Lyssna på kroppens signaler om stress
Långvarig stress kan ge både fysiska och psykiska besvär. De första symtomen är ofta problem med minne och koncentration. Men stressen i sig är inte det största problemet – det farliga är bristen på återhämtning.
Stressmottagningen i Solna är en specialistklinik för rehabilitering av personer med stressrelaterad sjukdom. Människor som remitteras till mottagningen har ofta under lång tid förnekat de besvär som de drabbats av, berättar Giorgio Grossi, som är forskningsansvarig vid mottagningen.
När de som kommer till mottagningen väl inser att de behöver hjälp är de ofta utmattade av kronisk sömnbrist, känner sig glädjelösa och kan ha utvecklat psykisk ohälsa.
– Människor som far illa av stress stänger av omgivningen, slutar lyssna på kroppsliga signaler och kör på trots att de känner sig energilösa och slitna, säger Giorgio Grossi. De kan även ha börjat tröstäta eller tröstdricka. Vad gäller det inre tillståndet försöker de tänka bort det som gör ont. De går in i en kamp för att tänka positivt och känna sig lyckliga.
Giorgio Grossi inbjuds ofta att föreläsa om stress och stresshantering på arbetsplatser.
– Det känns inte enbart positivt, det tyder på att det håller på att bli accepterat att vi måste jobba under pressade arbetsförhållanden.
Han säger att tempot har trappats upp i samhället och att kraven har ökat.
– Vi ska hela tiden vara fokuserade, koncentrerade och kunna hantera flera arbetsuppgifter samtidigt. Organisationer slimmas och det är inte längre en tydlig gräns mellan arbete och privatliv. Den nya tekniken gör också att vi sprider uppmärksamheten.
Både Giorgio Grossi och Mia Ekstam Ljusegren, som är lektor i fysiologi och ansvarig för hälsovetenskapliga programmet vid Linnéuniversitetet, betonar att stressen i sig inte är farlig – det som är allvarligt är bristen på återhämtning.
– Allmänhetens syn på stress är väldigt negativ, säger Mia Ekstam Ljusegren. Ur ett biologiskt perspektiv föreläser jag om varför vi behöver stressreaktioner och att vi alltså bör skilja på bra och dålig stress.
Hon förklarar att det till exempel krävs ett visst stresspåslag inför ett viktigt möte.
– Det är för att hålla cirkulationen och energitillgången i kroppen tillräcklig, så att hjärnan fungerar och vi känner oss vakna och fokuserade.
Men efter en tids stress måste vi gå ned i varv.
– En kombination av långvarig stress och känslan av att inte ha kontroll över sina arbetsvillkor är riskabel, fortsätter hon. En sådan situation kan göra att du går och spänner dig i muskler. Det kan leda till inflammationer. Kroppens reparationssystem påverkas och det kan öppna för cancersjukdomar.
När du kopplar av efter arbetsdagen känner du dig kanske trött, ledsen och ångestladdad.
– Det är vansinne att arbetsgivare ibland kräver att anställda alltid ska vara nåbara. Idealbilden att vi ska vara aktiva och lyckliga spär på stressen, säger Mia Ekstam Ljusegren. Alla krav kan driva dig in i väggen.
Giorgio Grossi tycker att chefen har ett stort ansvar som förebild för sina anställda.
– Han eller hon bör hjälpa till att avgränsa och prioritera arbetsuppgifter och vara tydlig med målsättningar. Chefen ska även uppmuntra beteenden som motverkar stress, till exempel att medarbetare tar pauser och går hem i tid.
Att ha en buffert mot negativ stress är viktigt och för att skapa en sådan finns det vissa nyckelfunktioner. Sömnen är till exempel en sådan, säger Giorgio Grossi, och bra mat är en annan. Därför är hans råd att du lägger dig på regelbundna tider och inte försöker lösa några problem i sängen – det blir lätt ett ältande. Ät bra mat på bestämda tider. Vila hjärnan några timmar varje dag. Träna och ta promenader. Gör saker du brukar gilla, även om det bär emot om du inte mår bra i stunden.
Vissa personer är mer sårbara för stress. Det gäller till exempel ofta personer med väldigt ambitiös läggning och stort kontrollbehov, som känner olust inför att ta konflikter. Likaså personer med empatisk läggning som vill hjälpa till och har svårt att säga ifrån.
Giorgio Grossi tycker att det är viktigt att lägga energin där den gör nytta och säga ifrån om förhållandena på arbetsplatsen inte känns okej.
– På jobbet är sinnesrobönen en bra förhållningsregel, säger Giorgio Grossi. Där står »ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden«.
Så bygger du upp en buffert mot stress
- Värna sömnen.
- Slarva inte med maten.
- Ta pauser i arbetet.
- Var fysiskt aktiv.
- Vila hjärnan ibland.
- Gör roliga saker.
Så prioriterar du bland dina arbetsuppgifter
- Dela in arbetsuppgifter i kategorierna A, B och C. A är sådant du måste ta tag i nu, B sådant som borde göras inom en snar framtid och C sådant som egentligen kan strykas.
- Se till att få kategori A gjord. Många börjar ofta med B för att det kan vara sådant som går fort, vilket skapar en känsla av effektivitet. Men en hel dag kan gå åt till det utan att du kommer till kategori A.
- Jobba strukturerat 50 minuter med uppgiften som du gett prio ett. Ta sedan rast. Ha papper och penna vid datorn och notera varje gång du frestas att kolla mejl, gå in på Facebook, ringa ett samtal och så vidare. När dagen närmar sig sitt slut går du igenom vad du har noterat och tar lärdom av det.
Tipsare: Giorgio Grossi
