Annons:
HÖGSKOLAN
Nyhet
AVAnn DahlinTyck till!

Manliga forskare presterar mer än kvinnor

Kvinnliga forskare publicerar i genomsnitt en tredjedel mindre än sina manliga kolleger. Ålder och ställning spelar in, men diskriminering av kvinnor i akademin är en viktig förklaring, anser forskaren Ulf Sandström. Han vill se nya system för att fördela forskningspengar.

Ulf Sandström är forskare vid Örebro universitet och Kungliga tekniska högskolan, KTH. Han har bedrivit forskning om forskning i många år och publicerade 2015, tillsammans med Agnes Wold, en kritisk granskning av de så kallade excellenssatsningarna från ett könsperspektiv.

Nu har han byggt upp en databas med uppgifter om 47 000 forskare i Sverige. För en del av dem har man kunnat matcha fram uppgifter om ålder, titel, publiceringar, citeringar och författarordning vid publiceringar. I en nyligen publicerad studie visar han att kvinnor publicerar betydligt mindre än män. De har i genomsnitt 67 procent av männens produktion.

– Så här har det sett ut sedan 1960-talet, säger Ulf Sandström. Väldigt många har uppfattningen att det blir bättre med tiden, och att det inte behövs några åtgärder. Men fromma förhoppningar räcker inte längre.

Han menar att bibliometriska data behövs, som fakta på bordet, för att få en diskussion om hur systemet fungerar.

– Beslutsfattare hos forskningsråd och stiftelser, exempelvis Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond, vet att de kommer att få ut fler bra artiklar om de satsar på en man. Men om kvinnor inte får pengar kommer deras produktivitet att vara fortsatt låg. Det blir en ond cirkel.

Manliga forskare är i genomsnitt äldre och har högre position än kvinnorna i akademin. Det är kopplat till större möjligheter att få forskningsbidrag och fler publiceringar, vilket i sin tur leder till bättre positioner och ledarskap i forskningsgrupper.

Men flera tidigare studier, bland annat den han gjorde tillsammans med Agnes Wold, visar att det även finns en diskrimineringsfaktor.

– I dag får kvinnor kanske forskningsbidrag lika ofta som män, men de får mindre summor. Så fort det gäller stora pengar dominerar männen.

Ulf Sandström tror att förutsättningarna för en jämlik fördelning av forskningsmedel skulle vara bättre om det nuvarande granskningssystemet med så kallad peer review, där andra forskare granskar ansökningar, ändrades eller helt enkelt slopades. Hans förslag är att de kostsamma beredningsgrupperna i statliga forskningsråd läggs ned, och att finansieringsbesluten i stället grundas på vad forskarna presterat i form av publiceringar.

Han förordar också att mer forskningspengar läggs direkt ute på lärosätena i stället för att gå genom forskningsråden.

– Den nuvarande regeringen har sagt att man vill göra det, men har inte klarat det. Det är väldigt tråkigt. Jag är rätt övertygad om att det skulle vara lättare att hitta mer jämställda beslutsvägar om besluten låg på lärosätena.

Bli den första att tycka till!