Annons:
Ulla, som vi kallar henne här, är på väg tillbaka in i arbetslivet. Sviterna efter utmattningssyndromet fordrar lugn och ro. Ullas arbetsgivare ska ordna ett eget rum åt henne.Bild:Jerker Andersson
ARBETSSKADEFÖRSÄKRINGEN
Fördjupning
AVMattias Lahti DavidssonTyck till!

»Min livshistoria blev omredigerad«

Ulla anmälde sitt utmattningssyndrom som arbetsskada. Men både Försäkringskassan och förvaltningsrätten underkände anmälan. Avslag är vanliga för psykiska arbetsskador, men varken Ulla eller hennes fack ger upp.

– Jag upplevde mitt hjärta som ett sladdrigt organ på insidan. Det slog så otroligt hårt. Jag kunde inte sova. Min kropp trodde nog att jag var ute och sprang. Den sömnbristen jag fick liknar inget annat. Den var ren och skär tortyr, ungefär som när man som förhörsmetod tvingar någon att vara vaken. Det var vidrigt. Sedan blev jag helt utslagen.

Tappade minnet

ST-medlemmen Ulla, som vill vara anonym och egentligen heter något annat, drabbades av utmattningssyndrom. Sömnbristen förbyttes i ständigt sovande. Hon sov kanske 15 timmar varje dygn. Men än värre var att hon tappade minnet och med det grundläggande färdigheter.

– Jag klarade knappt av att koka makaroner för jag mindes inte hur man gjorde. Jag kunde köra för att hämta min dotter men bli stående vid ett rödljus glömsk om varför jag var ute och körde.

De flesta som ansöker om ersättning från arbetsskadeförsäkringen har råkat ut för olyckor. På andra plats kommer sjukdomar i rörelseapparaten, de så kallade belastningsskadorna. Men på tredje plats finns den skadetyp som relativt sett ökat mest under 2000-talet: de psykiska sjukdomarna och syndromen. Bland ST-medlemmarna är det, enligt förbundets arbetsskadehandläggare Marguerite Toll, utmattningssjukdomarna som dominerar.

– Det är både kvinnor och män och det är personer som brinner för sitt arbete. Tyvärr blir de klämda från två håll: av allmänhetens krav och av chefen, säger Marguerite Toll.

Hon uppmanar medlemmar att alltid anmäla psykisk utmattning som arbetsskada.

Många låter troligen bli, men en som anmälde var Ulla. Hon hade flera års högintensivt arbete vid ett av landets universitet bakom sig. Hon blev sjukskriven på heltid i januari 2003. Läkaren ställde diagnosen utmattningssyndrom.

– Jag hade inget manöverutrymme. Det var så otroligt mycket att göra. Jag kände mig fastlåst, säger Ulla.

Fler och fler arbetsuppgifter

Hon hade utbildat sig till perso­na­lvetare. På universitetet fick hon arbeta med alla möjliga personalfrågor inom en fakultet. Där fanns omkring 300 anställda. Alla typer av ärenden förekom: övertalighet, nyrekryteringar och pensioner som skulle fastställas. Visstidsanställningar behövde förnyas. Långtidssjukskrivna behövde rehabilitering. Genom sammanslagningar och andra organisationsförändringar tillkom gradvis allt fler arbetsuppgifter.

– Jag hann inte läsa in mig i sakfrågorna och jag hann inte efterarbeta ordentligt. Jag kastades bara in och ut i de här ärendena.

Ulla skulle både tillmötesgå önskemål från fakultetens verksamheter och samtidigt se till att beslut höll sig inom lagens och kollektivavtalens ramar. När fakultetens kansli­chef skulle vara tjänstledig på halvtid, utnämndes Ulla till ställföreträdande kanslichef. Hon hade kvar allt hon hittills arbetat med och företrädde arbetsgivaren i olika frågor, bland annat i förhandlingarna med fackförbunden.

– Flera gånger fick jag gå till mbl-förhandling utan att ha hunnit stämma av med kanslichefen. Det var tuffa förhandlingar, och jag var ganska otränad. Jag kände mig otillräcklig. När jag tänker tillbaka är det bara ett grått töcken, en massa spring och arbetsuppgifter.

Hon började hamna efter. Nya ärenden tillkom snabbare än hon hann avsluta gamla. Hon stannade allt oftare kvar extra på jobbet. Sedan började Ulla ta med sig arbete på tåget. Till slut tog hon med arbete hem. Men övertiden skrev hon inte upp.

– Det var det ingen som gjorde.

Att Ulla hade höga ambitioner var en del av problemet.

– Min drivkraft var att skapa en arbetsplats där människor kunde känna sig trygga och utvecklas.

Fem personer gör hennes jobb

Men hon fick inte förutsättningarna att göra ett sådant arbete. I dag gör fem personer, fördelade på fyra heltider, det arbete som Ulla tidigare skötte själv.

– Eller rättare sagt som jag försökte sköta själv. Jag hann ju inte med att skriva någon jämställdhetsplan och jag hann

inte göra om rutinerna för delegationsordningen. Det var en massa saker som jag inte hann med.

De första tecknen på utmattning var sömnstörningar och irritation.

– Somna kunde jag göra, men jag hade väldigt många täta uppvaknanden hela nätterna.

I januari 2003 blev hon slutligen sjukskriven.

Psykisk diagnos ger ofta avslag

Arbete anses allmänt vara nyttigt för den psykiska hälsan. Andelen psykiskt sjuka är troligen högre i den del av befolkningen som står utanför arbetslivet. Men om arbetsvillkoren präglas av alltför högt ställda krav, om den anställdes egna inflytande är för litet liksom chefens och kamraternas sociala stöd – då finns en risk för psykisk arbetsskada. Det har svenska försäkrings­medicinska experter kommit fram till (se artikeln intill).

Ändå är det mycket svårt att få psykiska diagnoser godkända som arbetsskada. Förra året var det 181 försäkrade som fick ett sådant godkännande av Försäkringskassan. 705 fick samtidigt avslag. De siffrorna är representativa för hur det sett ut de senaste åren.

Låga förväntningar

Ulla var en av dem som fick avslag 2009. Hon hör till den mind­re grupp som alls gjort en arbetsskadeanmälan. Just det året kom det bara in 9 000 anmälda arbetssjukdomar, men då är alla typer av diagnoser räknade. Det är en halvering av arbetssjukdomarna på sex år. Både Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan håller för troligt att många låter bli att anmäla sina skador. Förväntningarna på försäkringen är så pass låga.

»Arbetsskadeförsäkringen har problem med att försäkrings­tagarna inte vet att de är försäkringstagare, inte vet vad de betalar för och inte vet vilka risker de är skyddade mot«, konstaterade socialförsäkringsutredningen under Anna Hedborg 2006.

Kanske ligger okunskapen bakom att  anmälningarna är få?

Av fem anställda på fakultetens kansli blev fyra långtidssjukskrivna efter de där hektiska åren kring millennieskiftet. Men det var så vitt Ulla vet bara hon som gjorde en arbetsskadeanmälan.

– Jag har ju jobbat med de här frågorna. Anmälan är viktig för statistiken så att experter kan få en riktig bild av hur det ser ut i Sverige. Det var därför jag anmälde.

Men jag trodde att jag skulle bli bra.

Så blev det inte. Sympto­men sitter i och läkarna tror inte att Ulla kommer att bli bättre. Efter omfattande reha­bi­litering är hon tillbaka på universitetet på halvtid. Arbets­givaren har gjort ambitiösa arbetsanpassningar och Ulla har tillfälligt bytt avdelning.

Men Försäkringskassan godkänner inte Ullas sjukdom som arbetsskada. Symptomen anses sakna tillräckliga samband med arbetet. Ulla får rättshjälp av ST, som anlitar LO-TCO Rättsskydd. Försäkringskassans avslag överklagades till förvaltningsrätten i Göteborg. Men i april i år kom en dom som fastställer Försäkringskassans beslut.

Förbundsjurist Lena Törnros vid LO-TCO Rättsskydd tycker att det finns tillräckligt med bevisning för att Ulla varit utsatt för faktorer i arbetet som »med hög grad av sannolikhet« utgjort skadlig inverkan. Det intygar både behandlande läkare och ytterligare experter.

Stränga bevisregler

Men i domstolen beaktas även yttranden av Försäkringskassans försäkringsmedicinska råd­givare. I Ullas fall är det en specialist i allmän psykiatri. Den läkaren anser att skadorna inte är sådana att de kan ha orsakats av stressen på universitetet. »Belastningen har periodvis varit betungande men inte exceptionell« skriver läkaren. Dess­utom anser han att det faktum att Ulla efter januari 2003 fortsätter att lida svårt av sitt syndrom pekar på att »andra faktorer än angivna arbetsbelastning 1999–2002 haft väsentlig betydelse för sjukdomsförloppet«.

Bevisreglerna i arbetsskade­försäkringen är sedan 1993 mycket stränga. I synnerhet  när det gäller sjukdomar, som till skillnad från olyckor kommer smygande och inte uppenbart inträffar på arbetet. I praktiken måste den medicinska expertisen vara enig. Annars anses tillräckliga samband mellan sjukdom och arbete saknas. Dessutom får det inte finns något utanför arbetet som kan konkurrera med arbetets eventuellt skadliga inverkan som förklaring till sjukdomen.

I Ullas fall finns stark bevisning om arbetsbelastningen. Ingen part har kunnat belägga några konkurrerande faktorer som orsak till hennes sjukdom, men Försäkringskassans läkare antyder att sådana borde finnas.

– Det måste ha hänt något, påstår försäkringsläkaren. Men jag kan bevisa att jag inte haft några dödsfall bland närstående, ingen skilsmässa och jag har inte råkat ut för något traumatiskt. Jag har inte heller familje­problem eller bekymmer med barnen. Tvärtom har familjen varit ett starkt stöd, säger Ulla.

Lena Törnros tycker att det finns extremt mycket underlag som stöder den försäkrade.

– Fallet är lite ovanligt på det sättet. Hon har stöd från arbetskamrater och från sin chef. De stöttar hennes bild av hur det har varit, säger Lena Törnros.

Ulla är glad över att det blir ett överklagande, även om det inte är säkert att man får prövningstillstånd i kammarrätten. Men utlåtandena från den försäkringsmedicinska rådgivaren har sårat henne.

»Inbrott i mitt liv«

– När man startar en sådan här process så lägger man upp sitt livskapitel för läsning, tolkning och kritisk granskning. Men jag trodde inte att det var okej för en tredje part, försäkringsläkaren, att gå in och redigera om min livshistoria. Det känns som att han gjort inbrott i mitt liv och stulit något. Det gör ont, säger Ulla.

Enligt Marguerite Toll är det inte unikt att försäkringsmedicinska rådgivare spekulerar utöver vad som faktiskt finns i utredningen.

– Tyvärr är det inte ovanligt. De ska hålla sig till det som står i intygen och inte komma med ytterligare påståenden eller fabulera.

Ulla skulle vilja se andra utredningsmetoder. Hon skulle ha uppskattat att få träffa åtminstone Försäkringskassans handläggare för ett längre samtal, inte som i hennes fall då allt sköttes skriftligt eller på telefon.

Försäkringskassans försäkringsmedicinske koordinator Klas Berlin, som uttalar sig allmänt om de försäkringsmedicinska rådgivarna, försvarar att dessa läkare uttalar sig utan att ha träffat den försäkrade.

– Det uppkommer lätt en jävssituation.

Ulla säger att hon gärna hade tagit med sig försäkrings­medicinaren tillbaka till början av 2000-talet.

– Om jag kunde skulle jag ta med mig den där läkaren i en tidsmaskin. Då hade han kunnat få jobba med oss i två–tre års tid och se hur kul det var. Det hade bekräftat att vi hade det för jävligt, allihop.

Bli den första att tycka till!
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverkets internrevision hävdar att asylprövningen är ineffektiv och att det beror på att nyanställda åttiotalister blivit alltför ”curlade” av sina föräldrar. STs avdelning på myndigheten beskriver rapporten som ett lågvattenmärke och kräver en ursäkt.
HögskolanNyhetFör första gången har en professor med förtroendearbetstid avskedats. Statens ansvarsnämnd skriver i sitt beslut att professorn varit olovligt frånvarande och grovt åsidosatt sina förpliktelser mot arbetsgivaren.
CSNNyhetCentrala studiestödsnämnden, CSN, ska öka återbetalningen av obetalda skulder. Regeringen har gett myndigheten i uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå skarpa åtgärder.
Myndigheter på sociala medierFördjupningPå Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket sitter medarbetare som har Facebook som ett av sina viktigaste arbetsredskap. Det innebär ett snabbt tempo. Och en annan ton, på gott och ont. »Mest stressigt är det på måndagsmorgnarna, när man bara har två timmar på sig att besvara allt som kommit in över helgen«, säger Ida Alvarsson vid Pensionsmyndigheten i Gävle.
ArbetsmarknadNyhetAntalet sysselsatta har ökat med 56 000 personer sedan juli 2015. Totalt var 5 059 000 personer i åldern 15-74 år sysselsatta i juli 2016, enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning.
RegionerNyhetIndelningskommittén bedömer att det finns stöd för att bilda tre nya storlän redan till 2018. Som ett led i detta införlivas Värmlands län i Västra Götaland. Men Hallands län, som också var tänkt att ingå i Västra Götaland, lämnas utanför det förslag som gått ut på remiss.
NyhetFackförbunden Seko och Fastighetsanställdas förbund förbereder för ett samgående. I ett första steg utreder förbunden ett gemensamt avgiftssystem, skriver Arbetet.
UtbildningNyhetNu slår Uppsala universitet upp dörrarna för vem som helst att läsa helt öppna och kostnadsfria internetbaserade utbildningar. I första steget erbjuds tre vitt skilda utbildningar.
POLISENNyhetDen svenska polisen har ingen fungerande omvärldsbevakning och strategisk planering. Det skriver en projektgrupp i ett internt dokument som Publikt tagit del av. Redan under hösten ska en särskild enhet för strategifrågor inrättas.
HAVNyhetHavs- och Vattenmyndigheten, HaV, lämnade ut uppgifter om en person som lämnat tips till myndighetens tidning, trots att personen ville vara anonym. Nu är rutinerna för utlämnande ändrade, men det kan bli större förändringar.
Sveriges lantbruksuniversitetNyhetTre anställda vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, misstänks för mutbrott. De har blivit bjudna på måltider och resor av en leverantör. Efter avslöjandet har samtliga sagt upp sig. Misstankarna har polisanmälts.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen drar tillbaka det kritiserade förslaget om hälsoväxling till förmån för parternas egna lösningar. STs ordförande Britta Lejon välkomnar beslutet.
SiSNyhetUtbildningen vid SiS ungdomshem lever inte upp till lagens krav och varierar kraftigt mellan de olika institutionerna. Det konstaterar Skolinspektionen efter en granskning.
IntegrationNyhetFem myndigheter utökar sin samverkan för att förbättra mottagandet av nyanlända. Nya servicekontor ska inrättas på ytterligare tre orter runt om i landet.
AsylNyhetDet är få asylsökande som lämnar landet frivilligt efter att ha fått avslag på sin asylansökan. Av 2 500 som fått indraget bidrag är det bara cirka 100 personer som återvänt, rapporterar Ekot.
RättsväsendetNyhetEn statlig utredning föreslår ökade begränsningar kring häktning och isolering, med flera restriktioner. Hemarrest och områdesarrest med övervakning med fotboja föreslås bli ett alternativ till häktet.
HÖGSKOLANNyhetUtredningsförslaget om tryggare anställningar för doktorander är bra, men kräver ökade anslag till universitet och högskolor, skriver ST i ett remissvar.
DomstolsverketNyhetAntalet mål hos landets migrationsdomstolar ökar snabbt. Under årets första sju månader ökade antalet mål med 27 procent och mellan 2015 och 2017 förutspås en fördubbling av antalet migrationsmål.
OhälsaNyhetParterna på det statliga avtalsområdet är först ut med att överlämna en avsiktsförklaring till regeringen om hur man ska jobba mot ohälsa. Om regeringen godkänner insatserna kan förslaget om särskilda arbetsgivaravgifter dras tillbaka.
HÖGSKOLANNyhetLinköpings universitet gjorde fel när man uteslöt en jobbsökande kvinna för att hennes doktorsexamen var för gammal. Det säger Överklagandenämnden för högskolan i ett beslut. Nu måste anställningsprocessen göras om.
ArbetsrättNyhetEU-kommissionen har gett Sverige bakläxa sedan en man med anställning i landet avvisats utan att få arbetstillstånd. Enligt EU behöver alla lediga jobb inte annonseras på EU-nivå innan de tillsätts.
ArbetsrättNyhetDet halvstatliga bolaget Visit Sweden saknar kollektivavtal för sina 27 anställda. Och Medlingsinstitutet anlitar en leverantör utan kollektivavtal för sitt pressrum på webben.
HÖGSKOLANNyhetArbetsmiljöverket har lagt ett föreläggande på Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet. Myndigheten kräver att fakulteten anlitar utomstående experter och gör en handlingsplan för att förbättra arbetsmiljön.
STATSKONTORETNyhetStatskontoret vill minska myndigheternas byråkratiska börda och utreda Statens servicecenter. Andra förslag handlar om att ta till vara de statliga medarbetarnas kompetens.
ArbetsmiljöNyhetBeröm från chefen eller färre arbetsuppgifter kan minska risken för långtidssjukskrivning till följd av sömnproblem. Det visar en studie från danska Nationellt forskningscenter for arbejdsmiljø, NFA.
TjänstepensionNyhetEnligt ett EU-direktiv ska arbetstagare kunna flytta fritt inom EU utan att förlora intjänad pensionsrätt. För att genomföra direktivet i Sverige krävs en ny lag, men förändringarna mot gällande lagar och avtal är små, skriver utredaren.
OHÄLSANyhetRegeringen har föreslagit en särskild avgift för arbetsgivare med långtidssjukskrivna. Det ogillas av arbetsmarknadens parter som i dagarna träffas för att ta fram förslag på alternativa åtgärder.
NorgeNyhetDe nya kontorslokalerna för det norska regeringskansliet föreslås utformas som flexkontor, vilket innebär att alla måste städa skrivbordet varje dag. Norska fackförbund är kritiska.
AVTALNyhetST och Almega har tecknat ett nytt löneavtal för bransch kommunikation där bland annat Postnord ingår. Avtalet innebär löneökningar på 2,2 procent.
StatsförvaltningNyhetDet behövs ökat stöd till de aktörer som utför validering av nyanländas kompetens. Myndigheternas ansvar behöver också tydliggöras. Det framkommer i en departementspromemoria som nu går ut på remiss.
PensionerNyhetDen tyska centralbanken är orolig för hållbarheten i det tyska pensionssystemet och råder till höjd pensionsålder till 69 år under kommande decennier. Den tyska regeringen avvisar förslagen.
TurkietNyhetST inom universitets- och högskoleområdet fördömer i ett uttalande de omfattande utrensningarna bland lärare, andra offentliganställda och journalister efter statskuppsförsöket i Turkiet.
LänsstyrelsernaNyhetLandshövdingen i Kalmar län fick sparken i juli sedan lokalradion avslöjat att han på skattebetalarnas bekostnad ringt sexsamtal från residensets telefon. Fram till 2018 arbetar han med full lön på Regeringskansliet.
CSNNyhetMöjligheterna att få studiemedel för utlandsstudier missbrukas. Människor söker studiemedel för studier utomlands som de inte har för avsikt att ägna sig åt, uppger Ekot.
AVTALNyhetSiffror i avtalet och löneökningar i nivå med det så kallade märket. Det är de viktigaste kraven i avtalsrörelsen från Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, den förhandlingsorganisation som ST ingår i. OFR kräver också förbättringar i personskadeavtalet.
PolisenNyhetPolisen i region Syd rekryterar nu 96 civila medarbetare till bland annat receptioner, utredningsverksamhet och planering. Samtidigt pågår rekrytering till kontaktcenter och regionledningscentral.
ÖppenhetNyhetEn hög tjänsteman vid Göteborgs universitet åtalas av Justitiekanslern, JK, för brott mot efterforskningsförbudet. Tjänstemannen ska ha försökt ta reda på vem som lämnat uppgifter till Göteborgs-Posten, GP.
Myndigheten för delaktighetNyhetMyndigheten för delaktighet har inte bedrivit en effektiv verksamhet under sin första två år. Det konstaterar Statskontoret i en myndighetsanalys.
StatsförvaltningNyhetRegeringen inrättar en särskild delegation som ska arbeta med att utveckla en styrning av den offentliga sektorn baserad på tillit. ”Målet är att proffsen i offentlig sektor ska tillåtas vara proffs”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Statens bolagNyhetVärdet av statens bolag fortsätter att minska och rörelseresultatet under 2015 blev en samlad förlust på 1,8 miljarder kronor efter skatt. Ändå kunde staten ta ut 26 miljarder kronor i utdelning.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens uppdrag ska ses över igen. Matchningen fungerar inte och Arbetsförmedlingens roll måste moderniseras, sade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, S, vid en presskonferens i dag.
LÖNERNyhetLöneskillnaderna mellan män och kvinnor fortsätter att minska. Mest har gapet minskat i staten. Det visar ny statistik från Medlingsinstitutet.
DigitaliseringNyhetEkonomistyrningsverket, ESV, samlar information om myndigheters it-användning. Syftet är att bidra till lärande hos de myndigheter som deltar, men också ge tips till andra myndigheter.
KriminalvårdenNyhetKriminalvården kommer att bygga ut och modernisera flera anstalter. Dessutom vill man bygga nytt i Svedala i Skåne. Det skriver myndighetens generaldirektör Nils Öberg i en debattartikel i Sydsvenskan.
FörsäkringskassanNyhetRyckig styrning hindrar långsiktighet i Försäkringskassans inriktning. Ständig omorganisation tar uppmärksamhet från handläggningen. Det anser Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, i en rapport.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Österåkersanstalten för att ha lämnat för sent besked till en intagen om att dennes villkorliga frigivning var uppskjuten. Den intagne fick beskedet dagen innan han skulle försatts på fri fot.
FörsäkringskassanNyhetFörsäkringskassan har under flera år prioriterat ned arbetet mot felaktiga utbetalningar, trots att 16 miljarder kronor årligen betalas ut felaktigt. Den slutsatsen drar Riksrevisionen efter en granskning.
JämställdhetNyhetBristen på jämställdhet skadar samhällsekonomin. Det hävdar TCO, som tagit fram ett eget jämställdhetsindex för att kartlägga skillnaderna i jämställdhet i landet.
ArbetsförmedlingenNyhetDet finns stora skillnader i hur Arbetsförmedlingens olika kontor genomför kontroller av personer med a-kassa. Det är viktigt för rättssäkerheten med aktiv, noggrann och systematisk uppföljning, anser Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF.
ArbetsmiljöNyhetSju av tio statligt anställda går till jobbet också om de är sjuka. Fyra av tio är tvungna att varje vecka dra in på lunchen, jobba över eller ta med jobb hem. Det visar en rapport från Arbetsmiljöverket.
SPÅRTRAFIKNyhetST-medlemmen Elias Hedlund skrev en sång om varför Stockholms spårvagnar behöver sina konduktörer. Nu har den visats över 5 200 gånger på Facebook. ”Jag ville visa att vårt jobb handlar om så mycket mer än att ta betalt”, säger han.
ÖppenhetNyhetEn chef på Arbetsförmedlingen som frågat de anställda om de talat med media, varnas nu av myndighetens personalansvarsnämnd. På Migrationsverket har en enhetschef dömts till dagsböter för brott mot efterforskningsförbudet.