Annons:
Ulla, som vi kallar henne här, är på väg tillbaka in i arbetslivet. Sviterna efter utmattningssyndromet fordrar lugn och ro. Ullas arbetsgivare ska ordna ett eget rum åt henne.Bild:Jerker Andersson
ARBETSSKADEFÖRSÄKRINGEN
Fördjupning
AVMattias Lahti DavidssonTyck till!

»Min livshistoria blev omredigerad«

Ulla anmälde sitt utmattningssyndrom som arbetsskada. Men både Försäkringskassan och förvaltningsrätten underkände anmälan. Avslag är vanliga för psykiska arbetsskador, men varken Ulla eller hennes fack ger upp.

– Jag upplevde mitt hjärta som ett sladdrigt organ på insidan. Det slog så otroligt hårt. Jag kunde inte sova. Min kropp trodde nog att jag var ute och sprang. Den sömnbristen jag fick liknar inget annat. Den var ren och skär tortyr, ungefär som när man som förhörsmetod tvingar någon att vara vaken. Det var vidrigt. Sedan blev jag helt utslagen.

Tappade minnet

ST-medlemmen Ulla, som vill vara anonym och egentligen heter något annat, drabbades av utmattningssyndrom. Sömnbristen förbyttes i ständigt sovande. Hon sov kanske 15 timmar varje dygn. Men än värre var att hon tappade minnet och med det grundläggande färdigheter.

– Jag klarade knappt av att koka makaroner för jag mindes inte hur man gjorde. Jag kunde köra för att hämta min dotter men bli stående vid ett rödljus glömsk om varför jag var ute och körde.

De flesta som ansöker om ersättning från arbetsskadeförsäkringen har råkat ut för olyckor. På andra plats kommer sjukdomar i rörelseapparaten, de så kallade belastningsskadorna. Men på tredje plats finns den skadetyp som relativt sett ökat mest under 2000-talet: de psykiska sjukdomarna och syndromen. Bland ST-medlemmarna är det, enligt förbundets arbetsskadehandläggare Marguerite Toll, utmattningssjukdomarna som dominerar.

– Det är både kvinnor och män och det är personer som brinner för sitt arbete. Tyvärr blir de klämda från två håll: av allmänhetens krav och av chefen, säger Marguerite Toll.

Hon uppmanar medlemmar att alltid anmäla psykisk utmattning som arbetsskada.

Många låter troligen bli, men en som anmälde var Ulla. Hon hade flera års högintensivt arbete vid ett av landets universitet bakom sig. Hon blev sjukskriven på heltid i januari 2003. Läkaren ställde diagnosen utmattningssyndrom.

– Jag hade inget manöverutrymme. Det var så otroligt mycket att göra. Jag kände mig fastlåst, säger Ulla.

Fler och fler arbetsuppgifter

Hon hade utbildat sig till perso­na­lvetare. På universitetet fick hon arbeta med alla möjliga personalfrågor inom en fakultet. Där fanns omkring 300 anställda. Alla typer av ärenden förekom: övertalighet, nyrekryteringar och pensioner som skulle fastställas. Visstidsanställningar behövde förnyas. Långtidssjukskrivna behövde rehabilitering. Genom sammanslagningar och andra organisationsförändringar tillkom gradvis allt fler arbetsuppgifter.

– Jag hann inte läsa in mig i sakfrågorna och jag hann inte efterarbeta ordentligt. Jag kastades bara in och ut i de här ärendena.

Ulla skulle både tillmötesgå önskemål från fakultetens verksamheter och samtidigt se till att beslut höll sig inom lagens och kollektivavtalens ramar. När fakultetens kansli­chef skulle vara tjänstledig på halvtid, utnämndes Ulla till ställföreträdande kanslichef. Hon hade kvar allt hon hittills arbetat med och företrädde arbetsgivaren i olika frågor, bland annat i förhandlingarna med fackförbunden.

– Flera gånger fick jag gå till mbl-förhandling utan att ha hunnit stämma av med kanslichefen. Det var tuffa förhandlingar, och jag var ganska otränad. Jag kände mig otillräcklig. När jag tänker tillbaka är det bara ett grått töcken, en massa spring och arbetsuppgifter.

Hon började hamna efter. Nya ärenden tillkom snabbare än hon hann avsluta gamla. Hon stannade allt oftare kvar extra på jobbet. Sedan började Ulla ta med sig arbete på tåget. Till slut tog hon med arbete hem. Men övertiden skrev hon inte upp.

– Det var det ingen som gjorde.

Att Ulla hade höga ambitioner var en del av problemet.

– Min drivkraft var att skapa en arbetsplats där människor kunde känna sig trygga och utvecklas.

Fem personer gör hennes jobb

Men hon fick inte förutsättningarna att göra ett sådant arbete. I dag gör fem personer, fördelade på fyra heltider, det arbete som Ulla tidigare skötte själv.

– Eller rättare sagt som jag försökte sköta själv. Jag hann ju inte med att skriva någon jämställdhetsplan och jag hann

inte göra om rutinerna för delegationsordningen. Det var en massa saker som jag inte hann med.

De första tecknen på utmattning var sömnstörningar och irritation.

– Somna kunde jag göra, men jag hade väldigt många täta uppvaknanden hela nätterna.

I januari 2003 blev hon slutligen sjukskriven.

Psykisk diagnos ger ofta avslag

Arbete anses allmänt vara nyttigt för den psykiska hälsan. Andelen psykiskt sjuka är troligen högre i den del av befolkningen som står utanför arbetslivet. Men om arbetsvillkoren präglas av alltför högt ställda krav, om den anställdes egna inflytande är för litet liksom chefens och kamraternas sociala stöd – då finns en risk för psykisk arbetsskada. Det har svenska försäkrings­medicinska experter kommit fram till (se artikeln intill).

Ändå är det mycket svårt att få psykiska diagnoser godkända som arbetsskada. Förra året var det 181 försäkrade som fick ett sådant godkännande av Försäkringskassan. 705 fick samtidigt avslag. De siffrorna är representativa för hur det sett ut de senaste åren.

Låga förväntningar

Ulla var en av dem som fick avslag 2009. Hon hör till den mind­re grupp som alls gjort en arbetsskadeanmälan. Just det året kom det bara in 9 000 anmälda arbetssjukdomar, men då är alla typer av diagnoser räknade. Det är en halvering av arbetssjukdomarna på sex år. Både Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan håller för troligt att många låter bli att anmäla sina skador. Förväntningarna på försäkringen är så pass låga.

»Arbetsskadeförsäkringen har problem med att försäkrings­tagarna inte vet att de är försäkringstagare, inte vet vad de betalar för och inte vet vilka risker de är skyddade mot«, konstaterade socialförsäkringsutredningen under Anna Hedborg 2006.

Kanske ligger okunskapen bakom att  anmälningarna är få?

Av fem anställda på fakultetens kansli blev fyra långtidssjukskrivna efter de där hektiska åren kring millennieskiftet. Men det var så vitt Ulla vet bara hon som gjorde en arbetsskadeanmälan.

– Jag har ju jobbat med de här frågorna. Anmälan är viktig för statistiken så att experter kan få en riktig bild av hur det ser ut i Sverige. Det var därför jag anmälde.

Men jag trodde att jag skulle bli bra.

Så blev det inte. Sympto­men sitter i och läkarna tror inte att Ulla kommer att bli bättre. Efter omfattande reha­bi­litering är hon tillbaka på universitetet på halvtid. Arbets­givaren har gjort ambitiösa arbetsanpassningar och Ulla har tillfälligt bytt avdelning.

Men Försäkringskassan godkänner inte Ullas sjukdom som arbetsskada. Symptomen anses sakna tillräckliga samband med arbetet. Ulla får rättshjälp av ST, som anlitar LO-TCO Rättsskydd. Försäkringskassans avslag överklagades till förvaltningsrätten i Göteborg. Men i april i år kom en dom som fastställer Försäkringskassans beslut.

Förbundsjurist Lena Törnros vid LO-TCO Rättsskydd tycker att det finns tillräckligt med bevisning för att Ulla varit utsatt för faktorer i arbetet som »med hög grad av sannolikhet« utgjort skadlig inverkan. Det intygar både behandlande läkare och ytterligare experter.

Stränga bevisregler

Men i domstolen beaktas även yttranden av Försäkringskassans försäkringsmedicinska råd­givare. I Ullas fall är det en specialist i allmän psykiatri. Den läkaren anser att skadorna inte är sådana att de kan ha orsakats av stressen på universitetet. »Belastningen har periodvis varit betungande men inte exceptionell« skriver läkaren. Dess­utom anser han att det faktum att Ulla efter januari 2003 fortsätter att lida svårt av sitt syndrom pekar på att »andra faktorer än angivna arbetsbelastning 1999–2002 haft väsentlig betydelse för sjukdomsförloppet«.

Bevisreglerna i arbetsskade­försäkringen är sedan 1993 mycket stränga. I synnerhet  när det gäller sjukdomar, som till skillnad från olyckor kommer smygande och inte uppenbart inträffar på arbetet. I praktiken måste den medicinska expertisen vara enig. Annars anses tillräckliga samband mellan sjukdom och arbete saknas. Dessutom får det inte finns något utanför arbetet som kan konkurrera med arbetets eventuellt skadliga inverkan som förklaring till sjukdomen.

I Ullas fall finns stark bevisning om arbetsbelastningen. Ingen part har kunnat belägga några konkurrerande faktorer som orsak till hennes sjukdom, men Försäkringskassans läkare antyder att sådana borde finnas.

– Det måste ha hänt något, påstår försäkringsläkaren. Men jag kan bevisa att jag inte haft några dödsfall bland närstående, ingen skilsmässa och jag har inte råkat ut för något traumatiskt. Jag har inte heller familje­problem eller bekymmer med barnen. Tvärtom har familjen varit ett starkt stöd, säger Ulla.

Lena Törnros tycker att det finns extremt mycket underlag som stöder den försäkrade.

– Fallet är lite ovanligt på det sättet. Hon har stöd från arbetskamrater och från sin chef. De stöttar hennes bild av hur det har varit, säger Lena Törnros.

Ulla är glad över att det blir ett överklagande, även om det inte är säkert att man får prövningstillstånd i kammarrätten. Men utlåtandena från den försäkringsmedicinska rådgivaren har sårat henne.

»Inbrott i mitt liv«

– När man startar en sådan här process så lägger man upp sitt livskapitel för läsning, tolkning och kritisk granskning. Men jag trodde inte att det var okej för en tredje part, försäkringsläkaren, att gå in och redigera om min livshistoria. Det känns som att han gjort inbrott i mitt liv och stulit något. Det gör ont, säger Ulla.

Enligt Marguerite Toll är det inte unikt att försäkringsmedicinska rådgivare spekulerar utöver vad som faktiskt finns i utredningen.

– Tyvärr är det inte ovanligt. De ska hålla sig till det som står i intygen och inte komma med ytterligare påståenden eller fabulera.

Ulla skulle vilja se andra utredningsmetoder. Hon skulle ha uppskattat att få träffa åtminstone Försäkringskassans handläggare för ett längre samtal, inte som i hennes fall då allt sköttes skriftligt eller på telefon.

Försäkringskassans försäkringsmedicinske koordinator Klas Berlin, som uttalar sig allmänt om de försäkringsmedicinska rådgivarna, försvarar att dessa läkare uttalar sig utan att ha träffat den försäkrade.

– Det uppkommer lätt en jävssituation.

Ulla säger att hon gärna hade tagit med sig försäkrings­medicinaren tillbaka till början av 2000-talet.

– Om jag kunde skulle jag ta med mig den där läkaren i en tidsmaskin. Då hade han kunnat få jobba med oss i två–tre års tid och se hur kul det var. Det hade bekräftat att vi hade det för jävligt, allihop.

Bli den första att tycka till!
HögskolanNyhetGrundutbildningskvaliteten är i fara på grund av minskande resurser. Det uppger planeringschefen Tim Ekberg vid Lunds universitet till Sydsvenskan. Det är främst andelen lärarledd undervisning som fortsätter att minska.
UpphandlingsmyndighetenNyhetStatskontoret är kritiskt till hur verksamheten fungerat i den nya Upphandlingsmyndigheten. Det har varit tydliga brister i ledning, styrning och organisering under myndighetens första verksamhetsår.
RevisionNyhetRiksrevisionens årliga rapport för 2016 visar att det finns flera brister i myndigheternas verksamhet och finansiella redovisning som återkommer år efter år. Det gäller främst intern styrning och kontroll.
IntegrationFördjupningUnder de närmaste tre åren ska svenska myndigheter ta emot samman­lagt 1000 nyanlända på praktik. Brivan Hamo från Syrien fixade själv en plats hos Sida i Härnösand. Hon är glad att bryta isoleringen hemma och försöker nu lära sig tio nya svenska ord om dagen.
FrankrikeNyhetArbetsgivare förbjuds att skicka jobbmejl till anställda efter arbetstid. Det är innehållet i ett franskt lagförslag, skriver Dagens Nyheter.
KulturNyhetStatens historiska museer bör slås samman med Livrustkammaren, Skokloster och Hallwylska museet till en myndighet. Det föreslås i en departementspromemoria. 314 anställda skulle beröras om förslaget blir verklighet.
EkonomiNyhetTrots att antalet asylsökande fortsätter att minska jämfört med 2015 så märks det inte på statens kostnader, konstaterar Ekonomistyrningsverket, ESV. Under januari till april fördubblades kostnaderna för migration jämfört med 2015.
STNyhetDebatten på STs kongress hettade till när ett antal motioner om stöd till det lokala fackliga arbetet behandlades. Kongressen beslutade att kansliresurser ska omfördelas till förmån för ett starkare lokalt förhandlings- och avtalsstöd. I enlighet med vad förbundsstyrelsen föreslagit ska det också göras en översyn av STs kansli.
STNyhetST ska fortsätta arbetet med att hitta ett nytt förbundsnamn. Det var ett av de beslut som förbundets kongress fattade under den tredje och avslutande dagen.
STATSFÖRVALTNINGNyhetNågonstans har kontrollsamhället gått för långt och det får alldeles perversa effekter med alla återrapporteringskrav. Det sade civilminister Ardalan Shekarabi när han på torsdagen besökte STs kongress.
SäkerhetNyhetMyndigheternas informationssäkerhet ligger långt från en godtagbar nivå. Den slutsatsen drar Riksrevisionen efter en granskning. Myndigheten anser att dagens och tidigare regeringar varit passiva.
STNyhetEfter en dramatisk omröstning valde ST-kongressen på onsdagen en ny förbundsstyrelse. I första valomgången fick två kandidater lika många röster, men efter en ny röstningsomgång fick Per Sunneborn, ST inom Kriminalvården, den sista platsen.
STNyhetEfter en omröstning på ST-kongressen står det klart att hela STs presidium valts om och fortsätter under den kommande kongressperioden. Förbundets andre vice ordförande Tom Johnson utmanades av Tobias Bjerman från ST inom SiS, men vann omröstningen.
E-förvaltningNyhetEfter den regeringsombildning som presenterades i dag är det miljöpartisten Peter Eriksson som har ansvar för digitaliseringsfrågor. Men samtidigt flyttar ansvaret för e-förvaltning - digitalisering av den offentliga sektorn - till civilminister Ardalan Shekarabi.
STNyhetST ska verka för arbetstidsförkortning. Det beslutade förbundets kongress i dag. Förbundsstyrelsen fick kritik för att inte ha drivit frågan tidigare, trots att ett liknande beslut även togs av kongressen 2012.
SiSNyhetNyanställda på Statens institutionsstyrelse betraktas numera som anställda vid hela myndigheten, i stället för vid en viss institution. Facken anser att det utvidgar arbetsgivarens rätt till omplacering.
KriminalvårdenNyhetAntalet personer som återfaller i brott efter att de lämnar Kriminalvården minskar. Sedan 2000-talets början har återfallen minskat med cirka 10 procentenheter.
ÖppenhetNyhetRegeringens förslag om att sek­retessbelägga alla offentliganställdas personnummer har fått hård kritik. Nu gör också ST tummen ned – men de flesta myndigheter är positiva.
KONGRESSNyhet”Tack Migrationsverket. Jag vill påstå att ingen annan myndighet i världen hade klarat av det ni gjorde”, sade statsminister Stefan Löfven när han i dag talade på STs kongress.
KONGRESSNyhetBritta Lejon och Peter Lennartsson har inga motkandidater till posterna som ordförande och förste vice ordförande i ST. Däremot har Tobias Bjerman nominerats till andre vice ordförande. Därmed har valberedningens kandidat Tom Johnson en utmanare.
MiljöNyhetRegeringen satsar 62 miljoner kronor på att förstärka utvecklingen och användandet av miljö- och klimatteknik. Nya myndighetsuppdrag ska bana vägen.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Kriminalvården för att platser på myndighetens säkerhetsenheter har använts för att placera intagna som behöver extra skydd.
E-förvaltningNyhetRegeringen har tillsatt en utredare för att få till en effektivare styrning av nationella digitala tjänster som Mina Meddelanden och Svensk e-legitimation.
AsylNyhetRegeringen uppdrar åt Migrationsverket att förkorta tiden från asylansökan till återvändande och att utöka antalet förvarsplatser för dem som fått avslag på asylansökan.
avtalNyhetST har tecknat ett nytt löneavtal med arbetsgivaren Almega för anställda på Lernia. Avtalet ger ett utrymme för löneökningar på 2,2 procent.
UPPHANDLINGNyhetDet ska inte längre gå att göra upphandlingar som dumpar arbetstagares villkor. Det är innebörden i regeringens förslag till ny upphandlingslag. TCO hade önskat att regeringen gått längre och inkluderat krav på försäkring och tjänstepension.
HögskolanNyhetNästa år skärper regeringen jämställdhetskraven på universitet och högskolor. Andelen kvinnliga professorer ska ökas med målet att varannan ny professor ska vara en kvinna år 2030, uppger SVT.
UpphandlingNyhetMöjligheten att vinna upphandlingar genom låga löner, dåliga arbetsvillkor eller skadlig arbetsmiljö ska stoppas. Regeringen lägger nu fram ett lagförslag som syftar till att seriösa företag som har schysta villkor inte ska missgynnas.
StatsförvaltningNyhetDet kan införas större regioner redan 2019 enligt det förslag som Indelningskommittén lagt fram. Men i så fall kommer vissa län fortfarande att stå utanför den nya regionindelningen.
PolisenNyhetOvanligt många chefstillsättningar inom den nya Polismyndighetens organisation har underkänts av Statens överklagandenämnd, uppger Ekot. En av fyra som klagat har fått rätt i nämnden.
TCONyhetBra arbetsmiljö är nyckeln till lägre sjukfrånvaro och ett längre arbetsliv. Den slutsatsen drar TCO i en rapport som bygger på statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, och Arbetsmiljöverket.
SkatteverketNyhetSkatteverkets högsta chefer får hård kritik för sitt agerande i samband med ett inslag i Uppdrag granskning. Enligt en revisionsrapport har de skadat många medarbetares förtroende för myndigheten och det finns risk för att det också har påverkat förtroendet hos allmänheten.
IntegritetNyhetDatainspektionen, DI, är i ett yttrande mycket kritisk till att Digitaliseringskommissionen behandlar skyddet av den personliga integriteten som en särfråga.
A-kassanNyhetFör första gången under överskådlig tid var antalet personer som fick a-kassa under april i år färre än 100 000. Antalet har stadigt sjunkit sedan 2004 då mer än 300 000 fick a-kasseersättning.
HÄLSANyhetSjukfrånvaron i staten var 3,9 procent under 2015. Det är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med året innan. Mest ökade sjukfrånvaron bland kvinnorna. 2015 var den 5,3 procent, medan männens frånvaro var 2,9 procent.
HögskolanNyhetDet var den borgerliga regeringens utbildningspolitik som ledde Sverige på fel väg, skriver S-ministrarna Aida Hadzialic och Helene Hellmark Knutsson i en replik till TCOs ordförande Eva Nordmark.
JordbruksverketNyhetRegeringen ger ett särskilt uppdrag åt Statskontoret att se över Jordbruksverkets verksamhet. IT-strul och problem med hanteringen av jordbrukets EU-stöd är två anledningar till specialuppdraget.