Annons:
Helene Hellmark Knutsson.Bild:Casper Hedberg
HÖGSKOLAN
Nyhet
AVEmmeli NilssonTyck till!

Ministern vill styra om högskolan

Nu utreds styrningen av högskolor och universitet. Ett mål är att hitta sätt att belöna lärosätens samverkan med övriga samhället. ”Forskningen är inte bara en angelägenhet för forskarna själva”, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Regeringen har gett Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet, i uppdrag att göra en samlad översyn av styrningen och resurstilldelningen till universitet och högskolor. I direktivet lyfts bland annat vikten av framstående forskningsmiljöer i hela landet, livslångt lärande och samverkan mellan lärosäten och övriga samhället. Förhoppningen är att lägga grunden för en reform under 2020-talet.

Regeringen vill att utredaren hittar sätt att premiera samverkan med det omgivande samhället ekonomiskt, vilket har väckt kritik. ST inom universitets- och högskoleområdet har tidigare varnat för risken att forskningen styrs mot det politiker och näringsliv vill ha.

– Det är viktigt att hitta en bra avvägning. Även forskning som är initierad av forskarna själva måste komma samhället till del. Det är inte bara en angelägenhet för forskarna, utan för hela samhället, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

– Det finns ett starkt skydd för den fria forskningen. Det är också därför vi stärker basanslagen framöver. Men det är utredarens sak att titta på hur balansen av forskningsresurser ska se ut.

I direktivet står också att det kan finnas skäl för regeringen att ta större ansvar för delar av lärosätenas verksamhet.

– Regeringen kan behöva ta större ansvar för uppföljningen, men också för dimensioneringen av samhällsviktiga utbildningar, som lärarutbildning och vårdutbildning. Samtidigt ska man pröva om det går att ge ökad frihet till universiteten att profilera sig och sätta egna mål. Idag har man ett fast resurssystem som inte är särskilt flexibelt, säger Helene Hellmark Knutsson och betonar att det även behövs andra åtgärder för att höja attraktiviteten hos vissa yrken.

Hon menar också att mot bakgrund av den snabba digitaliseringen så måste högskolor och universitet bli mycket bättre på att erbjuda fortbildning till människor mitt i yrkeslivet. Någon risk för kortsiktig arbetsmarknadsanpassning ser hon inte.

– Det är viktigt att all utbildning är kopplad till vetenskap och forskning. Det ska inte vara utbildning för arbetsmarknadens behov, utan högre utbildning som baserar sig på den forskning man har och som ger färdigheter i självständigt tänkande och kritik. Men högskolan kan inte lösa hela fortbildningsproblemet. Det måste delas av fack, arbetsgivare och andra aktörer.

Bli den första att tycka till!