Annons:
Bild:Annelie Carlström
Arbetsmiljö
Nyhet
AVSusanne ErikssonTyck till!

Myndigheter drabbas hårt av hat på nätet

Nättroll, aktivister, extremister, hatsvansar och andra som hotar eller bedriver aktioner mot statliga myndigheter är ett växande problem. Några ord på nätet kan snabbt mobi­li­sera många, och få stora konsekven­ser för både anställda och verksamheten.

Det finns ingen statistik över hur vanligt det är att myndigheter och deras anställda drabbas av trakasserier som en följd av aktioner via nätet, exempelvis i sociala medier.

– Men det är rimligt att anta att det mest handlar om myndigheter som handhar politiserade frågor som männi­skor oroar sig för, säger Erik Nilsson, utredare på Brottsförebyggande rådet och författare till en rapport om otillåten påverkan.

Att trakasserierna via nätet ökat, och kommer att fortsätta öka, är dock de experter och myndigheter som Pub­likt varit i kontakt med överens om.

– Hot och aktioner från allt från djurrättsaktivister till extremhögern är inget nytt, men via sociala medier får budskapen en viral spridning som kan leda till stora konsekvenser både för anställda och verksamheten, säger Mikael Tofvesson, chef för enheten för omvärld och beredskap på Myndig­heten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Även MSB har utsatts för aktioner. Ett exempel är när myndigheten i början av 2017 publicerade en förstudie om Muslimska brödraskapets inflytande i Sverige.

Efter publiceringen utsattes myndigheten för en kampanj som samordnades över nätet. Vilka grupperingar som stod bakom vet man inte exakt, men olika personer begärde ut mängder med handlingar om de externa skribenterna och om anställda på MSB, uppgifter som sedan lades ut på nätet.

Det är dock inte det enda tillfället då enskilda handläggare exponerats på bloggar och sociala medier, berättar Mikael Tofvesson, som själv blivit utsatt ett par gånger.

– Det är ganska obehagligt, jag har bland annat blivit uthängd med namn och bild. Texten i sig kan vara harmlös. Det är i kommentarsfälten som det blir grovt. Och det går fort. Förr skrev man insändare, nu kan man snabbt organisera sig viralt och det kan drabba anställda väldigt hårt.

Mikael Tofvesson menar att det finns ett mönster i de aktioner som riktas mot myndigheter med hjälp av sociala medier. När man inte gillar en verksamhet eller ett beslut ger man sig på enskilda anställda och mobiliserar en hatsvans med hjälp av kommentarsfält eller obskyra diskussionsforum på nätet.

– Det är samma strategi som Islamiska staten, IS, använder. Att missio­nera och motivera stora grupper på nätet och hoppas att någon ska agera.

För offentliganställda kan en aktion i värsta fall innebära fara eller hota verksamheten, menar Mikael Tofvesson, och ger som exempel när någon begärt ut och spritt handlingar om var asylboenden ska placeras, och boendena sedan blir nedbrända, eller när poliser attackeras i utsatta områden.

En annan metod som ofta används parallellt är att begära ut mängder med handlingar eller cv på anställda. Det handlar om att störa den verksamhet som man är kritisk till, förklarar Mikael Tofvesson.

Han anser att det är viktigt att det finns rutiner för vad man ska göra om anställda attackeras på nätet eller vid aktioner som hotar verksamheten.

– Vi har tagit fram rutiner så att and­ra än sakansvariga lämnar ut handlingar, så att myndigheten inte tappar förmågan på det område där man vill störa oss.

MSB är långt ifrån den enda myndig­heten som utsatts för aktioner via nätet. I höstas drabbades Stockholms universitet av en liknande attack.

Det skedde i september när en institution avslutat en affiliering, en form av samarbete, med en forskare.

Enligt uppgifter i olika medier hade forskaren länkat till en sajt med hatiska kommentarer om aktiva i nätrörelsen #jagärhär, bland annat en tidigare timanställd lärare på Stockholms universitet.

Efter att samarbetet avslutats utsattes institutionens ledning, andra medarbetare och deras familjer för hot och trakasserier sedan personuppgifter lagts ut i sociala medier.

Eino Örnfeldt, förvaltningschef på Stockholms universitet, berättar att hoten och trakasserierna kom både via telefon, mejl och sociala medier.

– De gick på flera personer och beskrev dem som allt från mördare till andra hemska epitet. Det var hot som gjorde att man upplevde att man inte kunde lämna barnen ensamma hemma.

Man begärde också ut stora mängder handlingar. Aktionen hade stor påverkan på delar av verksamheten, och det kändes som att syftet var att slå ut hela ledningen på den berörda institutionen, berättar han.

– Vårt intryck var att aktionen var samordnad och välorganiserad.

Eino Örnfeldt konstaterar att myndigheten inte var beredd varken på omfattningen, allvaret eller uthålligheten i aktionen, som höll på i flera månader.

Stockholms universitet har nu dragit lärdom av det som hände. Enligt Eino Örnfeldt handlar det om att ha beredskap för att sätta in tidigt stöd till de drabbade, kunna frigöra resurser i registraturen och ha juridiskt och annat ledningsstöd snabbt tillgängligt.

Eino Örnfeldt tror att aktioner av det här slaget kommer att öka.

– De signaler vi får från enskilda forskare är att man undviker en del forskningsområden, vilket i grunden är väldigt problematiskt. Vi kan aldrig acceptera att man inte kan forska i viktiga frågor i ett demokratiskt samhälle.

Även Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har varit utsatt, främst den del av verksamheten som hanterar statsbidrag. Myndighetens kommunikationschef Johnny Lindqvist förklarar det med att bidrag är en politiserad och ideologisk fråga.

– I enstaka fall kommer det hot direkt till handläggarna. Det kommer också förtäckta hot och våra medarbetare har blivit uthängda på nätet med namn.

Liksom flera andra myndigheter har man också fått extremt omfattande förfrågningar om att lämna ut handlingar.

För att möta en ökad mobilisering på nätet har myndigheten skapat mejladresser som är knutna till en ärendetyp i stället för en enskild person.

– Vi har också tänkt igenom hur beslut kan formuleras ännu tydligare så att de inte lämnar öppet för spekulationer. Och jag tror att det har blivit ännu viktigare att förklara myndighetens funktion i samhället.

Ämnen: Hot och våld
Fyra fall av hot och hat mot myndigheter
  • Ledning och medarbetare vid en institution vid Stockholms universitet hotades och hängdes ut i sociala medier i samband med att man avslutade ett samarbete med en forskare.
  • Länsstyrelsen i Södermanlands län beslutade om skyddsjakt på varg­hybrider och fick ta emot hot. Hoten kom främst genom sociala medier.
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap publicerade en förstudie om Muslimska brödraskapets inflytande i Sverige. Efter publiceringen utsattes myndig­heten för en hetskampanj som samordnats över nätet.
  • Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut om skyddsjakt på Södertörnsvargen väckte starka känslor och personalen fick ta emot både direkta och förtäckta hot via sociala medier och e-post.