Annons:
jämställdhet
Nyhet
AVEva SpiraTyck till!

Myndigheter följer inte lagen

Flera stora myndigheter följer inte lagens krav på att ha handlingsplaner för jämställda löner. "Det är bekymmersamt när kraven inte följs", säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Vart tredje år ska arbetsgivare med minst 25 anställda upprätta en handlingsplan för jämställda löner. Så står det i diskrimineringslagen.

Den första gången det skulle ske var 2009, det år då diskrimineringslagen ersatte den gamla jämställdhetslagen.

Publikt bad nio myndigheter att skicka in sina handlingsplaner för 2009.

Fyra av dem hade inte några planer: Socialstyrelsen, Konkurrensverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB – som bildades först 2009 – och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Mittuniversitetet gjorde sin senaste handlingsplan 2008, och uppfyller därmed inte heller lagens krav.

Diskrimineringslagens regler om lönekartläggning, analys av löne­skillnader och upprättande av en handlingsplan för jämställda löner är tvingande.

Integrationsminister Erik Ullenhag, ansvarig för diskrimineringsfrågor, tycker att det är bekymmersamt att lagen inte följs.

– Och det är extra bekymmersamt när det gäller statliga myndigheter som har ett förebildsansvar. Det är viktigt att offentliga arbetsgivare föregår med gott exempel.

Han menar att arbetet med handlingsplaner ofta sätter i gång processer som gör att osakliga löneskillnader blir synliga.

– Vi vet att det är effektivt för jämställda löner och en mer jämställd löne­struktur.

Att bara konstatera att det inte finns några osakliga löneskillnader mellan könen duger inte, enligt Erik Ullenhag.

– Det är en allmänt stor risk för osakliga löneskillnader just om man går in med den attityden.

Men någon skärpning av lagen är inte aktuell, säger Erik Ullenhag och hänvisar till att Diskrimineringsombudsmannen, DO, nu bygger upp en enhet som ska fokusera på aktiva åtgärder och tillsyn.

Peter Tai Christensen, som är chef för enheten, anser att upprättandet av handlingsplaner är en kvalitetssäkring. Och de är viktiga oavsett om man upptäcker osakliga löneskillnader vid en lönekartläggning eller ej.

– Lönerna brukar inte vara desamma för kvinnor och män. I handlings­planen kan man även undersöka vad det beror på och föreslå åtgärder som på en mer allmän nivå leder till mer jämställda löner.

Han tror att fler arbetsgivare kommer att följa lagens krav när det blir känt att DO ska jobba mer med tillsyn än tidigare.

STs ordförande Annette Carn­hede tycker att resultatet från Publikts test visar på en backlash för jämställdheten:

– Jag vet inte om de här svaren är representativa, men det är förskräckligt att myndigheterna inte följer lagen. Utvecklingen tycks ha tagit ett steg bakåt.

Hon säger att ST hela tiden varit kritiskt till att arbetsgivare bara ska göra lönekartläggningar och handlingsplaner vart tredje år. Enligt den gamla jämställdhetslagen skulle det ske varje år.

– Det finns ett stort värde i att göra analyser och kartläggningar kontinuer­ligt. Det är en lärande process. Mig veter­ligen finns det ingenstans där man jobbat professionellt med de här frågorna utan att hitta osakliga löneskillnader. Ofta handlar det om att omedveten diskriminering kommer upp till ytan, säger Annette Carnhede.

Enligt diskrimineringslagen ska arbetet mot diskriminering ske i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Annette Carnhede tycker att även facket har ett tungt ansvar för att lagen följs.

– Vi behöver tuffa till oss. Fungerar inte samverkan kan man kräva förhandling, och jag tror inte att många arbetsgivare skulle nobba en sådan förhandlingsframställan. Det finns nästan inget område där det finns ett så tydligt stöd i lagstiftningen, säger hon.

Om inget annat skulle hjälpa kan facket vända sig till Nämnden mot diskriminering och begära ett vites­föreläggande mot arbetsgivare som inte följer lagen. 

Kartläggning och handlingsplan krävs

För att kunna upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löne­skillnader mellan könen ska arbetsgivare kartlägga och analysera lönerna vart tredje
år.  

  • Arbetsgivare med minst 25 anställda ska vart tredje år redovisa resultatet av kartläggningen och analysen i en handlingsplan för jämställda löner.  

  •  I planen ska anges vilka åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.

  • Planen ska också innehålla en kostnadsberäkning och en tidsplanering med målsättningen att lönejusteringarna ska genomföras så fort som möjligt och senast inom tre år. 

  • Efterföljande handlingsplan ska innehålla en utvärdering av hur åtgärderna genomförts. 

     

     

Fem av nio tillfrågade har ingen plan för jämställda löner

 

Myndigheter med handlingsplan:

  • Arbetsförmedlingen: Har handlingsplan från 2009.
  • Regeringskansliet: Har handlingsplan från 2009.
  • Läkemedelsverket: Har handlingsplan från 2009.
  • Migrationsverket: Har handlingsplan från 2009.

 

Myndigheter utan handlingsplan:

  • Socialstyrelsen: Saknar handlingsplan från 2009. Personalchefen Kristiina Söderlind har ingen information om varför det saknas handlingsplan. Hon började arbeta på myndigheten först 2010. Men hon gissar att det beror på att det inte fanns några osakliga löneskillnader. Planerar att göra en handlingsplan 2012.
  • Mittuniversitetet: Saknar handlingsplan från 2009. Enligt personalchefen, Niklas Bergman, är orsaken att de fackliga organisationernas löne­revisioner genomfördes vid olika tidpunkter under avtals­perioden. Den senaste handlingsplanen är från 2008. Arbetet med en handlingsplan för 2012 har påbörjats.
  • Konkurrensverket: Saknar handlingsplan från 2009. Urban Moberg, som är personalansvarig, säger att man efter lönekartläggningar och förhandlingar med facken gjort bedömningen att det inte finns några osakliga löneskillnader. Därför finns inte något behov av att upprätta handlingsplaner, anser han.
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB: Saknar handlingsplan från 2009. Myndigheten bildades 1 januari samma år. Cathrin Dalmo, tillförordnad personalchef, säger att det görs en lönekartläggning inför varje lönerevision. Myndigheten planerar att göra sin första handlingsplan 2013.
  • Sveriges lantbruks­universitet, SLU: Saknar handlingsplan från 2009. Den senaste är från 2006. Personalchefen Stefan Cederqvist säger att han bara jobbat på universitetet i ett år och inte kan förklara varför det inte gjorts någon handlingsplan efter 2006. Enligt honom görs en bedömning av om det finns osakliga löneskillnader i samband med varje lönerevision. Planerar att göra en handlingsplan 2012.
Bli den första att tycka till!