Annons:
ÖPPENHET
Nyhet
AVAnn DahlinTyck till!

Offentliganställdas adresser hemligstämplas

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att flera uppgifter som offentliga arbetsgivare registrerar om sina anställda ska beläggas med sekretess. Det gäller bland annat hemadresser och privata telefonnummer. Men personnummer ska enligt förslaget inte omfattas av sekretessen.

Förslaget till nya sekretessregler kommer ursprungligen från en departementspromemoria, som motiverar förslagen med att många offentliganställda utsätts för våld, hot och trakasserier i arbetet. Regeringen håller med, men har tagit intryck av kritik från flera remissinstanser när det gäller uppgifter om offentliganställdas personnummer. De ska fortfarande vara offentliga.

Med den föreslagna regleringen kommer uppgifter om anställdas hemadresser, privata telefonnummer, familj och närstående samt foton som tagits exempelvis för publicering på intranät att få en stark sekretess. De ska bara lämnas ut om det står klart att den anställde eller en anhörig inte lider skada av det.

Ett stort antal statliga myndigheter har redan ett sådant starkt skydd för den här typen av personuppgifter, på grund av att de anses särskilt utsatta för olika slags förföljelse. Listan på dessa myndigheter finns i en förordning och omfattar bland annat rättsväsendets alla myndigheter, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket. I vissa fall är vissa grupper på en myndighet skyddade, exempelvis djurskyddsinspektörer på länsstyrelserna.

Det regeringen nu vill göra är alltså att ge detta skydd åt alla offentliganställda. Omkring var femte tjänsteman på statliga myndigheter har utsatts för våld eller hot om våld, enligt undersökningar från Arbetsgivarverket. Andelen har legat på samma nivå sedan mitten av 1990-talet.

Regeringen hänvisar till instanser såsom Brottsförebyggande rådet och Statskontoret, som framfört att hot och våld mot offentliganställda inte bara är ett arbetsmiljöproblem, utan även ett problem för demokratin. De offentliganställda riskerar att påverkas av hot och våld på ett sätt som inverkar på deras tjänsteutövning, anser de.

Bland de statliga myndigheter som svarat på remissen är flertalet positiva, liksom några fackförbund. Men några, däribland Domstolsverket och Mittuniversitetet, tycker att förslaget är för omfattande. Det anser även medieorganisationer, TCO och ST. ST skriver i sitt remissvar att många av dem som utsätts för hot arbetar på de myndigheter som redan i dag har ett förstärkt sekretesskydd, och påpekar att hotsituationer i huvudsak inträffar på arbetsplatserna och inte i hemmen.

Föreningen Fackliga nyheter.nu, där Publikt är medlem, menar att redan de nuvarande stränga sekretessen för vissa myndigheter bör ifrågasättas, eftersom långt ifrån alla anställda på dessa myndigheter typiskt sett riskerar hot.

Flera remissinstanser har varit särskilt kritiska till promemorians förslag att belägga uppgifter om personnummer med sekretess. På den punkten håller regeringen med. Personnummer är viktiga inte minst för mediernas granskningar av myndigheterna. Det är ”viktigt att journalister och allmänhet kan avslöja offentliganställda som sitter på dubbla stolar, som inte redovisar sina bisysslor, som upphandlar tjänster från närståendes bolag, ljuger om sin utbildning eller mörkar sitt brottsregister, konstaterar regeringen i lagrådsremissen.

Bli den första att tycka till!