Politiker och journalister ofta utsatta för hot

HOT OCH VÅLD2015-04-30

Varje år hotas och trakasseras cirka 60 procent av landets riksdagspolitiker på grund av sitt uppdrag. Var tredje journalist utsätts för hot. Det visar en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Brå har haft regeringens uppdrag att ställa samman en kunskapsöversikt över tidigare studier om utsattheten för hot och våld inom grupper som är viktiga för det demokratiska samhället .Brås kunskapssammanställning visar att dessa grupper generellt är mer utsatta för hot, trakasserier och våld än den yrkesarbetande befolkningen som helhet.

Översikten visar bland annat att politiker, journalister, anställda inom rättsväsendet och vissa andra yrkesgrupper i offentlig sektor är särskilt utsatta för våld, hot och trakasserier. Bland landets livsmedelsinspektörer har varannan någon gång utsatts för hot och trakasserier.

”Detta är viktigt att uppmärksamma, särskilt som vår studie pekar mot att majoriteten av hoten syftar till att påverka dem i deras yrkesutövning”, säger Brås utredare Emma Patel i ett pressmeddelande.

Anställda inom rättsväsendet är enligt rapporten särskilt utsatta:

”De som arbetar nära klienter med sociala problem, till exempel poliser och anställda inom Kriminalvården, utsätts typiskt sett oftare för våld och allvarligare hot. Politiker, personer som arbetar med tillsyn och journalister utsätts däremot sällan för våld, utan främst för hot och trakasserier”, säger enhetschefen Stina Holmberg.

Gemensamt för de flesta yrkesgrupper som utsätts för hot, trakasserier och våld är att förövaren ofta är en enskild, psykiskt instabil person.

”Hot och trakasserier mot personer av särskild betydelse för demokratin är allvarligt. Samtidigt ser vi att många utsatta varken gör en polisanmälan eller talar med sin chef om det som hänt. Bland annat politiker uppfattar att hot och trakasserier är något man får tåla i sin yrkesroll – trots att de ofta påverkas negativt av det som hänt. Det är därför viktigt att problemen med hot, våld och trakasserier blir synliga och att de utsatta får det stöd och den hjälp de behöver”, säger Emma Patel.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA