Regeringen kraftsamlar mot ohälsan

SJUKFRÅNVARO2015-09-23

Den ökande sjukfrånvaron är en av regeringens största utmaningar, enligt socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. I dag presenterade hon åtgärder som ska bryta trenden. Bland annat ska regeringen utreda om arbetsgivare som har en bra rehabilitering kan premieras.

Sedan 2010 har sjukfrånvaron år för år ökat. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll samlade i dag, onsdag, till presskonferens för att berätta om regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Hon anser att den ökande sjukfrånvaron är en av regeringens och samhällets riktigt stora utmaningar.

– Ökningen är dålig för alla; för individen, för företagen och för samhällsekonomin, sade Annika Strandhäll på presskonferensen.

Regeringen vill ha en stabil och låg sjukfrånvaro. Den har satt upp målet att det så kallade sjukpenningtalet, antalet heldagar per år som personer i genomsnitt har sjuk- eller rehabiliteringspenning, senast år 2020 ska vara 9.

– Det skulle exempelvis innebära att 80 000 personer färre skulle behöva bli sjukskrivna, sade Annika Strandhäll.

Sjukpenningtalet stiger stadigt. I slutet av 2010 var sjukpenningtalet 6, en lägsta notering. Nu har talet stigit till 10. Allra högst var dock sjukpenningtalet 2002: 18,6.

Nuläget är inte väldigt mycket sämre än målsättningen, men det är trenden som oroar, menade socialförsäkringsministern. Tidigare erfarenheter visar att om ingenting görs, kommer sjukpenningtalet åter att bli väldigt högt.

Två tredjedelar av sjukfrånvaron drabbar kvinnor. Annika Strandhäll pekar på att det är i synnerhet i kommuner och landsting som sjukfrånvaron är hög. Särskilt utbredd är den i så kallade kontaktyrken, jobb där de anställda kommer i direkt kontakt med patienter, brukare och klienter.

– Kvinnor har många gånger en tuffare arbetsmiljö än män med lägre bemanning, färre chefer och mindre stöd, sade Annika Strandhäll.

Till det kan läggas att kvinnor tar ett större ansvar för arbetet hemma.

Det är de psykiska diagnoserna - ångest, depression, utmattningsdepression - som står för en växande andel av den totala sjukfrånvaron. För kvinnornas del ligger psykiska diagnoser bakom 46 procent av frånvaron.

För att bryta trenden gör regeringen bland annat följande:

  • Mer pengar till Försäkringskassans handläggning av sjukförsäkringen.
  • Satsning på kvinnors arbetsmiljö.
  • En tredje reserverad månad i föräldraförsäkringen för ett mer jämställt uttag av ledighet.
  • Utredning om hur arbetsgivare som tar ett stort rehabiliteringsansvar kan få mer ekonomiska drivkrafter.
  • Försök med tidigare krav på läkarintyg.
  • Utbildning av nya företagshälsovårdsläkare, en kår som nu går i pension.
  • Mer pengar till primärvården för arbetet med psykisk ohälsa.
  • Mer pengar till rehabiliteringssamarbete mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landsting i så kallade samordningsförbund.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA