Regeringen vill stärka integriteten i arbetslivet

INTEGRITET2018-03-02

Allt fler tar ut uppgifter om sig själva från belastningsregistret. Regeringen överväger att förbjuda arbetsgivare att begära sådana uppgifter från arbetssökande, och låter nu utreda vilka undantag en sådan lag skulle behöva.

För femton år sedan begärde 40 000 svenskar att få ut sitt utdrag ur Polisens belastningsregister. År 2016 hade antalet ökat till 300 000, och ökningen kan till stor del antas bero på att fler arbetsgivare begär utdrag från jobbsökande.

Det var inte så lagen var tänkt, konstaterar regeringen. Utvecklingen innebär enligt regeringen att enskilda får ett sämre integritetsskydd och att de som dömts för brott och avtjänat sitt straff får svårare att komma tillbaka till samhället och försörja sig.

Trots att trenden mot fler registerutdrag varit tydlig under lång tid har lagstiftning dröjt. Flera utredningar har föreslagit förbud för arbetsgivare att begära utdrag ut brottsregistret, men de har hittills inte lett till lagskärpningar. Den senaste utredningen kom för närmare fyra år sedan, och bereds fortfarande inom Regeringskansliet.

Men nu aviserar regeringen att något kan hända. Ambitionen är uttryckligen att förbättra integriteten i arbetslivet, och ett lagförslag förbereds. Först vill regeringen dock utreda vilka undantag en sådan lag kan behöva.

Konkret handlar det om att ge särskilt lagstöd för registerkontroller i vissa verksamheter. Sådant lagstöd finns redan på en del områden, exempelvis får arbetsgivare inom förskola och skola göra kontroller för vissa typer av brott.

De statliga myndigheterna Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten pekas särskilt ut som säkerhetskänsliga och med möjliga behov av kontroller. Kriminalvården kan i dag göra registerkontroller för några typer av tjänster, men regeringen bedömer att den gruppen kan behöva utökas. Det kan också vara nödvändigt att kontrollera utomstående som är i Kriminalvårdens lokaler för att utbilda personal, arbeta med renoveringar och liknande, enligt utredningsdirektiven.

Utredaren ska också överväga om det behövs registerkontroller för dem som ska arbeta inom äldreomsorg och med funktionshindrade, liksom för vissa personer i ledningsgrupper för finansiella företag.

Förslagen ska lämnas senast 31 januari nästa år.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Integritet
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA