Revisorer varnar för straffkultur
Kriminalvårdens internrevision slår larm om bristande ledarskap och en »bestraffningskultur« i organisationen. Generaldirektör Nils Öberg kan tänka sig tidsbegränsade chefsförordnanden för att förbättra ledarskapet.
Bakgrunden till rapporten från internrevisionen är bland annat en medarbetarundersökning i höstas, som gav låga betyg vad gäller tillgänglighet, problem- och konflikthantering och ledarförmåga hos den första linjens chefer, kriminalvårdsinspektörerna.
Myndighetens generaldirektör Nils Öberg säger till Publikt att han ser resultatet som en tydlig signal att prioritera arbetet med ledarskapsfrågor.
– Min bild är att chefer och ledare inte har fått de förutsättningar som behövs för ett modernt ledarskap. Helt klart behövs långtgående insatser för att skapa en bättre arbetsmiljö för alla parter.
Enligt internrevisionen har rekryteringen av kriminalvårdsinspektörer tidigare ofta baserats på antalet tjänsteår snarare än ledaregenskaper. Låg rörlighet i gruppen, dåliga utvecklingsmöjligheter, stora personalgrupper och betungande administration bidrar också till brist på nytänkande.
Enligt medarbetarundersökningen är tre av tio anställda rädda för negativa konsekvenser om de framför kritik. Internrevisionen talar om en »bestraffningskultur«, skapad av tidigare ledningar.
– Jag tycker att den nuvarande ledningen verkar medveten om det här, men det är inget man ändrar över en natt, säger internrevisor Eva-Lisa Högbom.
STs avdelningsordförande Per Sunneborn tycker att ordet bestraffningskultur är överdrivet, men han instämmer i att det är lågt i tak.
Bland lokala fackliga företrädare varierar uppfattningarna. Några upplever att arbetsklimatet är öppet, men bland andra Karl Stålnacke, ST-ordförande inom Kriminalvårdens transporttjänst, säger att medlemmar kommer till honom med sina bekymmer.
– Jag har jobbat i nästan 25 år och vet att det finns många bra ledare, men på enheter där det inte fungerar kan folk vara livrädda för repressalier. Man slutar att ifrågasätta därför att man är rädd för att få vissa typer av uppdrag.
Bilden bekräftas av medarbetare vid transporttjänsten som Publikt talat med, men som inte vill framträda i tidningen.
Generaldirektör Nils Öberg understryker att en bestraffningskultur skadar verksamheten och inte är acceptabel.
– Vi har risker i vår arbetsmiljö, och för att kunna hantera dem måste medarbetarna ha möjlighet att peka på de brister som finns.
Nils Öberg vill bland annat ändra personalansvarsnämndens arbetssätt.
– Vi har haft ett stort antal anmälningar om enstaka misstag, till exempel vid inlåsning, och det ger ingen trygg arbetsmiljö. Sådant måste man kunna hantera lokalt.
Han är också positiv till internrevisorernas förslag att tidsbegränsa chefsmandatet för kriminalvårdsinspektörerna.
– Jag är glad över alla som vill vara chefer, men sedan ska det omprövas med jämna mellanrum. Det kan ge mer dynamik i organisationen.
Men STs Per Sunneborn är tveksam:
– Det kan bli svårt att rekrytera chefer om man inte vet om man har kvar jobbet efter tre år. Däremot ska man vara noggrann vid rekrytering, och avveckla chefer som inte fungerar.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
F ö finns denna bestraffningskultur utbredd i många branscher, där det finns otrygga chefer utan utbildning o mentorer som kan fostra chefen.