Så fungerar din tjänstepension

PÅ JOBBET: PENSION2009-10-20

Känner du dig som ett frågetecken, eller får du ångest så fort ordet tjänstepension nämns? Skatta dig lycklig i stället. Tack vare kollektivavtalet kommer du att få extra pension.

Tjänstepensionen är en viktig förmån som facken förhandlar fram och som förtjänar att uppmärksammas, konstaterar Marie-Therese Gyllhede, ombudsman på Fackförbundet ST.

Din framtida pension består av flera olika delar. Den allmänna pensionen har alla rätt till. Men för att få tjänstepension krävs i princip att arbetsgivaren har ett kollektivavtal med ett fackförbund. Därutöver tillkommer eventuellt eget pensionssparande.

– Tjänstepensionen är ingen rättighet, som alla anställda i Sverige får per automatik, säger Marie-Therese Gyllhede.

Den som arbetar på en arbetsplats utan kollektivavtal måste själv förhandla med arbetsgivaren om eventuell tjänstepension.

– Och då är arbetsgivaren fri att neka, konstaterar Marie-Therese Gyllhede.

För många är tjänstepensionen en diffus förmån och det kan kännas svårt att sätta sig in i hur den funkar. ST Press ger dig här en snabbguide.

Många olika avtal

Vilket avtal om tjänstepension du omfattas av beror på vilken arbetsgivare du har. Anställda på statliga myndigheter har ett avtal som heter PA 03. Det infördes 2003 och gäller dem som är födda 1943 och senare. För dem som är äldre gäller PA 91. Det finns också vissa övergångsregler.

Tjänstemän som arbetar på privata eller statliga bolag är oftast anslutna till ITP, Industrins och handelns tilläggspension, eller varianter på det avtalet. Exempelvis heter Postens avtal ITP-P.

Olika typer av tjänstepension

Det finns två olika typer av tjänstepension; avgiftsbestämd respektive förmånsbestämd tjänstepension. I båda fallen är det arbetsgivaren som sätter av pengarna, men sättet att beräkna summan skiljer sig.

Avgiftsbestämd pension

Avgiftsbestämd tjänstepension är i dag den vanligaste formen av tjänstepension. Den innebär att en viss procent av din månadslön avsätts. Hur mycket beror på vilket avtal du har. I de flesta avtal får du själv välja i vilket bolag som hela eller delar av den avsatta summan ska förvaltas.

Förmånsbestämd pension

I vissa avtal finns också förmånsbestämd tjänstepension. Oftast är det för personer med en årslön över 7,5 inkomstbasbelopp (381 750 kronor). Förmånsbestämd tjänstepension innebär att du får en viss procent av din slutlön i pension. Hur stor procenten är varierar från avtal till avtal.

Mycket värt

Olika avtal har olika startår för när du börjar tjäna in din tjänstepension.En vanlig konstruktion i tjänstepensionsavtalen är att arbetsgivaren sätter av 4,5 procent av din utbetalda lön till avgiftsbestämd tjänstepension.

Med en månadslön på 25 000 kronor skulle du behöva pensionsspara 1 125 kronor per månad privat för att kompensera det som sparas till din pension tack vare kollektivavtalet.

Vadå placera?

För den del av din tjänstepension som du själv får placera kan du välja mellan traditionell pensionsförsäkring eller fondförsäkring i olika bolag. I en pensionsförsäkring specificeras inte närmare var pengarna placeras. Men du garanteras en lägsta ränta. Pensionsförsäkring kan passa bra för den som närmar sig pensionsåldern eller som inte vill ta några risker.

Om du väljer fondförsäkring placerar du själv dina pengar i en eller flera fonder. Du garanteras inte någon ränta. Ditt pensionskapital kan öka eller minska beroende på fondens utveckling. Enligt bedömare har aktiefonder över tid alltid gett högre avkastning än exempelvis räntefonder. Aktiefonder passar därför bäst om du har långt kvar till pension, eller är en risktagare.

Hur väljer jag?

Har du redan valt en gång får du årligen ett besked om din placering.

Men du kan byta bolag eller göra ett val om du inte gjort det tidigare. Då ska du vända dig till den instans som enligt ditt avtal administrerar ditt val, ofta benämnd valcentral. Vilken instans det är beror på vilket avtal du hör till. Om du är anställd på en statlig myndighet är det Statens pensionsverk, SPV www.spv.se.

Om du däremot har ITP eller en del varianter av ITP-avtalet är Collectum (www.collectum.se) din valcentral. På Posten har en del anställda Collectum som valcentral, medan en del har Bliwa www.bliwa.se.

För den som inte gör något val finns ett förbestämt alternativ. För myndighetsanställda är det Kåpan Pensioner.

Att tänka på

ST ger inte konkreta placeringsråd, men det finns några saker du kan tänka på.

– En tumregel är att ju äldre man är desto mindre risk bör man ta. En annan är att ta hänsyn till bolagens avgifter. Höga avgifter betyder att en del av den framtida pensionen äts upp av avgiften, säger Marie-Therese Gyllhede.

Efterlevandeskydd

Du bör tänka över om du vill ha så kallat efterlevandeskydd. Då får anhöriga del av din tjänstepension om du dör in­nan du går i pension. Pensionssumman minskar dock om du väljer efterlevandeskydd. Din valcentral eller ditt bolag kan ge mer information.

Mycket påverkar

Om det är långt kvar till pensionen kan det vara svårt att få grepp om hur mycket du faktiskt kommer att få. Storleken beror bland annat på din lön och hur länge du kommer att arbeta – och på hur just ditt avtal är konstruerat. För de allra flesta påverkas också delar av tjänstepensionen av hur dina placeringar utvecklar sig över tid.

Prognoser

Titta på dina årsbesked. Där finns prognoser över din framtida tjänstepension.

Prognoserna för den avgiftsbestämda tjänstepensionen baserar sig vanligtvis på den summa som arbetsgivaren betalat in till dags dato, samt på en uppskattning om den ekonomiska utvecklingen. Den ger således en bild av vad du skulle få om du slutade arbeta i dag.

För dig som har förmånsbestämd tjänstepension har prognosen däremot ofta som förutsättning att du arbetar och tjänar tjänstepension i samma takt som hittills till det år du fyller 65.

Pensionen är livslång

Grundregeln är att tjänstepensionen betalas ut från 65 år och resten av livet, men ofta betalas ett högre belopp ut från 65 års ålder och under fem år. Det går dock oftast att välja hur du vill ta ut pensionen, men då påverkas månadsbeloppet.

Olika avtal om tjänstepension

Vilket avtalsområde du tillhör beror på vad du arbetar med. De vanligaste är:

  • ITP – pension för privatanställda tjänstemän
  • Avtalspension SAF-LO – pension för privatanställda arbetare.
  • PA03 – pension för statligt anställda
  • KAP-KL – pension för kommunal- och landstingsanställda

Avtalen och mer information finns på www.minpension.se.

Inlagt av SP (ej verifierad) fre, 03/07/2014 - 19:27
Jag har arbetat för statlig myndighet närmare 20 år och varit medlem i SULF under samtliga dessa år och betalt medlemsavgift, Vilket borde omfattas av avgiftbestämda pension genom kollektivavtalet. Jag omfattas av valcentralen för statliga myndighet, Statens pensionsverk (SPV) PA-91 men SPV redovisar som "lönetillägg enlig PA/SPR". Dessutom Statens Pensionsverk inte redovisar två år av min anställningstid år 89-90. På min begäran om utredning Fackföreningen SULF gör inget. Har SULF Vad menas med " lönetillägg enligt PA/SPR". Har inte SULF kollektivavtalansvar?

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA