ST emot sekretess på personuppgifter

ÖPPENHET2016-05-12

Regeringens förslag om att sekretessbelägga offentliganställdas personnummer har fått skarp kritik under våren. Nu gör också ST tummen ned, och hänvisar till att offentlighetsprincipen redan inskränkts oroande mycket de senaste åren.

Syftet med regeringens förslag är att skydda offentligt anställda mot hot och trakasserier. Uppgifter om offentliganställdas bostadsadress, privata telefonnummer och personnummer föreslås därför bli sekretessbelagda.

Redan tidigare har förslaget fått kritik från bland andra medieinstitutet Fojo, som vidareutbildar journalister, och Föreningen grävande journalister. Nu avvisar också ST förslaget. ”Argumenten för utvidgad sekretess är många gånger svagt underbyggda och saknar djupare konsekvensanalyser”, skriver ST i sitt yttrande och påpekar att förbundet ser med oro på den snabba takt i vilken nya sekretessregler införs.

ST tycker att det är allvarligt att offentligt anställda utsätts för hot och våld ­– men, skriver förbundet, kartläggningar visar att de hotfulla och våldsamma situationerna i huvudsak uppstår under arbetstid och inte med hjälp av de anställdas privata kontaktuppgifter. Dessutom skyddas redan många av de utsatta yrkeskategorierna av sekretess, uppger förbundet i sitt yttrande. Det gäller bland annat domare, åklagare och anställda i kriminalvården.

I remissvaret kritiserar ST också att regeringen inte haft med förbundet på remisslistan: ”När lagförslag ska tas fram vars syfte är att skydda anställda i den offentliga förvaltningen är det väsentligt att inhämta synpunkter från de som företräder en stor del av dessa anställda.”

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Inlagt av Carina (ej verifierad) ons, 05/25/2016 - 07:58
Jag har en kommentar till att ST är emot förslaget, och att ni hänvisar till en kartläggning som visat att hotfulla och våldsamma situationer i huvudsak uppstår under arbetstid. Jag arbetar på Försäkringskassan och fick ett brev från en försäkrad som ville hälsa att han vet vad jag bor. Tror inte att obehagliga brev och underförstådda hot finns med i kartläggningen. Min försäkrad skrev även saker i brevet som visade att han varit utanför mitt hus.
Min förra chef nöjde sig med ett telefonsamtal till min försäkrade, och gjorde sedan en egen bedömning att det inte fanns en större hotbild mot mig.

Den försäkrade skrev inga fler brev till mig, men det behövdes inte heller, han visste redan att jag blivit rädd. Jag instämmer med regeringens förslag och hade mått bättre om mina personuppgifter var sekretessbelagda.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA