Staten skriver av miljarder i studielån

EKONOMI2016-05-04

Staten skriver av miljardbelopp på obetalda studielån, utan att det framgår om det beror på låntagare som missköter sig eller felaktiga lånevillkor, anser Riksrevisionen.

Svenska folket har studieskulder på mer än 200 miljarder kronor till Centrala studiestödsnämnden, CSN. Det är meningen att studielånen ska bära sina egna kostnader, men lånevillkoren ger upphov till kreditförluster, konstaterar Riksrevisionen. Bara under förra året var kreditförlusterna 520 miljoner kronor. Samtidigt sattes ytterligare 1,2 miljarder kronor av för att täcka framtida förluster:

”Regeringen och CSN kan göra mer för att återbetalningen av studieskulder ska öka”, skriver riksrevisor Susanne Ackum i ett pressmeddelande.

Av de samlade studielånen på 207 miljarder kronor betraktar CSN nästan 28 miljarder kronor som osäkra, till följd av lånevillkorens utformning och bristande betalningsvilja, konstaterar Riksrevisionen. Studielånen är en så stor post att den har statsfinansiell betydelse, och det är angeläget att CSN får tillbaka så mycket som möjligt av utestående fordringar:

”För att kunna kontrollera kostnaderna, och att studielånens inbyggda subventioner går till avsedda ändamål, är det viktigt att regeringens rapportering till riksdagen av kreditförluster på studielån är transparent”, skriver Riksrevisionen.

Med enkla statistiska metoder kan CSN enligt Riksrevisionens rapport identifiera riskgrupper och vidta förebyggande åtgärder mot låntagare där sannolikheten är stor för framtida misskötsel. Låntagare som bor utomlands är en grupp som är kraftigt överrepresenterad bland de låntagare som missköter sina återbetalningar. Svårigheten att få in pengar från den gruppen har ökat. Under förra året betalade låntagare bosatta utomlands bara in 70 procent av det de borde. Det kan jämföras med att låntagare som bor i Sverige betalade in 94 procent. Riksrevisionen rekommenderar CSN att öka sitt internationella samarbete, och regeringen att försöka få till internationella avtal som gör det möjligt att driva in studielån i andra länder.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA