Annons:
#metoo
Nyhet
AVPeter NordeboTyck till!

Tidigare DO vill se avtal mot sexuella trakasserier

Det behövs tydliga regler i kollektivavtal för att ge reella möjligheter att ge upprättelse för den som drabbats av sexuella trakasserier på jobbet, skriver tidigare jämställdhetsombudsmannen Lena Svenaeus i en debattartikel.

Det finns lagkrav på att det ska finnas policy, riktlinjer och rutiner för hantering av sexuella trakasserier. Men det finns inga kollektivavtal som konkret reglerar de olika stegen i arbetsgivarens utredningsskyldighet eller som anger offrets rättigheter, konstaterar Lena Svenaeus i debattartikeln i Dagens Nyheter. Hon pekar på exempel från Kanada och från flera europeiska länder där man valt att reglera hur sexuella trakasserier ska bemötas just i kollektivavtal.

”Frånvaron av kollektivavtal har förmodligen sin bakgrund i att parterna på arbetsmarknaden ansett ramverket i lagstiftningen vara tillräckligt. Kanske hänger det också samman med att sexuella trakasserier har med makt och kön att göra. Tystnadskultur och de drabbades rädsla att förlora jobbet kan förklara att problemen före #metoo inte varit synliga för dem som makten haver eller som velat blunda”, skriver hon.

I kanadensiska kollektivavtal finns ofta en lång lista med exempel på vad som är sexuella trakasserier, skriver Lena Svenaeus. Att utreda ett klagomål ska vara en rättvis, snabb och effektiv process. Den drabbade kan ofta välja mellan en informell och en mera formaliserad behandling av anmälan:

”Jag menar att en kollektivavtalsreglering utifrån kanadensisk förebild skulle ge reella möjligheter till upprättelse för den som drabbats. Med kollektivavtal i ryggen skulle arbetsgivaren och facket på arbetsplatsen engagera sig för att rensa arbetsmiljön från sexuella trakasserier, ett engagemang som enbart lagstiftning aldrig kan ge.”

Lena Svenaeus riktar också skarp kritik mot nuvarande diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg. Hon har sagt att myndigheten Diskrimineringsombudsmannen, DO, behöver skarpare sanktioner för sitt tillsynsarbete.

”Är det möjligen någon i regeringskansliet som funderat över varför fler sanktioner behövs, när fakta visar att DO inte använder dem som står till förfogande? Agneta Broberg har sedan sitt tillträde hösten 2011 inte i något fall ansökt om vitesföreläggande mot försumliga arbetsgivare och utbildningsanordnare. Bristfälliga lönekartläggningar och likabehandlingsplaner godkänns utan annan åtgärd än information. Det är en mycket stor skillnad i jämförelse med hur Brobergs företrädare skötte tillsynsarbetet”, skriver Lena Svenaeus.

I en kommentar till Kollega säger DOs pressansvarige Clas Lundstedt att DO Agneta Broberg har stöd i lagen för sitt arbetssätt:

”Även i de genomgångar av verksamheten som Statskontoret och Riksrevisionen gjorde 2011 och 2012 framgick det att myndigheten måste arbeta strategiskt för att kunna lösa uppdraget. Även regeringen har uttryckt sitt stöd för arbetssättet”, säger han till tidningen.

Bli den första att tycka till!