Utredare ger klartecken för datalagring

INTEGRITET2014-06-13

De svenska reglerna om lagring och utlämnande av trafikuppgifter strider inte mot EU- eller Europarätten. Det har regeringens utredare Sten Heckscher kommit fram till.

Den förre ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen, Sten Heckscher, har haft regeringens uppdrag att utreda om de svenska reglerna för datalagring strider mot EU-rätten. Tillsammans med folkrättsprofessorn Iain Cameron vid Uppsala universitet har han gjort en analys som i dag, fredag, lämnades till justitieminister Beatrice Ask. Utredningsuppdraget var en följd av att EU-domstolen i april ogiltigförklarade det så kallade datalagringsdirektivet som enligt domstolen innebär ett allt för stort intrång i den personliga integriteten.

Men Sten Heckscher kommer fram till att de svenska reglerna om lagring av trafikuppgifter inte är oproportionerliga. De svenska reglerna för att skydda den personliga integriteten är mer långtgående än det ogiltigförklarade datalagringsdirektivet kräver, enligt Sten Heckscher.

”Merparten av det som lagras är viktiga uppgifter och ibland helt avgörande”, sade Sten Heckscher i samband med en pressträff på fredagen.

Lagringstiden är i Sverige begränsad till sex månader jämfört med direktivets regel om upp till två år, påpekade han. Den svenska lagstiftningen har också, till skillnad från direktivet, tydliga regler för att lämna ut lagrade uppgifter. Skyddet för de lagrade uppgifterna är också mer noggrant reglerat i Sverige än i direktivet. Därför anser utredaren att den svenska datalagringen inte strider mot EU- eller Europarätten.

”Vi har mycket mer detaljerade regler om under vilka omständigheter de brottsbekämpande myndigheterna kan få del av de här uppgifterna, och det är en avgörande skillnad mot EU-direktivet. Och det är en viktig skillnad eftersom hur man kan få del av uppgifterna har stor betydelse för vilket integritetsintrång det är tal om”, sade han.

Sten Heckscher ville inte direkt besvara frågan om det är olagligt att underlåta att lagra trafikuppgifter. Men hans uppfattning är att den svenska lagstiftningen inte har påverkats av EU-domstolens beslut. Därför gäller svensk lag som tidigare.

Sten Heckscher tycker ändå att det finns skäl att överväga andra åtgärder för att ytterligare stärka rättssäkerheten och skyddet av privatlivet. Det rör sig bland annat om reglerna om polisens inhämtning av uppgifter i underrättelseskedet.

Utredaren kommer att lämna en ny rapport omkring årsskiftet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA