Utrikessekretess kan skärpas
Sekretessbestämmelser i internationella avtal ska slå igenom direkt när svenska myndigheter hanterar uppgifter på grund av avtalen. Myndigheterna ska inte göra någon egen prövning av sekretessen, enligt ett förslag från justitiedepartementet.
Bakgrunden till förslaget är att det ökande internationella samarbetet, inte minst i EU, lett till många gränsöverskridande avtal som innebär att svenska myndigheter tar emot uppgifter från andra länder.
På vissa utpekade områden råder absolut sekretess för sådana uppgifter, det vill säga de får aldrig lämnas ut. Det gäller till exempel finansmarknadsområdet, skatter och tillsyn.
Men i de flesta fall gäller i stället utrikessekretessen, som säger att uppgifter inte får lämnas ut om det kan antas störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller skada Sverige på annat sätt. Det är den enskilda myndigheten som gör en sådan skadeprövning.
Men nu vill justitiedepartementet att de varierande sekretessreglerna i olika internationella avtal ska bli bindande för myndigheterna. Om det land som lämnat uppgifterna kräver vetorätt mot utlämnande ska de få det. Och om avtalet säger att det andra landets offentlighetsregler ska gälla även vid ett utlämnande i Sverige måste myndigheten ta reda på vad som gäller där och anpassa sitt beslut efter både svenska och utländska sekretessbestämmelser.
Förslaget kommer ursprungligen från en parlamentarisk utredning från 2004, Offentlighets- och sekretesskommittén. I likhet med kommittén motiverar justitiedepartementet förändringen med att det inte är bra om samarbetspartners i andra länder inte kan vara säkra på att sekretessklausuler respekteras i Sverige.
Promemorian från Regeringskansliet utvidgar dock kommitténs förslag: även internationella avtal som inte har passerat och godkänts av riksdagen ska omfattas av de nya sekretessreglerna.
När kommitténs förslag remissbehandlades 2005 fick det kritik av bland andra Justitieombudsmannen, som ansåg att det skulle innebära en betydande utvidgning av sekretessen.
STs ordförande Britta Lejon, som var med om att driva igenom EUs öppenhetsregler under sin tid som minister, är kritisk till att regeringen nu väljer att gå vidare med kommitténs förslag.
– Det här innebär att vi köper andra länders regelverk rakt av. Självklart kan det vara problematiskt att klara samarbetspartners behov av sekretess med dagens regler, men hittills har vi lyckats med den balansgången. Man vill lösa ett problem som inte finns.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
