Vi vill ha jämnare löneomräkning

DEBATT: MYNDIGHETSANSLAG2013-05-07

Reformera systemet med pris- och löneomräkning i den statliga sektorn så att myndigheternas planering underlättas, föreslår Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson.

Pris- och löneomräkningen syftar till att myndigheternas anslag skrivs upp i takt med omvärldens priser och löner så att anslagen inte förlorar i köpkraft. Eftersom nästan 60 procent av statsförvaltningens anslag går till löner så brukar det så kallade löneomräkningstalet vara den viktigaste komponenten i pris- och löneomräkningen. Lite förenklat kan man säga att det statliga löneomräkningstalet beräknas utifrån hur löne- och arbetskostnaderna för tjänstemän inom tillverkningsindustrin utvecklats. Dessutom görs ett avdrag för utvecklingen av produktiviteten inom privat tjänstesektor. Tanken är att den statliga lönebildningen ska följa tillverkningsindustrins löneutveckling samtidigt som produktivitetsutvecklingen ska vara i nivå med den övriga tjänstesektorn.

Pris- och löneomräkningen har tjänat de svenska statsfinanserna väl, men kan förbättras ytterligare utan att syftet med modellen ändras
i grunden. Löneomräkningstalet har, som vi kan se i figuren, kommit att variera mycket kraftigt. Kriserna och strukturförändringar inom tillverkningsindustrin har avlöst var­andra. Det har inte bara gjort att löne­ökningarna inom tillverkningsindustrin varierat mycket. Även and­ra arbetskostnader som till exempel arbets­givaravgifter och premier för tjänste­pensioner har varierat kraftigt de senaste 15 åren. Resultatet av variationen ser vi i löne­omräkningstalet, som ena året hamnat på nästan 4,5 procent för att året därefter beräknas till en halv procent. I år är löneomräkningstalet 0 procent och i årets vårproposition kan vi nu läsa att löneomräknings­talet 2014 blir 3,9 procent.

När vi på Arbetsgivarverket är ute och träffar våra medlemmar får vi ofta höra att den här berg- och dalbanan i myndigheternas anslag är problematisk ur flera aspekter. Därför menar Arbetsgivarverket att det finns skäl till mindre justeringar i systemet som kan jämna ut de stora variationerna i myndigheternas anslag mellan olika år, utan att för den skull över tiden ge mer pengar till myndigheterna.

En sådan lösning är att gå över till att använda ett glidande medelvärde av de årliga ökningarna i tillverkningsindustrins arbetskostnadsökningar bland tjänstemän. Det skulle ge ett jämnare löneomräkningstal över åren. (I figuren exemplifieras ett sådant förslag av ett löneomräkningstal baserat på ett femårigt glidande medelvärde.)

De statliga myndigheterna skulle med ett sådant förslag ha lättare att planera sin verksamhet och kompetensförsörjning. Risken att satsningar och investeringar inte kan fullföljas genom att de ekonomiska förutsättningarna radikalt förändras från ett år till ett annat skulle minska väsentligt. Därmed skulle kostnadseffektiviteten öka.

En ökad förutsägbarhet skulle förbättra myndigheternas ekonomistyrning och underlätta den statliga sektorns utvecklingssatsningar till nytta för både medborgarna och företag. Vidare är förslaget kostnads­neutralt och att variationerna jämnas ut försvårar inte heller möjligheterna för den statliga sektorn att visa följsamhet mot industrins lönesättning och inte vara löneledande.

Arbetsgivarverket tror att en jämnare anslagsutveckling skulle innebära fördelar för både arbetsgivare och arbetstagare inom den statliga sektorn och i förlängningen även för medborgare, företag, och för samhällsekonomin i stort.

Roger Vilhelmsson, chefs­ekonom på arbetsgivarverket.

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA