Annons:
Bild:Anna Harvard
Val 2014
Fördjupning
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Arbetslösheten blir en viktig valfråga

Arbetslösheten är åtta procent. Frågan om hur fler ska få jobb blir viktig i valrörelsen. Partiernas svar skiljer sig åt – men fackliga röster tycker att viktiga perspektiv saknas i debatten.

Det behövs mer efterfrågan i ekonomin för att skapa fler arbeten, enligt den fackliga centralorganisationen TCO. TCOs samhällspolitiske chef Roger Mörtvik tycker att partier i båda blocken duckar för grund­frågan varför vi har så hög arbetslöshet.

– Vår bedömning är att det beror påatt vi har sålåg efterfrågan i ekonomin. Vi skulle behöva en mer jobbskapande penningpolitik och ökade offentliga investeringar för att få fart på arbetsmarknaden. Men i stället för att prata om hur vi ska få en ökad efterfrågan och produktiva investeringar, tvistar man om vem som är bäst på att hålla överskottsmålet i statens budget.

Enligt Roger Mörtvik inser politikerna problemet.

– Efter valet kommer retoriken att vara helt annorlunda, oavsett vem som vinner.

STs ordförande Britta Lejon hoppas att valdebatten ska lyfta fram de statliga verksamheternas betydelse för jobben, inte minst Arbetsförmedlingen.

– Arbetsförmedlingen måste få ägna sig åt kärnuppdraget och bli mind­re detalj­reglerad. De ska hjälpa alla arbetssökande, inte bara dem som står längst bort från arbetsmarknaden.

När de borgerliga partierna vann valet 2006 var löftet att minska utanförskapet ett huvudnummer. De borgerliga pekar nu på att 250 000 fler människor är i arbete nu jämfört med när de tillträdde, trots finanskrisens verkningar. Det beror enligt regeringen främst på jobbskatteavdragen, strängare regler för a-kassa och sjukförsäkring och andra reformer som ökar människors benägenhet att söka arbete. Den typen av åtgärder brukar kallas utbudspolitik.

Men oppositionspolitiker talar om åtta förlorade år för svensk arbetsmarknad: andelen sysselsatta har minskat, arbetslösheten är högre och de långtidsarbetslösa är fler i dag än 2006. Argumentet att fler faktiskt har jobb avfärdas med att det närmast är självklart att antalet sysselsatta blir fler i takt med att befolkningen ökar.

Det blir en strid om verklighetsbeskrivningen, konstaterar Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Och det är troligtvis de rödgröna som har mest att vinna påden debatten, bedömer han.

När Publikt frågar företrädare för borgerliga partier om deras jobbpolitik för kommande år blir svaren i mångt och mycket »mer av samma«. De vill sänka trösklarna för att anställa och ge företagen bättre villkor. Arbetsmarknadsutskottets ordförande Jessica Polfjärd, M, betonar vikten av att behålla den sänkta restaurangmomsen, fortsätta med instegs- och nystartsjobb, sänka arbetsgivaravgifterna för unga ännu mer och utvidga reformen med yrkesintroduktionsanställningar, YA-jobb.

Kristdemokraterna och Centerpartiet håller med, men talar också om att gå vidare med en lärlingsreform – lärlingsanställning för gymnasieelever införs i sommar – och att införa en ny form av lärlingsanställning för unga vuxna.

– Vi tror att det skulle öppna upp nya branscher för unga människor, även akademiker, säger Andreas Carlson, KD. Anställningarna ska ge avtals­enlig lön, med avdrag för den tid som räknas som utbildning.

En annan fråga är anställningsskyddet, där Centern och Folkpartiet förordar en radikal förändring av lagen med syftet att underlätta rörlighet på arbetsmarknaden.

– Vi har en lite för stel arbetsmarknad där unga åker ut först vid neddragningar och facket sitter påmakten om något annat ska gälla, säger Annika Qarlsson, C. Vi tycker att kompetensen ska avgöra vem som får behålla jobbet.

Men hittills har förslaget inte fått stöd från Moderaterna och Kristdemokraterna.

De rödgröna partierna vill generellt satsa mer på offentliga investeringar och utbildning för att skapa jobb och göra fler anställningsbara. De konkreta förslagen skiljer sig åt, men på en punkt är de eniga: Regeringens halvering av arbetsgivaravgiften för unga är en ineffektiv och dyr åtgärd som bör slopas.

– Regeringen har lagt väldigt dyra åtgärder påunga som redan har jobb, säger Ylva Johansson, S. Vi satsar på unga som inte har arbete.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vill alla även återställa den sänkta krogmomsen, vilket Miljöpartiet är emot.

Den tyngsta posten i regeringens »arbetslinje« är inkomstskattesänkningar för arbetande genom jobbskatteavdrag. Där är de rödgröna partierna ense så långt att de vill begränsa effekten för personer med höga inkomster, dock olika mycket. Däremot stöder Sverigedemokraterna regeringens senaste jobbskatteavdrag, det femte i ordningen.

Gemensamma drag i budgetmotionerna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är stora offentliga investeringar i infrastruktur, bostadsbyggande och bostadsupprustning samt klimatåtgärder. Kommuner och landsting får också mer pengar för att kunna anställa fler.

– Det är efterfrågan påarbetskraft som saknas i dag, och de offentliga investeringarna är otillräckliga, säger Vänsterpartiets Ali Esbati. Vi räknar med att våra åtgärder ger 40 000 jobb redan första året.

Sverigedemokraterna hävdar att invandringen bör minskas kraftigt av arbetsmarknadsskäl. Analysen att minskad invandring skulle leda till lägre arbetslöshet delas dock inte av något annat parti. Men Sverigedemokraterna föreslår också stora satsningar på offentliganställda, liksom på landsbygdsstöd, lärlingsanställningar, försvaret och ett arbetsgivaravdrag som främst gynnar småföretag.

– Vi vill att de som arbetar i offentlig sektor ska ha rätt till heltid, och finansierar det med ett stimulansbidrag till kommuner och landsting, förklarar Mattias Karlsson, SD.

Oppositionen vill lägga mer än regeringspartierna på utbildning, både vuxenutbildning och högskola. Socialdemokraterna tänker sig att utbildningsplatser ska kunna vikas för arbetslösa. Partiet går till val på löftet att ingen ung person ska stå utan­för jobb eller utbildning längre än 90 dagar.

Den blockvisa skiljelinjen går delvis igen i synen på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Exempelvis försvarar de borgerliga partiföreträdarna i huvudsak jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa, där det sista steget kallas fas 3 eller sysselsättningsfasen.

– Man kan alltid behöva justera, men jag tror att det har utvecklats och många i sysselsättningsfasen är nöjda med insatsen, säger Jessica Polfjärd, M.

Christer Nylander, FP, signalerar dock att kvaliteten behöver höjas.

– Jag tycker att man ska vara väldigt öppen för att se över fas 3. Arbetsförmedlingen måste bli tydligare i upphandlingen, det är inte acceptabelt att de som behöver mycket hjälp får låg kvalitet.

De rödgröna partierna – men inte Sverigedemokraterna – vill avskaffa fas 3. Miljöpartiet vill ersätta åtgärden med »flexjobb«, där arbetsgivare betalar för faktiskt utförd arbetsinsats och det allmänna fyller på upp till en heltidslön. I Socialdemokraternas version byts fas 3-platserna ut mot »extra­tjänster« i vård och omsorg, i renovering av miljonprogrammets bostäder och i kommunalt miljöarbete.

Alla riksdagspartier skriver under på att Arbetsförmedlingen behöver förändras. Men det finns olika uppfattningar om vad som bör göras, och frågan har parkerats i en översyn av myndigheten som blir klar först efter valet. Moderaterna vill inte uttala sig alls. Centern och Kristdemokraterna driver på för en modell där den enskilde får en jobbpeng att ta med till valfri aktör. Folkpartiets Christer Nylander säger å andra sidan att kompletterande privata aktörer behövs, men att man »får räkna med att Arbetsförmedlingen förblir den stora leverantören«.

På den rödgröna sidan är Vänsterpartiet mest kritiskt till privata aktörer och Miljöpartiet mest positivt. Men de tre partierna är överens om att arbetsförmedlarna ska få ett större beslutsmandat och att Arbetsförmedlingen ska få sätta in åtgärder redan första dagen som en person går arbetslös.

– Regeringen har styrt påmikronivåi åtta år, anser Mehmet Kaplan, MP. Den enskilde arbetsförmedlaren har ofta händerna bakbundna, vilket omöjliggör en bra verksamhet. De får inte alltid besluta om åtgärder som de vet leder till arbete.

Ylva Johansson, S, är tydlig med att Arbetsförmedlingen ska ge stöd till alla arbetssökande.

– Det är helt fel att bara fokusera på dem som står långt från arbetsmarknaden. Vi har fått ett mycket sämre funktionssätt på arbetsmarknaden, och då måste man hjälpa dem som står nära också.

Skiljelinjerna mellan blocken i jobbpolitiken är inte alltid tydliga, konstaterar statsvetaren Jonas Hinnfors. Exempelvis vill alla ha lärlingsplatser, och Alliansen har släppt frågan om ytter­ligare jobbskatteavdrag.

– Men det finns ändåen skillnad i grundfokus. Alliansen talar om att göra det lättare för företag att anställa, medan de rödgröna snarare inriktar sig på utbildning, praktik och andra sätt att göra människor anställningsbara.

Ämnen: Val 2014
Enkät

 

  1. 1. Hur vill ni förändra Arbetsförmedlingen?
  2. 2. Vilka insatser vill ni genomföra för unga arbetslösa?*
     
  • Centerpartiet
  1. 1. Konkurrens­utsätt förmedlingsverksamheten. En jobbpeng ska följa den arbetssökande som väljer arbetsför­medlare. Minska arbetsmarknadsåtgärderna och öka andelen icke subventionerade jobb.
  2. 2. Fortsätt att sänka kostnaderna för att anställa unga. Bredda YA-jobben, anställningar enligt yrkesintroduktionsavtal, till fler branscher. Turordning vid uppsägning bör baseras på kompetens.
  • Folkpartiet
  1. 1. Arbetsförmedlingen ska framför allt ge stöd åt dem som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi ser gärna fler aktörer och ett tätare samarbete mellan Europas arbetsförmedlingar.
  2. 2. Fler lärlingsutbildningar och lärlingsjobb. Slopa principen »sist in först ut« i lagen om anställningsskydd och låt turordningen baseras på kompetens.
  • Kristdemokraterna
  1. 1. Konkurrensutsätt förmedlingsverksamheten och inför ett system med jobbpeng där arbetsförmedlarna ersätts för förmedlade jobb.
  2. 2. Sänk arbetsgivaravgifterna för alla och inför lärlings­anställning som ny anställningsform. Förbättra den yrkesförberedande gymnasieutbildningen, där det tredje läsåret bör vara frivilligt och kunna läsas in i efterhand. 
  • Miljöpartiet
  1. 1. Öppna upp för fler fristående aktörer för att skapa en bättre matchning mellan arbetssökande och lediga jobb.
  2. 2. Ge kommunerna ansvar och resurser för arbetslösa unga upp till 25 år. Inrätta Startcentraler, en »en dörr in«-verksamhet med individuell hjälp från dag 1. Fler lärlingsplatser och platser inom folkhögskolor, komvux och yrkeshögskola.
  • Moderaterna
  1. 1. Fler behöver mer omfattande stöd från Arbetsförmedlingen. Regeringen har därför påbörjat en bred översyn av myndigheten. Därefter får vi ta ställning.
  2. 2. Vi har infört bidrag till YA-jobb, anställningar enligt yrkesintroduktionsavtal, som väntas leda till 30 000 nya jobb per år. Vi måste fortsätta att sänka trösklarna för att anställa unga.
  • Socialdemokraterna
  1. 1. Större frihet för arbetsförmedlarna att använda resurserna, möjlighet att upphandla platser i vuxenutbildning och högskola, bättre samverkan med Försäkringskassan.
  2. 2. Ungdomar ska garanteras jobb eller utbildning inom 90 dagar. Utbildningskontrakt för unga som saknar gymnasiekompetens. Bygg ut högskolan och inför bristyrkesutbildningar.
  • Sverigedemokraterna
  1. 1. Ökat stöd till arbetssökande som inte ingår i regeringens »prioriterade grupper« och till unga som varken arbetar eller studerar. På sikt bör Arbetsförmedlingen slås ihop med Försäkringskassan.
  2. 2. Minskad invandring. Särskild lärlingsanställning, satsningar på gröna näringar och utbildning. Mer resurser till vård och omsorg. Återinför värn­plikten.
  • Vänsterpartiet
  1. 1. Ge Arbetsförmedlingen mer frihet och resurser att anpassa meningsfulla utbildningsinsatser och subventionerade anställningar efter individen. Avskaffa fas 3.
  2. 2. Övergripande politik för fler jobb samt 90-dagars­garanti för unga arbetslösa. Förstärkta utbildnings­insatser och subventionerade anställningar i ett generationsväxlings­program i arbetslivet.

 

 

 

Bli den första att tycka till!
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen planerar att låta den informationsinriktade verksamheten kundtorg ingå i de 113 statliga servicekontor som drivs av Statens servicecenter. I höst genomförs ett pilotprojekt.
LÖNERNyhetLokal och individuell lönesättning har gynnat dem som bor i kommuner med god arbetsmarknad, jämfört med dem som har en sämre arbetsmarknad. Det visar en studie från IFAU om effekterna av förändrade löneavtal för lärare.
ARBETSMARKNADNyhetVuxna med adhd är i hög utsträckning sjukskrivna, arbetslösa eller har försörjningsstöd, visar siffror från Socialstyrelsen. Ett bättre och långsiktigt stöd skulle minska människors lidande och vara samhällsekonomiskt lönsamt, enligt rapporten.
Reportage: OmlokaliseringFördjupningBeskedet att arbetsplatsen skulle flytta kom som en chock. Liksom hundratals andra statsanställda valde Franco Castillo och Marika Widberg att stanna i Stockholm när deras myndigheter omlokaliserades till andra städer.
HÖGSKOLANNyhetFyra av nio medarbetare på Svensk nationell datatjänst vid Göteborgs universitet fick ett lönelyft på flera tusen kronor när deras tjänster lystes ut på nytt. Kollegerna med samma arbetsuppgifter ligger kvar på lägre lön. ”Det här är en soppa utan dess like”, säger STs sektionsordförande Peter Brandt.
PRIDENyhetST kommer inte att synas som förbund under årets Prideparad i Stockholm. Förbundet väljer bort det till förmån för ett antal andra orter.
STNyhetST samlar sina försäkringar när man nu byter försäkringsbolag. Lägre premier och högre ersättningsnivåer är de främsta anledningarna till bytet, enligt STs ekonomichef Minna Engberg.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetGeneraldirektören för Myndigheten för arbetsmiljökunskap utlovar skyndsamma insatser för arbetsmiljön på myndigheten, sedan skyddsombudet gjort en anmälan med allvarlig kritik om stress, otydligt uppdrag och brister i ledarskapet.
LÖNERNyhetNär regeringen nyligen fattade beslut om nya löner för myndighetschefer fick generaldirektör Lena Erixon på Trafikverket återigen den högsta lönen. Men vad tjänar din myndighetschef? Publikt har hela listan.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens interna personaltidning På Jobbet läggs ned i september. I ett meddelande på myndighetens intranät beskrivs att Arbetsförmedlingen vill växla från print till digital kommunikation.
A-kassanNyhetErsättningen från a-kassan bör trappas ned kraftigare och snabbare. Det framgår av ett tilläggsdirektiv som regeringen beslutat om till utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler.
POLISENNyhetPå vissa orter är det månadslång kö för att göra nytt pass. För personalen på en del expeditioner är arbetssituationen ansträngd med stress och små möjligheter till raster, enligt passhandläggare som Publikt har talat med.
ArbetsrättNyhetI går beslutade riksdagen att förändra reglerna om strejkrätt från 1 augusti i år. Lagändringen innebär att fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal.
ArbetsrättNyhetAnställningsskyddet förlängs från 67 till 69 års ålder, beslutade riksdagen i går. De nya reglerna införs stegvis.
StatsförvaltningNyhetFörsäkringskassan och Kriminalvården är de myndigheter som välkomnat flest nya tillsvidareanställda medarbetare hittills under 2019, drygt 1 000 anställda vardera. Enligt Thomas Åding, vice ordförande för ST inom Försäkringskassan, handlar det främst om att täcka upp för dem som slutat.
LÖNERNyhetUnder 2018 tjänade kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av männens genomsnittslön, visar Medlingsinstitutets årsstatistik. Skillnaden förklaras till största delen av att män har mer välbetalda yrken.
Statliga bolagNyhetFör första gången någonsin är mer än varannan styrelseordförande i de statliga bolagen en kvinna. Värdet av de statligt ägda bolagen ökade under förra året med 60 miljarder kronor, enligt regeringens årliga redogörelse.
SpårtrafikNyhetFrån och med nästa sommar tar SJ över trafiken på ett antal sträckor i Norge från det norska spårtrafikbolaget Vy.
EnergimyndighetenNyhetEnergimyndigheten riggade en utlysning av stöd till energiomställning, där mottagaren av stödet var bestämd på förhand, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen var processen med ansökningar bara en konstruktion för att kringgå regler. Nu har myndigheten tillsatt en intern utredning.
StatsförvaltningNyhetRegeringens styrning av statsförvaltningen präglas av motstående tendenser. Samtidigt som regeringen vill minska detaljstyrningen vill den ha mer sammanhållen styrning, konstaterar Statskontoret i en rapport.
OmlokaliseringNyhetEn statlig utredning föreslår att 80 jobb från fem olika statliga myndigheter omlokaliseras från Stockholm till Härnösand. De myndigheter som föreslås flytta tjänster är Kammarkollegiet, Sida, Skatteverket, Skolverket och Socialstyrelsen.
HögskolanNyhetAdministratörer inom forskarutbildning på tio lärosäten kräver i en skrivelse omfattande förbättringar av högskolans nya stora it-system Ladok 3. Enligt skrivelsen skapar systemet stora arbetsmiljöproblem och risker för doktorandernas rättssäkerhet.
ArbetsmarknadNyhetI en internationell jämförelse är den svenska sysselsättningen hög och trendmässigt ökande. Det beror bland annat på att många kvinnor och äldre deltar i arbetskraften, enligt en rapport från IFAU.
StatsförvaltningNyhetRegeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar, uvas, har saknat strategiskt innehåll och nått få av de berörda. Det kommer Statskontoret fram till efter en granskning.
DigitaliseringNyhetArbetsförmedlingen utnämns av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, till årets e-handelsmyndighet. Bolagsverket blev fjolårets matchningsraket sedan myndigheten drastiskt ökat matchningen av fakturor.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter borde informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.