Årliga kartläggningar gör lönesättningen mer jämställd

FÖRDJUPNING2005-02-02
  • Ekonomistyrningsverket. Kvinnors lön 100 procent av männens lön

– Vi gör en lönekartläggning varje år, på decemberlönerna, berättar personalchef Cecilia Aspe. Det har bidragit till en ökad jämställdhet de senaste åren.

Verket har använt klassificeringssystemet TNS och tittat på varje grupp av kvinnor och män, men inte på individerna.

Frågan om jämställda löner aktualiseras också vid nyanställningar, när föräldralediga kommer tillbaka och vid tillsättning av exempelvis chefstjänster, säger Cecilia Aspe.

Enligt en medarbetarenkät anser 80 procent att alla behandlas lika oavsett kön – männen är något mer positiva än kvinnorna.

– Vi försöker att vara en attraktiv arbetsgivare, och jämställdhet är en del av det.

–I år satsar vi mycket på att ta fram lönekriterier och att göra dem kända, och på att utarbeta en ny lönepolicy.

  • Kronofogdemyndigheten i Stockholm. Kvinnors lön 93 procent av männens

De kvinnor på myndigheten som kan jämföras med män i fråga om arbetsuppgifter, utbildning och ålder har i genomsnitt 1 750 kronor lägre lön än sina manliga kollegor. Att löneskillnaderna var stora stod klart för STs sektionsordförande Leif Blomberg i våras, när en löneanalys presenterades.

Bland de så kallade utehandläggarna, kronokommissarier och inspektörer, var den »oförklarade skillnaden« nära 1 000 kronor. Bland juristhandläggare, som oftast är Sacomedlemmar, var skillnaden omkring 4 000 kronor.

– Vi har begärt att få ut namnen, och vi har startat en dialog med arbetsgivaren så att vi i varje fall under den treåriga avtalsperioden ska få bort skillnaden, säger Leif Blomberg.

– Annars får myndigheten JämO på sig, med all rätt.

  • Länsstyrelsen i Dalarnas län. Kvinnors lön 100 procent av männens lön

I Dalarna ska länsstyrelsen arbeta med JämOs modell för lönekartläggning och analys, Lönelots. Syftet är att göra en djupare
löneanalys än vid de kartläggningar man arbetat med ett par år.

–Kartläggningarna hittills har inte lett till ändrade löner i någon större utsträckning, redogör personalchefen Katarina Frisk. Med drygt 200 anställda är vi inte större än att vi kan ha koll på lönerna.

Vid rekryteringar kan det förekomma att kvinnor som ställer alltför blygsamma lönekrav får påpekanden om det.

– Det blir i grunden ett problem om vi inte gör det, det skapar mer oreda än vinst, anser Katarina Frisk.

Löner diskuteras mycket, och Katarina Frisk tror inte att den kvinnliga dominansen bland höga chefer på länsstyrelsen i Dalarna påverkar lönesättningen.

  • SMHI. Kvinnors lön 96 procent av männens

På SMHI händer det att STs avdelningsordförande Lars Hedin får synpunkter från kvinnor om hur lönen är jämfört med manliga kollegors.

De hittills gjorda lönegranskningarna har dock inte utvisat att det rör sig om vissa grupper. Det handlar om individer, och inte särskilt många, enligt Lars Hedin.

– Men med hjälp av den statistik som ST nu har tagit fram kan vi komma överens med arbetsgivaren om ett måltal för att öka kvinnornas löner.

Under 2004 ökade lönerna bland SMHIs kvinnliga anställda 0,5 procentenheter mer än männens löner.

–STs statistik är användbar för facket också på så sätt att man kan visa för arbetsgivaren hur löneläget är jämfört med
andra myndigheter. Ingen vill skylta med att man ligger dåligt till.

  • Regeringskansliet. Kvinnors lön på miljödepartementet 94 procent av männens, på före detta kulturdepartementet 92 procent

Regeringskansliet har gjort två centrala lönekartläggningar efter bakläxa från JämO. Man har också gjort en kartläggning enligt JämOs analysmodell Lönelots.

Den nytillträdda chefen för Regeringskansliets arbetsgivarenhet, Louise Bodegård, känner inte igen den bild av ojämställda löner som STs undersökning ger av flera departement.

Hon uppfattar jämställdhetsarbetet som mycket seriöst.

– Löneuppgifterna för december visar att den senaste avtalsperioden gav kvinnorna 1,5 
procentenheter mer i utfall än männen, säger hon.

–Därmed inte sagt att det handlade om osakliga löneskillnader.

– Vi diskuterar också särskilda satsningar på föräldralediga.

  • Lantmäteriet. Kvinnors lön 94 procent av männens lön

På Lantmäteriet har ett sextiotal kvinnor fått höjda löner som ett resultat av myndighetens arbetsvärdering, där kvinnodominerade jobb kunde jämföras med mansdominerade.

– Det var en liten höjning, men vi ser det som ett första steg, säger Lena Berglund, ordförande för ST inom Lantmäteriet.

Arbetsvärderingen var ett mycket svårt arbete, och resultatet överensstämde inte alltid med det man trodde sig veta. ST har varit starkt pådrivande, säger Lena Berglund.

– Det gick så långt att vi kände oss föranledda att vända oss direkt till GD.

–Det är glädjande att arbetsgivaren inte bara pratar om jämställdhet, utan också visar en vilja att göra något.

Lantmäteriet har avsatt särskilda pengar för lönejusteringar utifrån arbetsvärderingen.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA