Attacker mot arbetsrätten
– Vårt medlemsantal på federal nivå har minskat kraftigt på senare år, speciellt sedan den konservativa regeringen kom till makten. Men nu är vi på väg upp.
Les Carr är ombudsman vid Public Service Association of NSW, de offentliganställdas fackliga organisation i den australiska delstaten New South Wales.
– Idag har vi cirka 180 000 medlemmar över hela landet och 43 000 medlemmar i New South Wales. Därmed är vi den största av PSAs delstatsorganisationer, konstaterar han.
En förklaring är att New South Wales under de senaste sju åren haft en Labor-styrd delstatsregering, dessförinnan en konservativ regering under åtta år, medan landet som helhet styrts av en starkt antifacklig regering under den konservative premiärministern John Howard.
Medan PSAs medlemsantal i NSW förblivit relativt stabilt har de fackliga organisationerna på federal nivå, samlade i Australian Council of Trade Unions (ACTU) tvingats till bred reträtt.
Åren 1988–97 minskade andelen fackligt anslutna i Australien från 45 procent till drygt 30 procent.
– Under en period sjönk även PSAs medlemsantal i NSW, men bara till 39 000. Nu har vi byggt upp antalet igen. Idag är 46 procent av de offentliganställda i NSW medlemmar i PSA, konstaterar en förhoppningsfull Carr.
– Och statistiken visar att vi nu är på väg upp över hela landet.
I november förra året blev premiärminister John Howard i landets parlamentsval omvald för andra gången. Det anses allmänt att det var Howards hårda attityd i flyktingfrågan som gav honom valsegern.
Det är i det sammanhanget skandalen kring det norska fartyget Tampa ska ses. När Tampa undsatte mer än 400 flyktingar, främst afghaner, från ett sjunkande skepp i indonesiska vatten vägrades fartyget tillstånd att gå in i australiensisk hamn.
En bidragande orsak ansågs vara det förestående valet. Opinionssiffrorna pekade på ett maktskifte, men flyktingdramat fick den tidigare nederlagstippade Howards popularitet att öka snabbt, även i traditionella Labor-grupper.
För oppositionsledaren, Labors Kim Beazely, blev valnederlaget en så stor besvikelse att denne omedelbart meddelade sin avgång.
Ekonomin har stått i centrum för den inrikespolitiska striden, framför allt behovet av åtstramning av de offentliga utgifterna, bland annat genom nedskärningar i välfärdssystemen.
John Howards Liberala parti, som egentligen för en konservativ politik, har tillsammans med koalitionspartnern Nationella partiet även fortsatt sin starkt antifackliga arbetsmarknadspolitik.
Regeringen har genomdrivit lagstiftning som ökat arbetsgivarnas makt på fackets bekostnad och infört individuella avtal på bred front. Man vill också undanta mindre företag från turordningsreglerna.
Ett aktuellt förslag går ut på att hemliga omröstningar bland de anställda ska vara obligatoriska innan lagliga strejker och andra aktioner får genomföras.
– Det kommer hela tiden nya attacker mot arbetsrätten. Vi för en ständig kamp för att kunna behålla det vi uppnått genom åren, konstaterar Les Carr.
Regeringens politik är sannolikt förklaringen till att antalet PSA-medlemmar nu ökar även bland tillfälligt anställda och korttidsanställda, vilka traditionellt varit de svåraste grupperna att rekrytera. Antalet kvinnliga medlemmar har också ökat.
Det är däremot fortfarande svårt för PSA att öka antalet medlemmar bland Australiens offentliganställda aboriginer.
För att bättre lyckas med det har PSA i New South Wales tillsatt Mal Cochrane, aborigin och före detta rugbyproffs och polis, som ”Aboriginal Liason Officer”, med uppgift att nå fram till landets offentliganställda urinvånare.
– Det finns statliga program för att uppmuntra aboriginer att ta offentlig anställning och vissa tjänster kan enbart sökas av aboriginer, konstaterar Les Carr och fortsätter:
– Men det kan vara svårt att rekrytera dem. Man hör ofta frågan ”Vad har facket egentligen gjort för oss?” Ibland är den frågan berättigad.
