Avtal ökar skillnaderna

DEBATT2005-04-19

Skilda villkor i kollektivavtalen riskerar att skapa stora skillnader i pension mellan olika grupper och mellan män och kvinnor, menar riksdagsledamöterna Lennart Klockare och Kurt Kvarnström.

Nyligen fick flera miljoner svenskar ett orange pensionskuvert i sin brevlåda. Vi får ofta höra att många förväntat sig en högre pension och att de därför blir besvikna när de öppnat sitt kuvert. Många politiker har bara positivt att säga om det nya systemet – men de glömmer att kunskapen om det nya pensionssystemet är dåligt spridd.

Vi som folkvalda, som varit med om att förändra systemet, måste bli bättre på att lyssna till kritiken, sprida kunskap om hur de nya pensionerna fungerar och att diskutera pensionssystemet. Idag leder bristen på kunskap till onödig oro och osäkerhet om pension och framtid, något vi måste ta på allvar.

Det är viktigt för kommande generationer att vi har ett stabilt system över tiden. Det var också tanken när grunden lades för mer än tio år sedan. Eftersom pensionerna är en stor del av samhällsekonomin är det viktigt att den ekonomiska utvecklingen och löneutvecklingen avgör pensionens storlek. I längden är det – oavsett pensionssystem – bara arbete som kan skapa pensioner.

Hittills har mer pengar flutit in i pensionssystemet än som tagits ut. Till i dag har det nya systemet gett 2,9 procent högre pension än man skulle ha fått i det gamla ATP-systemet. Det är därför en bra fråga att ställa sig varför så många människor ändå upplever att de får alldeles för låg pension.

I dag sätter vi av 18,5 procent av vår lön till pensionen, varav vi själva placerar 2,5 procentenheter i fonder eller överlåter till staten att placera genom sjunde AP-fonden. Det finns ett direkt samband mellan hur mycket pengar vi avsätter och hur mycket vi får i pension. Pensionen är sparad lön under en livstid. Om vi vill ha högre pensioner för oss själva och våra medmänniskor måste vi avsätta mer av vår inkomst för pensioner.

Det reformerade systemet beräknas ge ungefär samma kompensation vid två procents tillväxt som det tidigare ATP-systemet. En klar fördel med det nya pensionssystemet är att det inte missgynnar låginkomsttagare eller kvinnor på det sätt som ATP-systemet gjorde, då våra 15 bästa år låg som grund för pensionen. Det gynnade framför allt tjänstemän och höginkomsttagare med en snabb inkomstutveckling. Dagens system bygger på inkomsten under hela livet – inklusive till exempel den tid man är barnledig. Det är bättre, inte minst för kvinnor och arbetare med jämn inkomstutveckling under hela livet. Kvinnor lever också längre och får ut mer ur systemet i proportion till vad de betalat in – till skillnad från i privata pensionsförsäkringar. Överhuvudtaget omfördelar det nya systemet från män till kvinnor, tvärtemot vad vissa hävdar.

Utöver den allmänna pensionen har de allra flesta avtalad pension från sina tidigare arbeten. Den är för de flesta 10–15 procent av den lön man haft och är en viktig del när man ska beräkna sin totala pension. Under senare år har alltfler förhandlat fram bättre pensionsvillkor i sina kollektivavtal och de är på väg att bli en allt större del av den framtida pensionen. Kostnaderna för de här förbättringarna har tagits ur befintligt löneutrymme och olika fackliga organisationer har prioriterat dessa frågor olika mycket. Fortsätter den här utvecklingen finns det en risk för att avtalspensionerna kommer att bidra till stora skillnader mellan olika grupper och mellan män och kvinnor.

Lennart Klockare

riksdagsledamot (s) Norrbotten, ST-medlem

Kurt Kvarnström

riksdagsledamot (s) Dalarna

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

ÄMNEN:

Facket
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA