Annons:
Medbestämmande
Fördjupning
AVAnnaKarin Engberg0 kommentarerTyck till!

Bättre chefer när anställda är delaktiga

Lagen slår fast de anställdas rätt till inflytande när nya chefer ska tillsättas. Men vad har egentligen facket att säga till om i praktiken? ST Press har tagit tempen på några arbetsplatser där erfarenheterna går vitt isär.
Bolaget Tågia sköter underhåll och reparationer på spårbundna fordon i Stockholmsområdet. Det innebär nattjobb och ett tungt ansvar för tåg som åter sätts i drift. Fackets inflytande vid chefstillsättningar blir därmed även en fråga om säkerhet, menar ST-klubbens ordförande Ove Lundqvist. Men medbestämmandet fungerar i praktiken inte alls, hävdar han.

–Vi brukar bli kallade till information om att den och den personen ska tillsättas. Och då har vi ändå, för något år sedan, haft en tvisteförhandling kring processen vid tillsättningar,
säger han.

Nye chefen saknade insikt

För knappt två år sedan ställdes frågan på sin spets. En strulande serviceutrustning på en av tunnelbanans depåer sinkade arbetet med att blåsa tågmotorerna rena från koldamm, som kan orsaka motorbränder.

–Verksamhetschefen beordrade att vagnarna skulle tursättas trots att de inte var i fullgott skick, berättar Ove Lundqvist. Sådant kan hända om man saknar insikt i verksamheten och dess risker. Vi har haft ett bonussystem kopplat till antal tursatta vagnar, med avdrag för inställda tåg.

Beslutet resulterade i flera incidenter.

–Vid ett par tillfällen blev det brandkårsutryckningar på grund av rökutveckling till följd av smälta motorer.

Enligt Ove Lundqvist konstaterade en utredning senare att tillbuden berodde på just att motorerna inte hade blåsts rena. Verksamhetschefen fick senare lämna sin post.

Ove Lundqvist uppger att facket aldrig får möjlighet att ställa frågor till olika kandidater när nya chefer ska tillsättas.
I stället har man valt att ständigt reservera sig mot arbetsgivarens förslag.

–I de flesta fallen har vi varit utan någon sökandeförteckning. I vissa fall har vi fått ansökningshandlingarna vid förhandlingsbordet.

Inge Asplund, personalchef på Tågia, tycker att samarbetet med facket fungerar bra.

–Vi försöker alltid lyssna. Men i slutändan är det ändå företaget som måste besluta, och ta ansvar. Vi anser att vi följer de lagkrav som finns.

Under hösten planerar arbetsgivaren att ta fram en mall för rekryteringsprocessen. Där kan det till exempel komma att stå att facken på begäran har rätt att intervjua arbetsgivarens huvudkandidat.

Finns det något att vinna på större medverkan från facket?

–Grundläggande är svaret ja. Ju mer information man kan få in i en fråga, desto bättre beslut kan man ta. När chefen väl är på plats tjänar man igen den tid det tagit.

Bruket att provanställa chefer är en eftergift för fackets krav. Arbetsgivaren valde också nyligen att förlänga en chefs provanställning efter klagomål från facket.

–Däremot har det inte inträffat att något de kommit med har gjort att vi inte har anställt en chef, säger Inge Asplund. Man har haft för vana att alltid reservera sig vid en chefstillsättning. Det är tråkigt. Om man långsiktigt ska kunna föra en bra dialog måste man också kunna säga »vi kan stötta er i en eventuell tillsättning«.

Nöjda inom Kriminalvården

På andra håll är facket mer nöjt med hur chefsrekryteringen går till. Inom Kriminalvården får förtroendevalda alltid intervjua chefskandidater, ofta tillsammans med arbetsgivaren.

–Rekryteringen blir bättre om alla får vara med och höra samma sak, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn. Har samtliga samma information kommer man oftast fram till samma slutsats.

En förtroendevald kan till exempel ha erfarenhet av någon sökande från en tidigare arbetsplats. Då kan man ställa frågor som avslöjar eventuella svagheter eller lyfter fram styrkor direkt inför arbetsgivaren, som kanske inte hade tänkt på att fråga samma sak. Per Sunneborn tycker att facket får gehör för sina synpunkter, även om det till syvende och sist är arbetsgivarens beslut.

–Visst har det hänt att arbetsgivaren har ändrat sig, på mellanchefsnivå, säger han. Man börjar ju resonera och stämma av lite försiktigt, lyssna på olika argument. Och när man lägger allt på bordet är pusslet för det mesta nästan färdiglagt.

Per Sunneborn anser att det är viktigt att poängtera att man agerar i en välvillig anda, även från fackligt håll. Vissa överordnade förstår det, men inte alla.

–Vi är lika måna om välfungerande verksamhet som arbetsgivarsidan. Det som är bra för verksamheten är oftast väldigt bra för våra medlemmar.

Regionchef Gunilla Ternert har varit chef på olika positioner inom Kriminalvården i nästan 20 år. Hon konstaterar att hennes utbyte med facket har utvecklats i takt med att det egna självförtroendet ökat i rollen som arbetsgivarrepresentant.

–De är mer inne i processen nu, säger hon. Det hänger på mig, jag har lärt mig under åren. Ju mindre man kan desto räddare är man ju.

Gunilla Ternert vill gärna involvera fackets representanter tidigt när nya chefer ska rekryteras.

–Då kan man få synvinklar från andra håll, kloka synpunkter. Jag vet inte alltid bäst. De är ofta närmre verksamheten, de vet mer nära vad som har varit bra eller dåligt. Om du bara kör ditt race kommer det ju efteråt, med central förhandling och missnöje. Och då kostar det pengar i alla fall.

Risker med att bjuda in facket

Men det kan också finnas risker med att bjuda in facket till tidiga och öppna diskussioner, påpekar hon bestämt.

–Kanske inte när det gäller chefstillsättningar. Men om jag säger något under ett samverkansmöte kan det bli spekulationer som man inte vill ha. Folk kan bli ganska oroliga. Ibland tänker jag att det är bättre att presentera ett slutet förslag. Är man mer formell blir det inte lika mycket spekulationer.

Fast mall på Migrationsverket

På Migrationsverket följer samverkan kring chefstillsättningar en given mall sedan flera år. Facket får medverka när annonsen utformas och när intervjuer genomförs. Parterna tar referenser på varsitt håll, och möts för att jämföra resultaten.

För det mesta fungerar det bra, tycker Muin Hamolaila, avdelningsordförande för ST inom Migrationsområdet. Men han berättar att facket i våras protesterade mot att Migrationsverket betalade dyra pengar till rekryteringskonsulter i samband med chefsrekryteringar, och mot att arbetsgivaren handplockat chefsaspiranter utan att de behövt söka tjänsterna i konkurrens.

Att facket sitter med vid chefstillsättningar gagnar inte bara medlemmarna, påpekar Muin Hamolaila.

–Vi är med för att bevaka jämställdhet, mångfald och de sökandes intressen. Så att arbetsgivaren inte ställer frågor som inte är relevanta på en anställningsintervju, till exempel om den sökande är gift eller har småbarn.

Inom Arbetsmarknadsverket tillsätts just nu en rad chefer som ska sjösätta den nya organisationen efter årsskiftet. Åsa Snårbacka, sektionsordförande för ST i Norrbotten, tycker att det mesta hittills har gått rätt till i hennes län.

–Vi har fått tillgång till ansökningshandlingar och vilka som är kallade. Men de har inte haft något samråd med oss om vilka som ska kallas till intervju. Och ska man ha maximalt inflytande i en rekrytering så borde man få tycka till även där.

Eftersom en helt ny organisation ska byggas upp blir det extra betydelsefullt med rätt rekryteringar – både för arbetsgivaren och för de anställda. Dessutom är tjänsterna helt nya och oprövade. Det gör det svårare att bedöma de sökandes kapacitet, menar Åsa Snårbacka.

–Nu ska de inte bara chefa över ett kontor, utan ett helt arbetsmarknadsområde som kan täcka flera kommuner. Så det är ju en helt annan typ av tjänst.

Kriterier skapar legitimitet

Nils Eklund är avdelningsordförande för ST på Ekonomistyrningsverket. När han tidigare arbetade på Riksdagens revisorer utvärderade han statens personalpolitik genom att specialstudera flera myndigheter. Hur chefsrekryteringen fungerade visade sig vara av stor strategisk betydelse.

–Det var väldigt många verksamheter som förlorade styrfart och mycket kompetens där chefstillsättningarna inte gått rätt till, säger han.

Tydliga kriterier är a och o för att skapa legitimitet, menar Nils Eklund.

–Om man inte förstår varför en chef har blivit tillsatt väcks lätt misstankar om en dold dagordning. Det sprids rykten och det blir en risksituation.

Så här säger lagen:

I medbestämmandelagen, mbl, står det att arbetsgivaren på eget initiativ ska förhandla med facket före beslut om viktigare förändringar av verksamheten eller av arbets- eller anställningsförhållanden, förutsatt att det finns kollektivavtal. Enligt flera domar i Arbetsdomstolen ska samtliga fack på en arbetsplats tillfrågas när en högre chef tillsätts. Gäller det en lokal arbetsledare har den personal som berörs rätt att förhandla. Statliga toppchefer har hittills varit undantagna mbl.

Arbetsgivaren får på egen hand ta in ansökningar, intervjua och bestämma sig för en favoritkandidat före förhandling. Arbetsgivaren får dock inte mörklägga namnen på
eller uppgifter om övriga
sökande. Facket ska ha tillgång till hela beslutsunderlaget.
Bli den första att tycka till!
ArbetsförmedlingenNyhetUppgiven och kaotisk. Så beskriver Fredrik Andersson, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen, stämningen på myndigheten efter varslet.
Göteborgs universitetNyhetMedarbetare som hotats till livet och hatats i sociala medier. Uppmärksamheten kring djurförsök på sex hundar vid Göteborgs universitet utlöste en stor kris vid lärosätet. Nu ska en samlad polisanmälan göras. ”Vi var inte beredda”, säger Jörgen Svensson, säkerhetschef.
Ny säkerhetsskyddslagNyhetDet kan handla om spelskulder eller en kriminell familjemedlem. Anställda med säkerhetsklassade tjänster kan förlora sina arbetsuppgifter och sitt jobb – utan att de själva eller deras fackliga företrädare får veta varför. Nu varnar fack och arbetsgivare för att en ny lag kan leda till att det blir fler sådana fall.
Aktivitetsbaserat kontorFördjupningLinda Fors och Marie-Louise Häggman tar plats på den eftertraktade sjätte våningen i Trafikverkets regionkontor i Göteborg. Marie-Louise Häggman var först skeptisk inför flytten till aktivitetsbaserat kontor. ”Även om allt inte är perfekt har det ändå blivit mycket bättre än befarat”, säger hon.
HÖGSKOLANNyhetMer än hälften av de statliga myndigheternas utsläpp från flygresor kommer från universitets- och högskoleområdet, uppger Sveriges Radios Ekot.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen gjorde fel när myndigheten inte hjälpte en arbetslös kvinna att skydda sin sjukpenninggrundade inkomst, SGI. Det slår Justitieombudsmannen, JO, fast i ett beslut.
ArbetsmarknadNyhetFör att klara välfärden fram till år 2030 kommer det enligt Arbetsförmedlingen att behövas närmare en halv miljon fler i jobb i Sverige. Det kommer enligt en rapport att förutsätta en betydande nettoinvandring.
PubliktNyhetTidningen Publikt är nominerad till Fackförbundspressens journalistpris i klassen bästa kommenterande text för Per Naroskins krönika "Duglighet är en undervärderad egenskap".
StatsförvaltningNyhetAntalet anställda i staten minskade under förra året, för första gången sedan 2008. Det framgår av Arbetsgivarverkets årliga löneutvecklingsrapport. Andelen kvinnor bland statens anställda fortsätter att öka och är nu 52 procent.
A-kassanNyhetInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, beräknar att felaktiga utbetalningar från a-kassan kostade minst 261 miljoner kronor under 2017.
ArbetsförmedlingenNyhetFlera medier rapporterar att Arbetsförmedlingen kommer att lägga ned betydligt fler än de 130 kontor som tidigare aviserats. Men myndigheten dementerar uppgifterna.
HÖGSKOLANNyhetDet är positivt att Styr- och resursutredningen vill ge lärare och forskare ökat inflytande, menar fackliga förtroendevalda och forskare som Publikt talat med. Men de befarar att en ökad frihet för lärosätena att fördela sina resurser kan leda till konflikter.
RättsväsendetNyhetJustitieminister Morgan Johansson lovar att rättsväsendets myndigheter kommer att få höjda anslag i vårbudgeten. Enligt ministern var det regeringens avsikt att redan i höstas räkna upp anslagen.
DOMSTOLARNyhetRegeringen föreslår flera lagändringar i syfte att förbättra säkerheten och integriteten i svenska domstolar. TCO har tidigare kritiserat de delar av förslaget som kan försvåra journalistisk bevakning av rättegångar.
HÖGSKOLANNyhetArbetsgivaren gör inte tillräckligt mot sexuella trakasserier och en ”destruktiv arbetsmiljö”, hävdas det i en anmälan till Arbetsmiljöverket rörande institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet.
HögskolanNyhetYtterligare fyra personer kommer att ställas inför rätta för fusk på högskoleprovet, uppger Dagens Nyheter. De finns bland dem som polisen hittade i fuskföretagets kundlistor.
RättsväsendetNyhetDe prognoser rättsväsendets myndigheter levererar till regeringen är så dåliga att de knappt går att använda för planeringen. Det anser Statskontoret efter en granskning.
ArbetsförmedlingenNyhetAllt fler anställda söker sig från Arbetsförmedlingen efter vinterns varsel om uppsägning av 4 500 medarbetare, skriver Arbetsvärlden. I februari ökade antalet avgångar med 37 procent jämfört med samma månad i fjol.
MIGRATIONSVERKETNyhetEn anställd på Migrationsverket skrev i ett mejl till en sökande att hen skulle betala 100 000 kronor för att få hjälp av en handläggare. Chefen ville ge den anställde sparken men myndighetens personalansvarsnämnd nöjde sig med löneavdrag.
ForskningNyhetAndelen svenskar som påbörjar en forskarutbildning har halverats de senaste tio åren, konstaterar Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i en analys. Det kan inte helt förklaras av att man börjar sina doktorandstudier senare eller små årskullar, skriver myndigheten.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen inleder nu en utredning med anledning av platsbristen i häktena. Det är allvarligt att bristen på platser i landets häkten leder till att kraven i rättegångsbalken inte uppfylls - en häktad ska bli förd till häkte utan dröjsmål, konstaterar chefs-JO Elisabeth Rynning.
SPÅRTRAFIKENNyhetLokförare som är med om tillbud riskerar att få vänta i timmar på någon som kommer ut och möter dem vid olycksplatsen. Skyddsombud har uppmärksammat arbetsgivaren MTR på problemet i flera år, enligt en anmälan till Arbetsmiljöverket.
DomstolNyhetRegeringen vill att det ska gå snabbare att utse en offentlig försvarare åt bland andra unga kriminella. Domstolsverket får därför i uppdrag att föreslå hur utvidgad beredskap för brådskande beslut ska kunna ordnas.
KriminalvårdenNyhetRegeringen vill ha hårdare kontroll av villkorligt frigivna. Därför föreslås att den som blir villkorligt frigiven ska kunna få elektronisk fotboja, exempelvis för att skydda brottsoffer.
ArbetsmiljöNyhetMobbning påverkar inte bara den individ som mobbas, enligt ny dansk forskning. Risken för långtidssjukskrivning ökar med omkring 20 procent för alla på en arbetsplats där mobbning förekommer.
EUNyhetEU har enats om nya regler för att skydda visselblåsare som slår larm om brott mot EUs lagar. Överenskommelsen välkomnas av bland andra Europafacket och Transparency International, TI.
PolisenNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar en hög chef inom Polisen för att ha använt sin privata e-postadress i tjänsten. Med en privat e-postadress finns risk för att allmänna handlingar inte diarieförs och att utlämnande försvåras, menar JO.
UpphandlingNyhetDet händer att statliga myndigheter gör inköp från företag som har koppling till myndighetens anställda eller anställdas närstående. Det finns stor risk för förtroendeskada i samband med sådana inköp, konstaterar Riksrevisionen.
ArbetsmarknadNyhetArbetslösheten sjunker snabbare bland män än bland kvinnor, enligt Arbetsförmedlingen. En förklaring är att allt fler utrikes födda män får jobb. Antalet arbetslösa har minskat med 18 000 personer det senaste året.
SidaNyhetEn av de fyra svenska medborgare som omkom vid flygkraschen i Etiopien i söndags var anställd vid Sida, bekräftar myndigheten i ett pressmeddelande.
IT-säkerhetNyhetFörsvarets radioanstalt, FRA, och Åklagarmyndigheten har hittat allvarliga it-brister i ett lönesystem som används av både stat, regioner och kommuner. Statens servicecenter är mitt uppe i arbetet med att införa det för fler statliga myndigheter, rapporterar Dagens Nyheter.
JämställdhetNyhetUnder 2018 ökade andelen kvinnliga chefer i staten, visar Arbetsgivarverkets statistik. Av drygt 17 000 statliga chefer var 44 procent kvinnor. Andelen har ökat med en procentenhet per år.