De arbetslösa sviks igen

LEDARE: LEDARE JAN-ÅKE PORSERYD2003-12-10

Återigen lämnas de arbetslösa i sticket av regeringen. Höjningen av a-kassetaket får vänta ännu en gång, det är regeringens besked i vårpropositionen.

Dagen a-kassa ger en ersättning på 80 procent av lönen, men bara upp till en lön på 18 700 kronor under de 100 första dagarna. Vid längre arbetslöshet är inkomsttaket knappt 16 000 kronor.

Det innebär ett orimligt stort lönebortfall för flertalet anställda.

I Sörmlands län får endast 37 procent av de arbetslösa 80 procent i ersättning de första 100 dagarna och därefter ännu färre; bara 13 procent, visar en undersökning som TCO gjort.

Fram till det tidiga 1990-talet var det självklart att a-kassan skulle ge ersättning för inkomstbortfall. Ersättningen var 90 procent och följde med i löneutvecklingen.

Men 90-talets kris medförde – samtidigt som arbetslösheten ökade dramatiskt – en förödande urholkning av arbetslöshetsförsäkringen.

I dag får långt mer än hälften av löntagarna mindre än 80 procents ersättning p g a det snäva inkomsttaket. Den öppna arbetslösheten är i dag fyra procent; nära 200 000 är utan arbete.

Arbetslöshet är en personlig kris. Den slår hårt mot den enskilde och river upp stora hål i samhällets välfärd. Att hålla den enskilde ekonomiskt skadeslös för arbetslösheten var före 90-talets svåra år en självklar del av den fulla sysselsättningens politik.

Med dagens ersättningsnivåer är det för flertalet inte möjligt att leva på en acceptabel nivå. Störst blir standardsänkningen vid långtidsarbetslöshet.

Regeringen (med stöd av s-partikongressen) och samarbetspartierna v och mp har gång efter annan ställt förbättringar i a-kassan i utsikt. Men frågan tycks aldrig få högsta prioritet och skjuts gång på gång på framtiden.

Skattesänkningarna i år beräknades i förhand vara värda mer än 20 miljarder kronor.

Det hade inte varit orimligt att använda delar av dessa pengar till en höjning av ersättningsnivåerna i a-kassan för att åter uppnå inkomstbortfallsprincipen.

TCOs krav att ersättningstaket snabbt ska höjas till 7,5 basbelopp (drygt 24 000 kronor i månaden), som gäller för sjuk- och föräldraförsäkringarna, är i högsta grad berättigat. Lika självklart är att inkomsttaket måste höjas till tio basbelopp när så sker för sjuk- och föräldraförsäkringarna.

Görs inget snart, så är den solidariskt uppbyggda a-kassan utan tvekan i fara. Om alltför stora grupper upplever att de får för lite tillbaka är risken att de vänder det nuvarande systemet ryggen.

En marknad har redan öppnats för privata försäkringar. En sådan utveckling hotar att gröpa ur tilltron till den allmänna a-kassan.

Det skulle vara ett hårt slag mot den svenska välfärdsmodellen, men självklart också mot de arbetslösa.

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA