Annons:
Som många andra medarbetare valde Franco Castillo och Marika Widberg att stanna i Stockholm när deras myndigheter omlokaliserades till andra städer.Bild:Margareta Bloom Sandebäck
Omlokalisering
Fördjupning
AVLinda Kling0 kommentarerTyck till!

De stannade i huvudstaden

Beskedet att arbetsplatsen skulle flytta kom som en chock. Liksom hundratals andra statsanställda valde Franco Castillo och Marika Widberg att stanna i Stockholm när deras myndigheter omlokaliserades.

Franco Castillo talar fyra språk. Förutom svenska och modersmålet spanska är han även flytande i ryska och engelska. Något han har stor användning för i sitt nuvarande jobb på SKL International, ett dotterbolag till Sveriges Kommuner och Landsting som bland annat arbetar med att stödja decentralisering och lokal demokrati i länder med reformbehov. Franco Castillo jobbar som projektekonom med ansvar för projekt på Kuba, i Tunisien och Ukraina.

– Egentligen stämmer mina nuvarande arbetsuppgifter bättre överens med min utbildning, jämfört med myndighetsjobbet på SCB jag hade tidigare. Jag trivs väldigt bra på SKL International, det enda negativa är att det är en tidsbegränsad tjänst, säger han.

Även Marika Widberg har lämnat staten som arbets- givare. I dag arbetar hon som testledare på Folksam.

– Det är en trevlig arbetsplats med minst lika bra förmåner som inom staten, säger hon.

Marika Widberg jobbade tidigare på E-hälsomyndigheten. För henne var det inte ett tänkbart alternativ att flytta med när myndigheten omlokaliserades till Kalmar. Direkt efter beskedet, som kom våren 2016, började hon söka nya jobb i Stockholm.

– Här har jag hela min familj med barn, särbo, föräldrar och bror med familj. Jag hade aldrig ens varit i Kalmar och att flytta dit fanns inte på kartan.

Från beslutet om omlokalisering hade E-hälsomyndigheten två år på sig att genomföra flytten. Efter ett år sade Marika Widberg upp sig för en tjänst på Trafik- verket, där hon jobbade en kort period innan hon sökte sig vidare till Folksam.

– Jag ville absolut inte vara kvar till slutet och "släcka lyset" på E-hälsomyndigheten. Och staten kan inte erbjuda mer än dubbel uppsägningstid för dem som stannar till slutet.

Marika Widberg minns tydligt situationen då hon och hennes kolleger på E-hälsomyndigheten fick beskedet att stora delar av myndigheten skulle omlokaliseras till Kalmar.

– Vi fick en kallelse till ett möte där ett nytt regeringsuppdrag skulle presenteras. Vi var på gott humör, nya regeringsuppdrag brukar betyda nya, roliga arbetsuppgifter. Men så berättade statssekreteraren om omlokaliseringen. Det kändes som ett dumt skämt, säger hon.

Hon hade jobbat som testledare på E-hälsomyndigheten i precis ett år när beskedet kom.

– Jag trivdes väldigt bra med jobbet och mina arbetskamrater. Jag är 52 år och hade börjat tänka att det kanske var mitt sista jobb, att jag skulle stanna på E-hälsomyndigheten till pensionen. Jag hade i alla fall velat vara kvar mycket längre.

Ett år senare skulle Franco Castillo få samma chockartade besked. I april 2017 fick han ett mejl från arbetsgivaren SCB. Där informerades sakligt om att delar av myndighetens verksamhet i Stockholm skulle omlokaliseras till Örebro. Bland annat den avdelning på 36 personer som Franco Castillo tillhörde. Flytten skulle vara genomförd ett år senare.

– Min första reaktion var bara "va?". Jag visste inte vad jag skulle göra och det fanns ingen som kunde svara på några frågor just då. Det var kaos blandat med besvikelse, säger han.

Franco Castillo kommer från Peru. Efter sex år i Ukraina flyttade han till Sverige 2010. Med sig i bagaget hade han en examen i internationell företagsekonomi. 2012 fick han anställning på SCB.

– Det var mitt första fasta jobb i Sverige och jag trivdes jättebra. Jag bodde i Sverige och hade fast jobb på en myndighet – tryggare än så kunde det inte bli, trodde jag.

För Franco Castillo var beslutet att stanna i Stockholm inte helt självklart.

– Det viktigaste för mig var att inte bli arbetslös.

Han följde med på ett studiebesök i Örebro och funderade en kort stund på att flytta dit. Men tanken på dottern fick honom till slut att ta beslutet att tacka nej till att följa med till Örebro.

– Min dotter bor hos mig varannan vecka. Om jag skulle flytta skulle vi bara kunna ses någon gång ibland. Det var inte värt det.

Franco Castillo berättar om hur månaderna gick och hur tanken på att han snart inte skulle ha något jobb gjorde honom både stressad och deprimerad. Från arbetsgivarens sida upplevde han bara tystnad och själv hade han svårt att ta sig för att söka nya tjänster. Först i januari, drygt åtta månader efter omlokaliseringsbeskedet, fick han kontakt med Trygghetsstiftelsen.

– Det var ett slags vändning för mig. Jag fick en jättebra coach som peppade mig att söka nya jobb.

Han skickade omkring 50 ansökningar och var på minst 10 intervjuer, berättar han. Mestadels på myndigheter – han ville gärna fortsätta jobba inom staten. Med ett par veckors marginal innan han skulle bli uppsagd från SCB fick han jobbet på SKL International.

Både Franco Castillo och Marika Widberg är positiva till regeringens syfte med omlokaliseringarna. De håller med om att staten ska finnas representerad i hela landet, även om Marika Widberg påpekar att "hela landet" även borde innefatta Stockholms kranskommuner. Hon bor söder om staden och där finns staten inte alls.

– Många myndigheter ligger norr om stan, vilket är en resväg på en och en halv timme för mig, säger hon.

Det som både hon och Franco Castillo är mest kritiska mot är regeringens sätt att genomföra omlokaliseringarna.

– De har inte tänkt på oss, att vi är människor vars liv starkt påverkas av det här. På SCB fick vi ett år på oss att bestämma oss och hitta nya jobb. Det är för lite tid, säger Franco Castillo.

Marika Widberg tycker att det är omodernt att flytta hela verksamheten på ett bräde.

– Så gjorde man på sjuttiotalet, när verksamheten bestod av människor och pärmar. I dag tillåter tekniken oss att jobba på distans. I stället för att göra så som man gjort nu, vilket måste ha kostat väldigt mycket pengar och inneburit ett enormt kompetenstapp, så hade man kunnat genomföra flytten allt eftersom, säger hon.

Avtal ger stöd efter flyttbesked

Trygghetsstiftelsen stöttar statligt anställda som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Det gäller även dem som väljer att inte flytta med när en myndighet omlokaliseras. Sedan ett år finns möjlighet att få stöd redan i beslutsprocessen.

Omställningsavtalet reglerar vad som händer när statsanställda sägs upp. Enligt avtalet ska arbetsgivaren anmäla en arbetstagare till Trygghetsstiftelsen när personen delgivits uppsägning på grund av arbetsbrist.

Eftersom regeringsbeslutet gällande omlokalisering av myndigheter ofta kommer ett eller ett par år innan flytten ska vara genomförd, kunde det tidigare dröja många månader efter regeringsbeskedet innan anställda på omlokaliseringsmyndigheter kom i kontakt med Trygghetsstiftelsen.

På de fackliga organisationernas initiativ enades parterna förra året om ett särskilt "omlokaliseringstillägg" i avtalet. Tillägget, som trädde i kraft i juni förra året, ger arbetsgivaren möjlighet att bjuda in Trygghetsstiftelsen för allmän information direkt efter regeringsbeslutet om omlokalisering.

Dessutom har arbetstagarna rätt att få upp till tre coachande samtal med Trygghetsstiftelsen innan de bestämmer sig för om de ska flytta med eller inte. Den som sedan "har för avsikt" att avstå från att flytta med har möjlighet att få tidigt stöd av Trygghetsstiftelsen, till exempel relevant utbildning.

– Vi tycker att det är väldigt bra att vi nu kan erbjuda våra tjänster i ett tidigare skede när det gäller omlokalisering, säger Sven Jansson, rådgivare på Trygghetsstiftelsen.

Under 2018 och fram till och med april 2019 hjälpte Trygghetsstiftelsen cirka 200 personer från omlokaliseringsmyndigheterna. Cirka 70 av dem har tagit del av tidigt stöd, främst i form av coachande samtal, enligt Sven Jansson.

– Då ska man komma ihåg att inte alla de 200 personerna hade rätt till tidigt stöd, eftersom det infördes i mitten av 2018, säger han.

Han tror att det tidiga stödet vid omlokalisering framöver till stor del kommer att handla om kompetensutveckling.

– Det skulle till exempel kunna innebära att man vill gå en projektledarkurs. Efter överenskommelse med sin chef kan man få ledigt för att göra det på arbetstid medan man fortfarande jobbar kvar på myndigheten som ska flytta, samtidigt som vi står för kostnaden.

Omlokaliseringen av SCB

När SCBs stab och delar av verksamheten omlokaliserades från Stockholm till Örebro berördes 111 medarbetare. Nio personer flyttade med.

Omlokaliseringen av E-hälsomyndigheten

När större delen av E-hälsomyndigheten flyttade från Stockholm till Kalmar fick 71 anställda erbjudande om att bli omplacerade. Två personer flyttade med.

Detta kan Trygghetsstiftelsen hjälpa till med
  • Jobbcoachning – personlig hjälp att söka nya jobb, till exempel hur man skriver ett bra cv och vad man ska tänka på inför en intervju.
  • Ekonomiskt stöd utöver inkomstförsäkring eller a-kassa. Varierar beroende på anställningstid inom staten.
  • Kurser och seminarier – Trygghetsstiftelsen arrangerar många egna kurser och kan finansiera deltagande i andra utbildningar. 
  • Starta eget-stöd – coachning och bedömning av chanserna att lyckas med en affärsplan.
Bli den första att tycka till!
NyhetDen nedåtgående trenden för högskoleutbildningar har brutits. Till höstterminen i år sökte nästan 400 000 personer, knappt två procent fler än förra året, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR.
KollektivtrafikNyhetRegeringen vill ha ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått uppdraget att ta fram underlag för hur ett sådant system kan utformas för att förenkla för resenärerna.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket ska få mer ansvar för underhållet av landets järnvägsspår. En utredare ska undersöka vilka delar av spårunderhållet som är lämpligt att flytta över från entreprenören Infranord till Trafikverket.
På jobbet: rättshaveristerPå jobbetMyndigheter ska ge service. Men när någon hör av sig gång på gång med ständigt nya frågor och krav är det lätt att bli frustrerad. Experternas råd är att hålla dig sval och göra det du måste. Men inte mer.
HögskolanNyhetEffektiviteten på högskolor och universitet har ett samband med hög personalomsättning. Flera lärosäten skulle kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning utan ökade resurser, visar en granskning från Riksrevisionen. Högst förbättringspotential har exempelvis Linnéuniversitetet och Karlstads universitet.
StatsförvaltningNyhetDet finns allvarliga brister i svenska myndigheters förmåga motverka att penningtvätt och finansiering av terrorism. Enligt en rapport från Polisen saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd.
rättsväsendetNyhetFör några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu gör ett försök att vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det leder till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".
SkatteverketNyhetNy lagstiftning ger utredare på Skatteverket möjlighet att punktbevaka personer som misstänks för brott. Sedan 1 juli kan Skatteverket självt utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter, skriver Dagens Nyheter.
DigitaliseringNyhetFöråldrade it-system leder till stora underhållskostnader och gör det svårt att utveckla nya digitala tjänster. Det är verkligheten för flera statliga myndigheter, uppger Ekot.
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.
STNyhetPå måndag startar STs värvningsturné i Kiruna. Fem personer har anställts för att åka landet runt med husbil fram till 4 december. STs totala budget för värvning i år är 15 miljoner kronor och förbundet hoppas värva runt 7 500 nya medlemmar, enligt projektledaren Karin Ahlgren.
HÄLSANyhetArbetslösa skattar sin hälsorelaterade livskvalitet sämre än de som har ett jobb. Särskilt markant är skillnaden vad gäller ångest och depression, visar en studie vid Umeå universitet, som tidningen Arbetsliv uppmärksammar.
InternationelltNyhetDanmark överväger förstärkt gränskontroll vid gränsen mot Sverige, efter två sprängattentat mot Skattestyrelsen och utanför en närpolisstation senaste veckan. Två män, hemmahörande i Sverige, misstänks för attentatet mot Skattestyrelsen.
informationssäkerhetNyhetPrimula, det system som ett fyrtiotal myndigheter använder för löneutbetalningar, misstänks ha drabbats av ett dataintrång. Statens servicecenter har nu skickat en varning till samtliga dessa myndigheter. En myndighetsanställd har polisanmälts för det misstänkta intrånget.
ArbetsmiljöNyhetTrakasserier och hot bör anses särskilt allvarliga om de drabbar statligt anställda. Staten som arbetsgivare behöver också få större möjlighet att skydda och hjälpa anställda som hotas eller trakasseras, anser Arbetsgivarverket i en skrivelse till regeringen.
LEDARSKAPNyhetKvinnliga chefer bedöms prestera bättre än manliga på 17 av 19 kompetensområden som är viktiga för ledarskap, enligt en amerikansk studie som presenteras i Harvard Business Review.
KRIMINALVÅRDENNyhetVar femte dansk kriminalvårdare som utsatts för hot och våld på jobbet utvecklar symtom på posttraumatiskt stressyndrom, enligt en dansk studie. Svensk kriminalvård skulle behöva mer kunskap om problemet, anser ST-företrädaren Joachim Danielsson.
DigitaliseringNyhetI en promemoria föreslår justitiedepartementet en ökad digitalisering av domstolarnas mål- och ärendehantering. Syftet är att effektivisera verksamheten och förbättra servicen till medborgarna.
ArbetsmiljöNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, och Arbetsmiljöverket genomför särskilda informationsinsatser för att öka arbetsgivares kunskaper om hur man motverkar trakasserier och sexuella trakasserier.
HögskolanNyhetMöjligheten att bli antagen till högskolan baserat på reell kompetens har inte lett till att många studenter utan formell behörighet har antagits, konstaterar Dagens Nyheter i en serie artiklar. Nu vill högskoleministern införa ett nationellt behörighetsprov.