Annons:
Som många andra medarbetare valde Franco Castillo och Marika Widberg att stanna i Stockholm när deras myndigheter omlokaliserades till andra städer.Bild:Margareta Bloom Sandebäck
Omlokalisering
Fördjupning
AVLinda Kling0 kommentarerTyck till!

De stannade i huvudstaden

Beskedet att arbetsplatsen skulle flytta kom som en chock. Liksom hundratals andra statsanställda valde Franco Castillo och Marika Widberg att stanna i Stockholm när deras myndigheter omlokaliserades.

Franco Castillo talar fyra språk. Förutom svenska och modersmålet spanska är han även flytande i ryska och engelska. Något han har stor användning för i sitt nuvarande jobb på SKL International, ett dotterbolag till Sveriges Kommuner och Landsting som bland annat arbetar med att stödja decentralisering och lokal demokrati i länder med reformbehov. Franco Castillo jobbar som projektekonom med ansvar för projekt på Kuba, i Tunisien och Ukraina.

– Egentligen stämmer mina nuvarande arbetsuppgifter bättre överens med min utbildning, jämfört med myndighetsjobbet på SCB jag hade tidigare. Jag trivs väldigt bra på SKL International, det enda negativa är att det är en tidsbegränsad tjänst, säger han.

Även Marika Widberg har lämnat staten som arbets- givare. I dag arbetar hon som testledare på Folksam.

– Det är en trevlig arbetsplats med minst lika bra förmåner som inom staten, säger hon.

Marika Widberg jobbade tidigare på E-hälsomyndigheten. För henne var det inte ett tänkbart alternativ att flytta med när myndigheten omlokaliserades till Kalmar. Direkt efter beskedet, som kom våren 2016, började hon söka nya jobb i Stockholm.

– Här har jag hela min familj med barn, särbo, föräldrar och bror med familj. Jag hade aldrig ens varit i Kalmar och att flytta dit fanns inte på kartan.

Från beslutet om omlokalisering hade E-hälsomyndigheten två år på sig att genomföra flytten. Efter ett år sade Marika Widberg upp sig för en tjänst på Trafik- verket, där hon jobbade en kort period innan hon sökte sig vidare till Folksam.

– Jag ville absolut inte vara kvar till slutet och "släcka lyset" på E-hälsomyndigheten. Och staten kan inte erbjuda mer än dubbel uppsägningstid för dem som stannar till slutet.

Marika Widberg minns tydligt situationen då hon och hennes kolleger på E-hälsomyndigheten fick beskedet att stora delar av myndigheten skulle omlokaliseras till Kalmar.

– Vi fick en kallelse till ett möte där ett nytt regeringsuppdrag skulle presenteras. Vi var på gott humör, nya regeringsuppdrag brukar betyda nya, roliga arbetsuppgifter. Men så berättade statssekreteraren om omlokaliseringen. Det kändes som ett dumt skämt, säger hon.

Hon hade jobbat som testledare på E-hälsomyndigheten i precis ett år när beskedet kom.

– Jag trivdes väldigt bra med jobbet och mina arbetskamrater. Jag är 52 år och hade börjat tänka att det kanske var mitt sista jobb, att jag skulle stanna på E-hälsomyndigheten till pensionen. Jag hade i alla fall velat vara kvar mycket längre.

Ett år senare skulle Franco Castillo få samma chockartade besked. I april 2017 fick han ett mejl från arbetsgivaren SCB. Där informerades sakligt om att delar av myndighetens verksamhet i Stockholm skulle omlokaliseras till Örebro. Bland annat den avdelning på 36 personer som Franco Castillo tillhörde. Flytten skulle vara genomförd ett år senare.

– Min första reaktion var bara "va?". Jag visste inte vad jag skulle göra och det fanns ingen som kunde svara på några frågor just då. Det var kaos blandat med besvikelse, säger han.

Franco Castillo kommer från Peru. Efter sex år i Ukraina flyttade han till Sverige 2010. Med sig i bagaget hade han en examen i internationell företagsekonomi. 2012 fick han anställning på SCB.

– Det var mitt första fasta jobb i Sverige och jag trivdes jättebra. Jag bodde i Sverige och hade fast jobb på en myndighet – tryggare än så kunde det inte bli, trodde jag.

För Franco Castillo var beslutet att stanna i Stockholm inte helt självklart.

– Det viktigaste för mig var att inte bli arbetslös.

Han följde med på ett studiebesök i Örebro och funderade en kort stund på att flytta dit. Men tanken på dottern fick honom till slut att ta beslutet att tacka nej till att följa med till Örebro.

– Min dotter bor hos mig varannan vecka. Om jag skulle flytta skulle vi bara kunna ses någon gång ibland. Det var inte värt det.

Franco Castillo berättar om hur månaderna gick och hur tanken på att han snart inte skulle ha något jobb gjorde honom både stressad och deprimerad. Från arbetsgivarens sida upplevde han bara tystnad och själv hade han svårt att ta sig för att söka nya tjänster. Först i januari, drygt åtta månader efter omlokaliseringsbeskedet, fick han kontakt med Trygghetsstiftelsen.

– Det var ett slags vändning för mig. Jag fick en jättebra coach som peppade mig att söka nya jobb.

Han skickade omkring 50 ansökningar och var på minst 10 intervjuer, berättar han. Mestadels på myndigheter – han ville gärna fortsätta jobba inom staten. Med ett par veckors marginal innan han skulle bli uppsagd från SCB fick han jobbet på SKL International.

Både Franco Castillo och Marika Widberg är positiva till regeringens syfte med omlokaliseringarna. De håller med om att staten ska finnas representerad i hela landet, även om Marika Widberg påpekar att "hela landet" även borde innefatta Stockholms kranskommuner. Hon bor söder om staden och där finns staten inte alls.

– Många myndigheter ligger norr om stan, vilket är en resväg på en och en halv timme för mig, säger hon.

Det som både hon och Franco Castillo är mest kritiska mot är regeringens sätt att genomföra omlokaliseringarna.

– De har inte tänkt på oss, att vi är människor vars liv starkt påverkas av det här. På SCB fick vi ett år på oss att bestämma oss och hitta nya jobb. Det är för lite tid, säger Franco Castillo.

Marika Widberg tycker att det är omodernt att flytta hela verksamheten på ett bräde.

– Så gjorde man på sjuttiotalet, när verksamheten bestod av människor och pärmar. I dag tillåter tekniken oss att jobba på distans. I stället för att göra så som man gjort nu, vilket måste ha kostat väldigt mycket pengar och inneburit ett enormt kompetenstapp, så hade man kunnat genomföra flytten allt eftersom, säger hon.

Avtal ger stöd efter flyttbesked

Trygghetsstiftelsen stöttar statligt anställda som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Det gäller även dem som väljer att inte flytta med när en myndighet omlokaliseras. Sedan ett år finns möjlighet att få stöd redan i beslutsprocessen.

Omställningsavtalet reglerar vad som händer när statsanställda sägs upp. Enligt avtalet ska arbetsgivaren anmäla en arbetstagare till Trygghetsstiftelsen när personen delgivits uppsägning på grund av arbetsbrist.

Eftersom regeringsbeslutet gällande omlokalisering av myndigheter ofta kommer ett eller ett par år innan flytten ska vara genomförd, kunde det tidigare dröja många månader efter regeringsbeskedet innan anställda på omlokaliseringsmyndigheter kom i kontakt med Trygghetsstiftelsen.

På de fackliga organisationernas initiativ enades parterna förra året om ett särskilt "omlokaliseringstillägg" i avtalet. Tillägget, som trädde i kraft i juni förra året, ger arbetsgivaren möjlighet att bjuda in Trygghetsstiftelsen för allmän information direkt efter regeringsbeslutet om omlokalisering.

Dessutom har arbetstagarna rätt att få upp till tre coachande samtal med Trygghetsstiftelsen innan de bestämmer sig för om de ska flytta med eller inte. Den som sedan "har för avsikt" att avstå från att flytta med har möjlighet att få tidigt stöd av Trygghetsstiftelsen, till exempel relevant utbildning.

– Vi tycker att det är väldigt bra att vi nu kan erbjuda våra tjänster i ett tidigare skede när det gäller omlokalisering, säger Sven Jansson, rådgivare på Trygghetsstiftelsen.

Under 2018 och fram till och med april 2019 hjälpte Trygghetsstiftelsen cirka 200 personer från omlokaliseringsmyndigheterna. Cirka 70 av dem har tagit del av tidigt stöd, främst i form av coachande samtal, enligt Sven Jansson.

– Då ska man komma ihåg att inte alla de 200 personerna hade rätt till tidigt stöd, eftersom det infördes i mitten av 2018, säger han.

Han tror att det tidiga stödet vid omlokalisering framöver till stor del kommer att handla om kompetensutveckling.

– Det skulle till exempel kunna innebära att man vill gå en projektledarkurs. Efter överenskommelse med sin chef kan man få ledigt för att göra det på arbetstid medan man fortfarande jobbar kvar på myndigheten som ska flytta, samtidigt som vi står för kostnaden.

Omlokaliseringen av SCB

När SCBs stab och delar av verksamheten omlokaliserades från Stockholm till Örebro berördes 111 medarbetare. Nio personer flyttade med.

Omlokaliseringen av E-hälsomyndigheten

När större delen av E-hälsomyndigheten flyttade från Stockholm till Kalmar fick 71 anställda erbjudande om att bli omplacerade. Två personer flyttade med.

Detta kan Trygghetsstiftelsen hjälpa till med
  • Jobbcoachning – personlig hjälp att söka nya jobb, till exempel hur man skriver ett bra cv och vad man ska tänka på inför en intervju.
  • Ekonomiskt stöd utöver inkomstförsäkring eller a-kassa. Varierar beroende på anställningstid inom staten.
  • Kurser och seminarier – Trygghetsstiftelsen arrangerar många egna kurser och kan finansiera deltagande i andra utbildningar. 
  • Starta eget-stöd – coachning och bedömning av chanserna att lyckas med en affärsplan.
Bli den första att tycka till!
LÖNERNyhetDe tio bäst betalda cheferna för statens bolag har alla mer än dubbelt så hög lön som den högst betalda generaldirektören, visar Publikts genomgång. Vattenfalls vd Magnus Hall har 1 125 037 kronor i månaden, vilket är mer än sex gånger så mycket som Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon tjänar.
MigrationsverketNyhetTusentals överklaganden av beslut från Migrationsverket ligger i landets förvaltningsdomstolar. Striden handlar om statens ersättningar till kommunerna för kostnader för nyanlända.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetST stämmer Försäkringskassan i Arbetsdomstolen sedan myndigheten avskedat en medlem som lider av långvarig psykisk ohälsa och åtalsanmält hen för fusk med tidrapportering. ST menar att det saknas skäl för uppsägning. ”Arbetsgivaren bör kontrollera varför någon med en känd diagnos inte dyker upp”, säger förbundets jurist Joakim Lindqvist.
Fördjupning: pensionssystemetFördjupningMånga känner sig osäkra på vilka villkor som väntar när det är dags för pension. Hur det faktiskt blir hänger på förhandlingar och politiska beslut. Men en sak är klar – vi behöver arbeta längre.
VälfärdsbrottNyhetBidragsbrott och brott mot välfärdssystemen begås ofta av organiserad brottslighet. Den är komplex och svår att bekämpa, enligt en rapport om den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet.
ArbetsförmedlingenNyhetFackförbundet ST JO-anmäler Arbetsförmedlingen. Besluten att lägga ner 132 lokalkontor fattades inte på rätt nivå, hävdar facket. "Det här har inte gått rätt till", säger Fredrik Andersson, STs avdelningsordförande på myndigheten.
TRANSPORTSTYRELSENNyhetTransportstyrelsen måste spara pengar och har satt stopp för konferenser, vidareutbildningar och rekrytering. ”Av det vi har hört hittills tror de inte på uppsägningar, men däremot blir det svårt att ersätta dem som slutar”, säger STs avdelningsordförande Anna Malmborg till Publikt.
KriminalvårdenNyhetI samband med onsdagens posthantering fick två medarbetare på Skänningeanstalten någon slags vitt pulver på sig. Ingen skadades och situationen stabil, enligt anstaltens chef Johan Molinder.
AvtalsrörelseNyhetLöneökningar på 3,5 procent årligen är en lämplig nivå mot bakgrund av inflationsmålet, förutsatt att produktivitetstillväxten återgår till normala nivåer. Det förordar statliga Konjunkturinstitutet, KI, i årets lönebildningsrapport.
ArbetsrättNyhetArbetsgivare inom vissa yrkesområden, däribland flera myndigheter, ska få utökade möjligheter att begära utdrag ur belastningsregistret, föreslår en statlig utredning. Det kan gälla arbetstagare eller uppdragstagare som tillfälligt är på myndigheten. Förslaget välkomnas av flera remissinstanser, som dock också reser vissa frågetecken.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMånga myndigheter har föråldrade it-system. Dessutom arbetar varken regering eller myndigheter tillräckligt hårt för att göra någonting åt problemen som det medför, skriver Riksrevisionen efter en granskning.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar kritik mot Kriminalvården, sedan en kvinnlig intagen vid häktet i Uppsala i samband med en abort eskorterats av en manlig kriminalvårdare.
JämställdhetNyhetSverige är det mest jämställda landet i EU, enligt en kartläggning som genomförts av European Institute for Gender Equality, EIGE. Samtliga EUs medlemsländer har ingått i kartläggningen.
ArbetsförmedlingNyhetNär lagen om allmän platsanmälan upphävdes 2007 minskade antalet anmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen med 8-18 procent. Staten är fortfarande skyldig att anmäla lediga platser.
ArbetsvillkorNyhetPå de flesta myndigheter får inte anställda som har en partner som är gravid ledigt med lön för att följa med till mödravården, visar Publikts granskning. ”Det känns förlegat”, säger Peter Aspman på Arbetsförmedlingen i Borlänge, som fick nej på sin ansökan.
TransportstyrelsenNyhetTvå fartygsinspektörer på Transportstyrelsen bjöds på en trerättersmiddag i samband med en inspektion. Nu döms inspektörerna och befälhavaren på fartyget till dagsböter för tagande respektive givande av muta.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter har ökat sina lokalytor och hyreskostnader i Stockholmsområdet mellan 2017 och 2018, enligt en analys från Ekonomistyrningsverket, ESV. Ökningen bedöms fortsätta till och med 2020.
TEKNISKA MUSEETNyhetUnder en inspektionsrunda på ett antal av landets museibutiker upptäckte Kemikalieinspektionen att Tekniska museet sålde en nyckelring och en usb-laddare som innehåller cancerframkallande ämnen. Nu åtalsanmäls museet.
STATSFÖRVALTNINGNyhetSju myndigheter med uppdrag inom analys och utvärdering ska slås ihop, föreslår en statlig utredning. Men förslaget möts av kritik från berörda myndigheter, visar Publikts genomgång av remissvaren.
StatsförvaltningNyhetTillitsdelegationen vill ge Arbetsgivarverket ett tydligt uppdrag att, med stöd av Statskontoret och ESV, stödja myndigheternas arbete med att utveckla tillitsbaserad styrning och ledning inom staten.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMyndigheter varnar för att möjligheten att väcka dröjsmålstalan om väntetiden på ett beslut blir längre än sex månader kan leda till ännu längre väntetider, rapporterar SVT. Ett exempel är medborgarskapsärenden.
ArbetsmiljöNyhetOffentliganställda ­känner större engagemang i sitt arbete än privatanställda, och kvinnor gör det i ännu högre utsträckning än män, enligt en studie från det finländska Arbetshälsoinstitutet och det belgiska universitetet KU Leuven.
StatsförvaltningNyhetArbetet med jämställdhetsintegrering inom de statliga myndigheterna ska fortsätta. Regeringens argument anser att det är en rättvisefråga, men också att det handlar om kvalitet och träffsäkerhet i offentlig verksamhet.
STATSFÖRVALTNINGNyhet17 av 26 tillfrågade myndigheter är skeptiska till regeringens förslag om att de ska bli tvungna att ansluta sig till vissa av Statens servicecenters ekonomitjänster. Flera myndigheter tror att det skulle leda till minskad effektivitet och ökade kostnader för administration, i stället för det omvända.
Debatt: StatsförvaltningenNyhetDe statliga myndigheterna har ett krav på sig att ständigt effektivisera sin verksamhet – men det system som är tänkt att öka produktiviteten leder till ständigt ökad arbetsbelastning för medarbetarna och borde skrotas, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans i en debattartikel i Publikt.
DISKRIMINERINGNyhetDiskriminering av ”icke-vita” jobbsökande är betydligt större i Sverige och Frankrike än i exempelvis Tyskland och USA. Det visar en studie där forskare från flera länder gått igenom omfattande forskning.
GRANSKNING: STATENS SEMESTERSKULDNyhetPersonalen på de största myndigheterna har i snitt fler än 12 sparade semesterdagar, visar Publikts granskning. Trafikverket toppar listan med över 18 dagar per anställd.
StatsförvaltningNyhetSTs ordförande Britta Lejon är positiv till en hel del av tillitsdelegationens slutsatser. "Men det räcker inte med tankar om tillitsbaserad styrning för att det ska kunna bli verklighet", säger hon till Publikt.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, stämmer ett bemanningsföretag inför Arbetsdomstolen, AD, sedan bolaget vägrat en kvinna med funktionsnedsättning anställning på deltid. DO kräver att kvinnan får ett skadestånd om 80 000 kronor.
RiksarkivetNyhetÖkande lokalkostnader är ett av skälen till att Riksarkivets ekonomi är svårt ansträngd, menar riksarkivarie Karin Åström Iko. Under hösten har myndigheten gjort sig av med ett trettiotal tjänster via pensionsavgångar och riktade erbjudanden.