De vill skapa en bättre värld

LEDARE: LEDARE JAN-ÅKE PORSERYD2003-12-03
Av:  Jan-Åke Porseryd

En bättre värld där orättvisor och förföljelser är borta. En värld där demokrati, mänskliga och fackliga rättigheter råder.
Med ett sådant synsätt som grund står den fackliga rörelsen stark.

Det visade sig inte minst vid ISKAs världskongress i Ottawa i Kanada den första veckan i september.

Värnandet om de offentliga tjänsterna och deras kvalité går naturligtvis som en röd tråd genom ISKAs verksamhet. Inte för inte är världens fackligt organiserade stats- och kommunalanställda upprörda över de fortgående privatiseringarna.

Talare efter talare – från Japan över Bangladesh och Kanada till Brasilien – beskrev hur de långt drivna utförsäljningarna skapar allt sämre levnadsvillkor för människor.

I Storbritannien, där Margret Thatcher drog igång den stora privatiseringsvågen på 1980-talet, fortsätter Tony Blair i dag nedmonteringen med hjälp av olika             program för privat finansiering som PFI (Private Finance Initiative) och PPP (Public Private Partnership). Fackliga ledare i landet är förtvivlade över utvecklingen.

Att stödet för offentlig verksamhet var 100-procentigt på ISKA-kongressen är självklart.

Vad som däremot talas mindre om är hur de offentliga tjänsterna ska finansieras.

Ökade resurser blir nödvändiga; sannolikt krävs mer av skatteintäkter till samhället. Här är de fackliga ledarna onödigt otydliga. Det är som om man inte riktigt vågar ställa krav på politikerna.

Samtidigt vet vi att politiker i världen i dag inte gärna vill orda särskilt mycket om ökade skatter; däremot ställer de gärna skattesänkningar i utsikt.

Kampen för demokrati, mänskliga och fackliga rättigheter står högt på ISKAs dagordning.

Många talare riktade skarp kritik mot Israels övergrepp mot Palestina (och möttes av starka applåder från kongressombuden) och utpekade premiärminister Ariel Sharon som krigsförbrytare. Kongressen antog ett enhälligt uttalande, som andas mycket av kompromiss, med krav om ett slut på våldet och att konflikten i Mellanöstern måste lösas på ett fredligt sätt.

Protest mot de grymma övergreppen i Colombia, krav på fackliga rättigheter i Sydkorea, krisen i Argentina och jämställdheten blev andra centrala kongressfrågor.

Från svensk sida är det naturligtvis värt att applådera valet av Ylva Thörn, Kommunals ordförande, till ny ledare för världens offentliganställda efter amerikanen Bill Lucy.

Kongressen blev en imponerande uppvisning av facklig styrka och solidaritet.

Att m-ledaren Bo Lundgren samtidigt, i den svenska valdebatten, föraktfullt uttalar att facket inte är till för medlemmarna, utan bara är ett självändamål för egen skull är minst sagt häpnadsväckande.

Det är i själva verket en djup förolämpning av all värdens fackliga kämpar.

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA