Laboratorieingenjör Inger Östergren tillhör inte kärnkraftstillsynen, den personal som är mest efterfrågad på arbetsmarknaden. »De är utpekade centralt som ett kompetensområde som det måste satsas på. Det får man acceptera«, säger hon.
Bild: Casper Hedberg
Laboratorieingenjör Inger Östergren tillhör inte kärnkraftstillsynen, den personal som är mest efterfrågad på arbetsmarknaden. »De är utpekade centralt som ett kompetensområde som det måste satsas på. Det får man acceptera«, säger hon.

»Det svider lite när man ska lära upp dem«

FÖRDJUPNING: INGÅNGSLÖNER2013-01-22

På Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar många specialister och löneläget är högt. Här är det konkurrensen från industrin som pressar upp ingångslönerna.

Efter regeringens beslut 1997 om att ta bort den planerade tidpunkten för nedläggning av kärnkraften 2010, har kraven på kärnkraftsindustrin skärpts. Reaktorerna måste moderniseras om de ska drivas längre. Både Strålsäkerhetsmyndigheten i Solna och kraft­bolagen har fått mer att göra. Man behöver anställa och arbetsmarknaden är het.

– Strålsäkerhetsmyndigheten växer hela tiden och det har tillskapats många tjänster under de senaste åren. Det kommer alla till godo på ett eller annat sätt, säger Peter Hofvander, ord­förande för ST-avdelningen vid myn­dig­heten.

– Kärnkraftssidan är marknadskänslig. Det kostar att anställa specialister och myndigheten behöver ibland betala höga ingångslöner. Det har vi i ST inget emot, säger han.

ST-medlemmen Lars Skånberg är chef på enheten för struktur­integritet och händelse­uppföljning på Strål­säkerhetsmyndigheten. Han leder tillsynen av kärnkraftverken.

På enheten, som sitter i lokaler med utsikt över Bällstaviken, finns 14 tjänster. Lönespannet ligger mellan 40 000 och 55 000 kronor.

– Många är specialister. Här arbetar bland annat hållfasthetstekniker, brottmekaniker, materialspecialister, underhållsspecialister, reaktorfysiker, beteendevetare med olika inriktning, inspektörer som tidigare kört reaktor och som tränat reaktoroperatörer, säger Lars Skånberg.

På enheten finns just nu två lediga tjänster.

– Vi konkurrerar med industrin om specialisterna. Industrin kan betala mer än vi. Därför är det ständigt ett dilemma på vilka nivåer vi kan anställa folk. Vi hamnar i läget att medarbetare som jobbat länge och som kan myndighetsarbetet sitter med en lägre lön än den nyanställde.

Lars Skånberg försöker skapa en accep­tans för att det är så verkligheten ser ut.

– Det här är något som måste jämnas ut över tid. Man måste acceptera att det en tid finns orättvisa skillnader. Det kan gnisslas lite på vägen, för man förväntar sig en snabbare utveckling än vad som är möjligt, säger han.

Laboratorieingenjör Inger Östergren har arbetat på Strålsäkerhetsmyndigheten och dess föregångare sedan mitten av 1970-talet. Hon har aldrig varit med om att bli förbisprungen lönemässigt av någon nyanställd.

– Men det har hänt att det kommit någon på nästan samma lön som min. Det är klart att det svider lite när man ska lära upp dem, säger Inger Östergren.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA