Din viktiga röst i EU-valet

LEDARE2004-05-31

Söndagen den 13 juni är det viktigt att du lägger din röst i valurnan (om du inte poströstar förstås).

Av:  Jan-Åke Porseryd

Europaparlamentet får ökad tyngd i EUs beslutssystem. Den framtida sammansättningen av parlamentet blir därför betydelsefull för en hel mängd beslut som rör fackets och löntagarnas ställning.

Oavsett uppfattning om EU är det angeläget att delta i valet.

Ur demokratisk synpunkt skulle det naturligtvis vara besvärande om årets valdeltagande blir lika lågt som vid förra EU-valet 1999, då bara 38,8 procent deltog. Samtidigt blir valhandlingen ett sätt att markera att Sverige är en aktiv deltagare i det europeiska samarbetet.

Men din röst är också viktig ur ren intresseståndpunkt.

I det nuvarande parlamentet dominerar konservativa och kristdemokratiska partigrupper (som de svenska borgerliga partierna i huvudsak tillhör). Det är partier som i många fall företräder löntagarfientliga ståndpunkter. I och med de tio nya EU-staternas inträde förväntas dessa partigruppers dominans öka ytterligare efter valet den 13 juni.

För den som värnar om löntagarnas intressen blir det därför extra viktigt att veta hur de svenska partierna ställer sig i de fackligt viktiga frågorna inför valet.

Det s k tjänstedirektivet har blivit en av valets heta frågor.

EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv är i sin nuvarande utformning ett direkt hot mot den svenska, och nordiska, kollektivavtalsmodellen och kan därför inte accepteras av den fackliga rörelsen.

Huvudregel i förslaget är den så kallade ”ursprungslandsprincipen”, det vill säga att bestämmelserna i ett företags hemland ska gälla oavsett var företaget verkar.

Antas direktivet är alltså risken stor att företagen väljer att ha sitt säte i ett land med låga löner och minimal arbetsrättslig lagstiftning för att sedan verka i de övriga länderna.

I praktiken blir det omöjligt för facken att genomdriva kollektivavtal med de utländska bolagen eftersom företaget inte ska behöva ha någon adress eller representant i Sverige.

På detta sätt vill arbetsgivarvänliga krafter i EU-toppen tukta hela den europeiska löntagarrörelsen, menar fackliga kritiker.

Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet är emot tjänstedirektivet i sin nuvarande utformning, av samma skäl som facket, medan de borgerliga partierna tycker att förslaget är bra, som en bekräftelse på att det ska råda en fri handel med tjänster inom EU.

De borgerliga menar att arbetsrätten bör vara en nationell angelägenhet och alltså inte ligga på EU, medan s, v och mp vill ha mer av minimiregler för arbetsmarknaden på EU-nivå (för att skydda de svagaste löntagarkollektiven i unionen).

S, v och mp säger ja till fackliga sympatiåtgärder på EU-nivå, medan de borgerliga partierna är mer splittrade.

Det finns med andra ord tydliga skiljelinjer mellan de två partiblocken i Sverige i frågor som berör facken och de anställda.

Det är varje människas ensak hur hon/ han röstar. Här behövs inga pekpinnar.

Men det är viktigt att veta på vilka grunder man avger sin röst.

Jan-Åke Porseryd är chefredaktör för ST Press.
Jan-Åke Porseryd är chefredaktör för ST Press.

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

ÄMNEN:

EU
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA