...du sökte en kvinna och fann en själ

KULTUR: KULTUR2005-05-31

Vad hade poeten Edith Södergran tyckt om det sällskap som nyligen samlades i Stockholm för att fira hennes 113-årsdag med hallontårta och diktläsning? Själv dog hon 31 år gammal i tbc. 

Av:  Ann-Charlotte Viklund

Bakom firandet stod det litterära sällskap som bär Edith Södergrans namn. Sällskapet grundades i Närpes, i finlandssvenska Österbotten, 1984 och har under sina första 20 år funnit många anhängare av Edith Södergrans nyskapande poesi även i Sverige.

Totalt har sällskapet runt 250 medlemmar, varav en tredjedel i Sverige.

En del är lyrikläsare, forskare, bibliotekarier och kritiker, men majoriteten är ”helt vanliga människor”, som är intresserade av litteratur och gärna träffar andra likasinnade, förklarar Birgitta Boucht, ordförande i Edith Södergran-sällskapet.

– Många har i sin ungdom läst Edith Södergrans dikter och blivit starkt berörda av värmen och ljuset i dem och av det bildspråk hon använder. De blir medlemmar för att de vill lära sig förstå hennes texter bättre eller kanske för att de vill vara med och hålla hennes verk och minne levande för nya generationer.

Birgitta Boucht tycker att man mycket väl kan jämföra dagens litterära sällskap med forna tiders geografiska sällskap, som bestod av upptäcktsresanden som inte hade möjlighet att vara med i verkligheten, men som inte hindrades av några gränser.

Drömmarna är de samma

Till de nyaste ”fansen” räknas nu även fattiga textilarbeterskor i Phnom Penh. Ett 50-tal av Edith Södergrans dikter har nyligen översatts till khmer och hittat sina läsare bland unga flickor som idag syr kläder åt bland annat Hennes & Mauritz. De tror att hon är en samtida poet.

Översättningar har gjorts till minst 28 språk, bland dem arabiska, bengaliska, färöiska, persiska, polska, spanska, turkiska – och nu senast även samiska.

Birgitta Boucht, själv erkänd finlandssvensk författare, gick med i Edith Södergran-sällskapet först när hon fick frågan om hon ville bli dess nya ordförande 2002.

Envis förnyare

Hon ser Edith Södergran som en av den svenska litteraturens stora förnyare, som på egen hand uppfann ett modernistiskt sätt att uttrycka sig.

– Hon hade dessutom allt det jag värdesätter högt: envishet, personligt mod, en absurd humor, komplexitet och konstiga idéer.

Det som gläder Birgitta Boucht särskilt är att forskarintresset för Edith Södergran aldrig tycks avta: Bland annat har en finsk litteraturforskare nyligen doktorerat med den första avhandlingen om henne på finska, hon är aktuell i Danmark, och i Sverige planeras en stor Södergran-sammankomst i början av år 2006.

Vi har varit väldigt noga med att inte helgonförklara Edith Södergran. Man får läsa henne på det sätt man själv vill. Och man behöver inte gilla allt hon skrivit för att fängslas av henne. Min författarkollega Claes Andersson i Finland säger att han endast tycker om 13 av hennes dikter men han uppskattar henne högt.

Näring av resor till Karelen

Förutom olika sammankomster och seminarier, ordnar Södergran-sällskapet återkommande resor till Raivola by på Karelska näset.

Det var där Edith Södergran levde, fattig och isolerad, tillsammans med sin mor, skrev sina dikter och drömde om att samla likasinnade omkring sig.

Huset där hon bodde förstördes under Andra världskriget, men där det stod finns numera en minnessten, dit litteraturintresserade vallfärdar. De besöker också det lilla biblioteket i Raivola, där man inrett ett särskilt Edith Södergran-rum.

Den svenska poeten Eva Runefeldt har beskrivit Edith Södergrans poesi som ”något man behöver när man står vid ett vägskäl i livet” eller ”när allt håller på att spricka”.

Unga kvinnor har i generationer känt igen sig i Edith Södergrans drömmar och längtan, samtidigt som de beundrat hennes stolthet och drastiska utspel.

För visst utstrålar Edith Södergrans poesi självsäkerhet! Hennes uttalande ”Det anstår mig icke att göra mig mindre än jag är”, väckte på sin tid stark kritik mot henne, i första hand från män, som tyckte att hon hade ett ovanifrån-perspektiv och överskattade sig själv.

Edith Södergrans enda egentliga litterära vän var författaren och kritikern Hagar Olsson, som beskrivit henne som en strålande glad och solig människa.

Under sitt sista levnadsår brevväxlade Edith Södergran även med Elmer Diktonius, som såg till att hennes sista diktsamling ”Landet som icke är” blev utgiven.

Litterära sällskap

Omkring 100 litterära sällskap i Sverige är med i DELS (De litterära sällskapens samarbetsnämnd), som bildades 1990. Sällskap som är politiskt obundna och öppna för alla kan bli medlemmar.

DELS sprider kännedom om de litterära sällskapen, står för gemensamma arrangemang, bl a på Skansen och ABF, deltar i bokmässor och bidrar till att nya tryck av kända författares verk ges ut.

Strindbergsällskapet bildades 1945 och är ett av de äldsta. Betydligt yngre är Alf Henrikson-, Astrid Lindgren- och Taubesällskapet.

Medlemsantalet varierar mellan några hundra och drygt 1 500 (Albert Engström- och Harry Martinson-sällskapet ).

Verksamheten finansieras med medlemsavgifter och eventuella understöd från olika kulturfonder.

ÄMNEN:

Kultur
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA