”Egentligen har ingen kompetens”

FÖRDJUPNING: HÖGSKOLAN2003-11-27

– De som tillsätts som prefekter är till 90 procent icke professionella chefer. När jag själv hade chefsansvar sov jag dåligt om nätterna.

Den som säger det är Janne Backlund, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet. Efter att ha varit ställföreträdande chef tackade han nej till att bli prefekt vid sin institution.

Till skillnad från Ulla Lundgren.
– Ingen vettig människa skriver på ett sådant här papper, säger hon och skrattar.

Men Ulla Lundgren undertecknade det avtal som innebar att hon blev chef, prefekt, på finsk-ugriska institutionen på Uppsala universitet. I avtalet delegerar rektor ansvar till prefekterna för: verksamhet, förvaltning, ekonomi, arbetsmiljö, lokaler, inredning, utrustning, säkerhet, miljön enligt miljöbalken och andra lagar, personuppgiftslagen och, i förekommande fall, djurskyddslagen.

– Egentligen har ingen den kompetensen, kommenterar Ulla Lundgren.

För hennes del underlättades jobbet av att hon dessförinnan varit studierektor i nio år. Hon tycker sig också ha fått ett gott stöd från såväl den centrala förvaltningen som institutionsstyrelsen.

– Och ingen institution skulle klara sig en dag utan administratörer, även om man låtsas som att de inte behövs, säger hon. Själv skulle jag till exempel inte klara att göra en budget på egen hand.

Lektorskollegan Janne Backlund tackade däremot nej till prefektuppdrag. Han har i flera år varit ställföreträdande prefekt på institutionen för ABM (Arkiv, Bibliotek, Museum), estetik & kulturstudier, och erfarenheterna är inte uppmuntrande.

– Det är en soppa, man ska ta hand om högt och lågt, ena dagen är det ett personalärende, nästa en krånglande kopiator. Det ekonomiska ansvaret var också jobbigt och nervöst.

– Jag erbjöds att gå kurser men hade aldrig tid. Som chef skulle man behöva kliva av ett tag och gå på utbildning i flera månader. Dessutom ville jag åt ett annat håll. Jag hade haft uppdraget som ställföreträdande prefekt i fem år och inte fått tillfälle att forska.

Den chefsutbildning universitetet erbjuder är en femdagars ledarskapskurs, kortare kurser i ekonomi och arbetsmiljö samt, med ojämna mellanrum, juridiska kurser.

Bengt Benson, avdelningsdirektör på universitetets enhet för utveckling och utvärdering, har tidigare arbetat med chefsutbildning i statsförvaltningen. Skillnaderna mot universitetet är påtagliga, anser han.

– Problemet är de korta löptiderna, säger Bengt Benson. Här startar cheferna på en mycket låg kunskapsnivå och sitter ett par, tre år. Sedan kommer en ny. Ett resultat av det blir att man alltid skjuter upp vissa frågor. Man orkar inte riktigt ta besluten.

Janne Backlund framhåller att det är en svår valsituation för alla som tillfrågas om prefektuppdrag.

– Ofta vill egentligen ingen, men till slut är det någon som tar på sig det.

– Jag satt med i valberedningen när vi skulle tillsätta en ställföreträdande prefekt på vår institution, berättar Rosemari Finn, administrativ chef på pedagogiska institutionen. Vi frågade flera personer men ingen var intresserad.

Sett ur ett könsperspektiv är Ulla Lundgren och Janne Backlund otypiska. Det typiska på Uppsala universitet är att prefekten är en man. Med 84 manliga och 15 kvinnliga prefekter placerar sig Sveriges äldsta universitet mycket långt ner på jämställdhetslistan bland landets universitet och högskolor.

– Kvinnor tar inte på sig det jobbet lika lätt som män. Personalansvaret är tungt och männen kanske inte tänker på vilken arbetsbörda det är, tror Carin Söderhäll, forskningsingenjör på institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, tillika ordförande för ST-sektionen på universitetet.

Många kvinnor vittnar också om svårigheterna att komma in i de kollegiala strukturerna.

– Kvinnor ingår inte i kollegialiteten, säger Ulla Lundgren.

– Inte den administrativa personalen heller, tillägger Rosemari Finn. Det är inte så länge sedan chefer här skrev ”Käre bror” i brev till varandra.

Jämställdhetshandläggare Anneli Wennström bekräftar att det är svårt att vara inbrytare i en manlig miljö.

– Det är ett ensamt arbete och stödstrukturerna är dåliga.

Den kollegiala beslutsprocessen innebär att facket inte har möjlighet att driva jämställdhetsfrågor vid tillsättning av prefekter. Eftersom det formellt inte gäller tillsättning av en tjänst utan ett uppdrag sker inga MBL-förhandlingar. Beslutet tas av den högre chefen, dekanen, efter omröstning i institutionsstyrelsen.

Men problemet med chefer som ska ta ett mångfacetterat ledaruppdrag, samtidigt som de befinner sig i en forskar- och lärarkarriär, diskuteras ändå på universitetet.

– Det finns inte en prefekt som inte skulle önska sig en civilekonom vid sin sida, anser Janne Backlund.

På vissa större institutioner finns chefsadministratörer, men de flesta institutioner har hittills inte ansett sig ha råd med det och de som finns får inte kallas administrativ chef, eftersom det skulle innebära ett ledningsansvar, påpekar Rosemari Finn. Och så vill universitetsförvaltningen inte ha det.

– Det finns en rädsla överhuvud taget för chefer som inte kan kärnverksamheten, det vill säga utbildning och forskning, inflikar Janne Backlund. Och det tar hus i helsike om en administrativ person får högre lön än en lektor.

Även Carin Söderhäll uppfattar att det finns ett motstånd mot chefsadministratörer.

– Det kan ju ha att göra med att det enbart är kvinnor som har de tjänsterna, säger hon.

Uppsala universitet

Uppsala universitet grundades 1477 och har cirka 5 000 anställda.

Institutionerna och fakulteterna är samlade i tre vetenskapsområden: Humaniora och samhällsvetenskap, medicin och farmaci samt teknik och naturvetenskap. Alla områdeschefer är män.

Rektor är professor Bo Sundqvist, styrelseordförande är förra justitieministern Laila Freivalds.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA