Annons:
privatiseringar
Fördjupning
AVBengt Rolfer0 kommentarerTyck till!

Europas fack går till motoffensiv

Det har gått för långt med avregleringar, privatisering och konkurrensutsättning av tjänster i allmänhetens intresse.

Läs mer

Svenska facken var passiva

Det anser den europeiska fackföreningsrörelsen som nu är på offensiven för att stoppa utvecklingen.

En måltavla för de fackliga aktionerna är det kommande förslaget till ny EU-författning. Där måste finnas en tydlig formulering om att tjänster i allmänhetens intresse ska vara av hög kvalitet och tillgängliga för alla till rimliga priser.

– Avregleringar av sektorer som till exempel post, energi och tele har skett utan hänsyn till vad som hänt med jobben och servicen. Om inte EU-kommissionen utarbetar riktlinjer för dessa tjänster kräver vi ett stopp för ytterligare avregleringar, säger Europafacket i en resolution.

I grunden handlar det om en konflikt mellan den fria konkurrensen, som är ett av EUs allra heligaste mål, och medborgarnas uppfattning att samhället är skyldigt att leverera vissa tjänster av god kvalitet och till rimliga kostnader till alla.

EUs regelverk förbjuder i princip statligt stöd som snedvrider konkurrensen. Samtidigt anser allmänheten sig ha rätt till vård, skola, elström, kollektivtrafik och andra tjänster.

Alla medborgare förstår inte uppskatta vitsen med att få en hel kortlek med tågbiljetter när det förut bara behövdes en enda. De ogillar att det inte går att köpa frimärken på det gamla postkontoret. Och de kan bli rent förbannade när de upptäcker att valfriheten bara ledde till högre elpriser.

Europafackets biträdande generalsekreterare Erik Carlslund understryker vikten av tydliga politiska markeringar på det här området. Det finns oklarheter som måste redas ut. Konkurrensen kan inte få ta sig vilka uttryck som helst.

– Det gäller att sätta stopp innan fängelserna går på offentlig upphandling, säger han och fyller på med ett annat exempel:

– Ena dagen för EU vidlyftiga diskussioner om vikten av säkerhet till sjöss för att i nästa stund föreslå avreglering av hamnar och lotsverksamhet – och därmed släppa den demokratiska kontrollen.

Brian Synnott, politisk sekreterare på EPSU – den europeiska federationen för offentliganställda, instämmer:

– Det har uppstått ett politiskt vakuum här. EU-domstolen använder alltid konkurrenslagstiftningen och om den får fortsätta som hittills kommer även områden som hittills varit skyddade att drabbas. Detta är mycket farligt. Hela den europeiska sociala modellen står på spel.

– Därför måste politikerna vakna och fylla detta vakuum. Och fackförbunden i Europa måste hjälpa till att väcka dem.
EPSU har uppmanat medlemsorganisationerna, däribland ST, att sprida information och påverka sina regeringar i denna fråga. Målet är att dessa i sin tur ska förmå EUs framtidskonvent att ta in riktlinjer för tjänster i allmänhetens intresse i förslaget till EU-fördrag.

I flera länder har fackförbunden agerat, men om detta räcker för att påverka konventet är oklart.

– Det har varit en mycket aktiv och lyckosam lobbying, säger Brian Synnott.

I Sverige har det dock varit ganska tyst, inte bara i år utan under en lång tid. Detta trots att avregleringar inom el, post och kollektivtrafik satt djupa spår både bland anställda och konsumenter.

En som länge förvånats över att denna utveckling tillåtits fortgå utan synliga protester från svenska fackförbund är Sven Svensson på LO/TCO/Sacos Brysselkontor.

Inom områden som vård, skola och omsorg – ”mjukvarudelen” – finns en livlig debatt om såväl finansiering och driftsformer som om kvalitet. Men när det gäller andra tjänster av allmänt intresse – ”hårdvaran” – är det mycket tystare i Sverige än i resten av Europa.

– Sverige har ju gått i täten när det gäller liberalisering och konkurrensutsättning av dessa tjänster. Mest extremt är posten, den vågade inte ens Margaret Thatcher i Storbritannien ge sig på, säger Sven Svensson.

Någon avmattning i avregleringstrenden kan inte skönjas, även om exempelvis den brittiska järnvägen (Railtrack) nu delvis åternationaliserats och den svenska staten avsatt en postchef som gick för långt när han ville outsourca brevbärarna.
Enligt både Sven Svensson och Brian Synnott utgör dessa exempel undantagen som bekräftar regeln om fortsatta avregleringar.

– Railtrack var verkligen ett skräckexempel där man var tvungen att ingripa. Men det är ett isolerat exempel. Jag tror tyvärr att det kommer att fortsätta bli värre innan det blir bättre, säger Synnott.

Om nu inte facket genom sina protester lyckats vända utvecklingen kan man tycka att konsumenterna borde säga ifrån.

– Avreglering innebär ofta både färre jobb och sämre service. Ingen kan väl till exempel påstå att elen i Sverige blivit billigare sedan elmarknaden avreglerats, säger Sven Svensson.
Brian Synnott tillägger att konsumenternas och de anställdas intresse oftast sammanfaller.

Och Erik Carlslund påpekar att avskaffandet av de nationella elverken snarast lett till sämre konkurrens:

– Det var inte optimalt med femton nationella monopol, men då fanns i alla fall politisk kontroll. De har ersatts med tre–fyra marknadsstyrda europeiska ”monopol” utan politisk kontroll. Är det bättre, frågar han sig och konstaterar att avregleringen även i Danmark lett till högre elpriser och en kraftig minskning av antalet anställda.

Däremot finns det ingen entydig facklig linje i frågan om vem som ska vara huvudman för tjänster i allmänhetens intresse.
EPSU driver förstås de offentliganställdas intressen och vill helst att så mycket som möjligt utförs i offentlig regi. Men många av dem som gör jobbet är numera privatanställda.
Det finns därför en viss diskrepans mellan EPSU och Europafacket, som ju företräder alla Europas löntagare på EU-nivå.

– Vi betonar att det spelar roll vem som levererar tjänsterna och anser att det är genom att verksamheter drivs i offentlig regi som man kan leva upp till de uppsatta målen, säger Brian Synnott.
Erik Carlslund har en annan infallsvinkel:

– Som offentlig myndighet kan du lägga ut verksamheten på ett privat bolag, men du ska inte kunna outsourca det politiska ansvaret. Men det sker och det vill vi nu rätta till.
Det är därför som Europafacket tillsammans med de offentliga arbetsgivarna i Europa (CEEP) kräver att det inrättas ett EU-observatorium som ska övervaka vad som sker med demokratiskt reglerade verksamheter när de avregleras.

– Gärna en inre marknad, men det får inte bli en vild marknad, säger Erik Carlslund.

FAKTA

I allmänhetens intresse Med begreppet tjänster i allmänhetens intresse avses post, kollektivtrafik, elförsörjning, vatten, avfall, telekommunikationer, vård, skola och omsorg.

Gemensamt för dessa verksamheter är dels att det är sådant som medborgarna förväntar sig att det bara finns och att det fungerar, dels att verksamheterna utsätts för avreglering och privatiseringar. Här uppstår ofta en konflikt.

Trenden mot konkurrensutsättning har gått olika långt i olika länder i Europa. Den har också stött på olika hårt motstånd från kunder, anställda och medborgare.

Allt fler upptäcker nu avregleringarnas baksida. I den ”heliga” konkurrensens namn har värden som demokratisk kontroll, trygga jobb, god kvalitet, tillgänglighet för alla och låga priser kommit i skymundan eller offrats.

Detta är bakgrunden till att Europas fackliga organisationer nu vill lyfta upp denna fråga på högsta politiska nivå.

Kravet är att EUs nya grundlag ska innehålla riktlinjer för hur tjänster i allmänhetens intresse ska bedrivas.

EU-kommissionen vill ha samråd
EU-kommissionen har beslutat starta ett offentligt samråd om tjänster i allmänhetens intresse.

I en så kallad grönbok som presenterades i slutet av maj initierar kommissionen en fullständig översyn av den här frågan.

– Kommissionen inser att det behövs en öppen debatt om EUs övergripande roll för att fastställa de mål av allmänt intresse som ska uppfyllas genom dessa tjänster. Debatten bör även gälla hur tjänsterna organiseras, finansieras och utvärderas, heter det i grönboken.

Kommissionen slår dock också fast att konkurrensreglerna har stor betydelse för att modernisera och förbättra många offentliga tjänster.

Enligt EU-kommissionen finns det inga belägg för att avregleringen haft negativ effekt på tjänsternas utförande eller på sysselsättningen.

Bli den första att tycka till!
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen planerar att låta den informationsinriktade verksamheten kundtorg ingå i de 113 statliga servicekontor som drivs av Statens servicecenter. I höst genomförs ett pilotprojekt.
LÖNERNyhetLokal och individuell lönesättning har gynnat dem som bor i kommuner med god arbetsmarknad, jämfört med dem som har en sämre arbetsmarknad. Det visar en studie från IFAU om effekterna av förändrade löneavtal för lärare.
ARBETSMARKNADNyhetVuxna med adhd är i hög utsträckning sjukskrivna, arbetslösa eller har försörjningsstöd, visar siffror från Socialstyrelsen. Ett bättre och långsiktigt stöd skulle minska människors lidande och vara samhällsekonomiskt lönsamt, enligt rapporten.
Reportage: OmlokaliseringFördjupningBeskedet att arbetsplatsen skulle flytta kom som en chock. Liksom hundratals andra statsanställda valde Franco Castillo och Marika Widberg att stanna i Stockholm när deras myndigheter omlokaliserades till andra städer.
HÖGSKOLANNyhetFyra av nio medarbetare på Svensk nationell datatjänst vid Göteborgs universitet fick ett lönelyft på flera tusen kronor när deras tjänster lystes ut på nytt. Kollegerna med samma arbetsuppgifter ligger kvar på lägre lön. ”Det här är en soppa utan dess like”, säger STs sektionsordförande Peter Brandt.
PRIDENyhetST kommer inte att synas som förbund under årets Prideparad i Stockholm. Förbundet väljer bort det till förmån för ett antal andra orter.
STNyhetST samlar sina försäkringar när man nu byter försäkringsbolag. Lägre premier och högre ersättningsnivåer är de främsta anledningarna till bytet, enligt STs ekonomichef Minna Engberg.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetGeneraldirektören för Myndigheten för arbetsmiljökunskap utlovar skyndsamma insatser för arbetsmiljön på myndigheten, sedan skyddsombudet gjort en anmälan med allvarlig kritik om stress, otydligt uppdrag och brister i ledarskapet.
LÖNERNyhetNär regeringen nyligen fattade beslut om nya löner för myndighetschefer fick generaldirektör Lena Erixon på Trafikverket återigen den högsta lönen. Men vad tjänar din myndighetschef? Publikt har hela listan.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens interna personaltidning På Jobbet läggs ned i september. I ett meddelande på myndighetens intranät beskrivs att Arbetsförmedlingen vill växla från print till digital kommunikation.
A-kassanNyhetErsättningen från a-kassan bör trappas ned kraftigare och snabbare. Det framgår av ett tilläggsdirektiv som regeringen beslutat om till utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler.
POLISENNyhetPå vissa orter är det månadslång kö för att göra nytt pass. För personalen på en del expeditioner är arbetssituationen ansträngd med stress och små möjligheter till raster, enligt passhandläggare som Publikt har talat med.
ArbetsrättNyhetI går beslutade riksdagen att förändra reglerna om strejkrätt från 1 augusti i år. Lagändringen innebär att fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal.
ArbetsrättNyhetAnställningsskyddet förlängs från 67 till 69 års ålder, beslutade riksdagen i går. De nya reglerna införs stegvis.
StatsförvaltningNyhetFörsäkringskassan och Kriminalvården är de myndigheter som välkomnat flest nya tillsvidareanställda medarbetare hittills under 2019, drygt 1 000 anställda vardera. Enligt Thomas Åding, vice ordförande för ST inom Försäkringskassan, handlar det främst om att täcka upp för dem som slutat.
LÖNERNyhetUnder 2018 tjänade kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av männens genomsnittslön, visar Medlingsinstitutets årsstatistik. Skillnaden förklaras till största delen av att män har mer välbetalda yrken.
Statliga bolagNyhetFör första gången någonsin är mer än varannan styrelseordförande i de statliga bolagen en kvinna. Värdet av de statligt ägda bolagen ökade under förra året med 60 miljarder kronor, enligt regeringens årliga redogörelse.
SpårtrafikNyhetFrån och med nästa sommar tar SJ över trafiken på ett antal sträckor i Norge från det norska spårtrafikbolaget Vy.
EnergimyndighetenNyhetEnergimyndigheten riggade en utlysning av stöd till energiomställning, där mottagaren av stödet var bestämd på förhand, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen var processen med ansökningar bara en konstruktion för att kringgå regler. Nu har myndigheten tillsatt en intern utredning.
StatsförvaltningNyhetRegeringens styrning av statsförvaltningen präglas av motstående tendenser. Samtidigt som regeringen vill minska detaljstyrningen vill den ha mer sammanhållen styrning, konstaterar Statskontoret i en rapport.
OmlokaliseringNyhetEn statlig utredning föreslår att 80 jobb från fem olika statliga myndigheter omlokaliseras från Stockholm till Härnösand. De myndigheter som föreslås flytta tjänster är Kammarkollegiet, Sida, Skatteverket, Skolverket och Socialstyrelsen.
HögskolanNyhetAdministratörer inom forskarutbildning på tio lärosäten kräver i en skrivelse omfattande förbättringar av högskolans nya stora it-system Ladok 3. Enligt skrivelsen skapar systemet stora arbetsmiljöproblem och risker för doktorandernas rättssäkerhet.
ArbetsmarknadNyhetI en internationell jämförelse är den svenska sysselsättningen hög och trendmässigt ökande. Det beror bland annat på att många kvinnor och äldre deltar i arbetskraften, enligt en rapport från IFAU.
StatsförvaltningNyhetRegeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar, uvas, har saknat strategiskt innehåll och nått få av de berörda. Det kommer Statskontoret fram till efter en granskning.
DigitaliseringNyhetArbetsförmedlingen utnämns av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, till årets e-handelsmyndighet. Bolagsverket blev fjolårets matchningsraket sedan myndigheten drastiskt ökat matchningen av fakturor.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter borde informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.