Annons:
KULTUR. Den moderna dansen lockar de unga
Kultur
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Fattig konst vinner ny publik

Konstdansens allt större publik är ung och mångkulturell. Men den ekonomiska uppbackningen från stat och kommun släpar efter, och dansarna får stämpla mellan produktionerna.

Här på Kulturrådet har vi diskuterat en del om hur det kommer sig att intresset för dans är så stort i dag. Det kanske är en konstart som passar i vår tid? Det är relativt korta föreställningar och inriktade på upplevelsen. Dansen går rakt in i känslorna och ingen talar om för en vad som är rätt och fel.

Det säger Viveca Hallberg, handläggare på Statens kulturråd.

Kenneth Kvarnström, koreograf och från nästa årsskifte chef för Dansens Hus, resonerar i liknande banor.

– Dans är en ung konstform, och inte så traditionell och intellektuellt krävande. Den är visuell och känslomässig.

Kanske är det unga människors stora musikintresse som banar väg för dansen. Det är lättare för en musikpublik än för den traditionella teaterpubliken att ta till sig dans, tror Kenneth Kvarnström.

– Teaterpubliken väntar sig att man ska förstå och kunna tolka verket intellektuellt.

Att publiken i allt högre grad förstår dansens särart tycker han sig ha märkt av de publiksamtal han har efter sina föreställningar.

I takt med de publika framgångarna och med tillväxten av svenska koreografer och dansare på hög konstnärlig nivå har också politikerna visat ökat intresse. I 1996 års kulturproposition gjordes dans till ett eget politikområde och kommunikationsformen fick ett eget så kallat sektorsmål: Staten skulle stödja dansen genom att ge den en regional förankring, utveckla intresset för dans som konstform, stödja ett brett dansutbud samt förnyelse och utveckling.

Sedan dess har stödet till de fria dansgrupperna och de numera sex regionala dansinstitutionerna ökat kraftigt. Verksamhetsbidrag, projektbidrag och turnéstöd har införts efterhand, och från i år finns även ett bidrag som arrangörer kan söka.

Regionala danskonsulenter har anställts i ett flertal regioner. Dansnät Sverige, en sammanslutning av sex regionala institutioner och Dansens Hus i Stockholm, har fått ett nationellt uppdrag att se till att dans av hög konstnärlig kvalitet får möjlighet att turnera i hela landet. Ett annat stöd ges till artists in residence, som innebär att koreografer och dansare slår sig ned på en ort under en längre period. Just nu pågår residensverksamhet i Gävle.

– Dansgruppen utformar sitt verk på residensorten, håller öppna repetitioner och work shops och har sedan urpremiär på platsen. På så sätt kan människor få en inblick i vad dans är, redogör Viveca Hallberg.

Satsningen på samtida dans sker dock från en jämförelsevis mycket låg nivå. Dansen kom in för sent för att få del av de stora tidigare satsningarna på friteater och musik och på uppbyggnaden av regionala kulturinstitutioner med statligt stöd. År 2001 fick Dansens Hus, som representerar samtida dans, knappt 18 miljoner kronor ur statsbudgeten. Det kan jämföras med exempelvis Operan, som, inklusive Operabaletten, fick 303 miljoner kronor.

Och de ekonomiska villkoren för dansare och koreografer är fortfarande mycket knappa. De fria grupperna, som dominerar den samtida dansen, får bara sex procent av det totala statliga stödet till dans.

– Inga har fast anställda dansare, säger Kenneth Kvarnström. I mitt kompani kan anställningarna vara cirka åtta månader, eftersom vi säljer mycket till utlandet och turnerar fem, sex månader.

Det är med dansmått mätt en relativt hög anställningstrygghet. Det vanliga är extremt korta anställningar för en viss produktion, på en till två månader. Det framkom i en utredning från Kulturrådet förra året, där det för första gången gavs en bild av förhållandena för dansare.

Lönen ligger enligt Kulturrådets enkät på 15 500–18 000 kronor i månaden. Det anses ganska högt, men lönen är satt med insikt om att dansarna ska klara livsuppehället med den 80-procentiga ersättningen från a-kassan när jobbet tar slut.

Det ökande antalet fria dansgrupper klarar sig med uppfinningsrikedom och överlevnadsinstinkt. Man samproducerar med en institution som har resurser i form av teknik, utrustning, marknadsföring och personal.

Och trots allt tycks det råda en optimism i branschen.

– Vi märker att många som har bott och verkat utomlands flyttar tillbaka hit igen, berättar Benny Marcel, chef för Kulturrådets avdelning för teater, dans och musik. Det är ett tecken på att Sverige börjar bli intressant. Och svensk dans är mer efterfrågad utomlands.

Även Kenneth Kvarnström, som arbetat som koreograf i 20 år, tycker att det ljusnar.

– Som frigrupp kämpar man på, och de senaste åren har det synts en vilja att förändra situationen. Nu finns till exempel treåriga verksamhetsbidrag, som vi har kämpat för länge. Man kan planera mer långsiktigt och binda upp dansare.

Men mer pengar borde gå till frilansarna, anser han.

– Den klassiska baletten, som Operabaletten, får väldigt mycket. Jag tycker inte att Operan ska få mer.

Han talar liksom andra om danskonstens brist på infrastruktur, som scener och arrangörer. Att bidra till att bygga en sådan infrastruktur ingår i hans kommande uppdrag som chef för Dansens Hus. Förväntningarna är stora, konstaterar han.

– Det finns mycket optimism och en positiv tilltro till konsten. Men vi vet att vi måste utnyttja pengarna maximalt, och det krävs samordning.

På Kulturrådet på Skeppsholmen i Stockholm väntar Viveca Hallberg på regeringsdirektiv. Uppgiften är att skapa en nationell handlingsplan för den professionella danskonsten för att göra den tillgänglig för fler människor. En nationell vision behövs mot bakgrund av alla pågående initiativ, anser regeringen. Det fria danslivet ska stärkas, liksom institutionerna.

– Det känns väldigt positivt, säger Viveca Hallberg. Det handlar om att sätta ett gemensamt kulturpolitiskt mål, förhoppningsvis både kvalitativt och kvantitativt, för vad vi vill med danskonsten.

Den kommande visionen går knappast att förverkliga utan utökade resurser, tror Viveca Hallberg, men samverkan på olika plan är Nummer Ett.

– Det gäller att vara kreativ.

Ämnen: Kultur
BARA UPPÅT
- Danspubliken ökade med över 70 procent mellan 1993/94 och 2001
- Antalet föreställningar mer än fördubblades
- 31 fria dansgrupper redovisas 2001 mot 18 sju år tidigare
- Dansens Hus hade år 2000 28 000 besökare. Enbart våren 2003 kom 40 000.
Källor: Kulturrådet, Dansens Hus
Bli den första att tycka till!
SekretessNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Migrationsverket sedan sekretessbelagda handlingar vid upprepade tillfällen skickats till fel mottagare. Enligt myndigheten har det skett av misstag.
RättsväsendetNyhetLagrådet ställer sig bakom regeringens förslag om en ny lag om dataavläsning. Lagrådet konstaterar dock att det nya tvångsmedel som regeringen föreslår är mycket integritetskränkande och därför bara kan få tillämpas vid allvarlig brottslighet.
NyhetArbetstagarna vid migrationsdomstolarna måste få en acceptabel arbetsmiljö med rimlig arbetsbelastning. Skjut till mera pengar, kräver ST och Saco-S i en gemensam skrivelse till socialförsäkringsutskottet.
TillitsreformenFördjupningFör fem år sedan aviserade regeringen en ”tillitsreform” som utlovade större frihet och en minskad administ­rativ börda för offentlig­anställda. Men kritiker varnar för att förändringen kan bli kosmetisk, och facken tycks stå vid sidan om.

Läs mer

Dansk reform med förhinder

KronofogdenNyhetKronofogden har fått ett extra anslag på 65 miljoner kronor för att öka indrivningen riktad mot kriminellas lyxvaror, uppger SVT. Avsikten är bland annat att fler brottsoffer ska få ut sina skadestånd.
ArbetsförmedlingenNyhetNär arbetslösa tvingas åka till grannkommunen för att söka jobb kan det ses som en arbetsmarknadspolitisk insats, tycker Arbetsförmedlingens chef Mikael Sjöberg i en intervju med Arbetet.
ArbetsmarknadNyhetDet är stora skillnader mellan nyanländas etablering i Arbetsförmedlingens regi, konstaterar Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, i en studie. Nyanlända män klarar sig dubbelt så bra som nyanlända kvinnor.
SWEDAVIANyhetEn man utan svenskt arbetstillstånd och en efterlyst man har jobbat på Arlanda flygplats, trots att de båda har säkerhetsprövats, enligt Aftonbladet. ”Jag har inte fått någon mer information än att ingen av dem är anställd av Swedavia”, säger STs sektionsordförande Mikael Nordenståhl till Publikt.
POLISENNyhetCivilanställda som går den särskilda polisutbildningen ska ha aspiranttjänstgöring i ett halvår, föreslår regeringen i en promemoria. Remissinstanserna är överlag positiva till förslaget, men akademikerförbunden vill se en mer flexibel utbildningsmodell, visar Publikts genomgång av remissvaren.
StatsförvaltningNyhetDet finns stora brister i ledning och styrning av verksamheten vid Nationalmuseum, konstaterar Statskontoret efter en analys. Myndigheten behöver en omstart för att kunna genomföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt.
SpårtrafikenNyhetTrafikverket får regeringens uppdrag att upprätta en långsiktig plan för att underhålla järnvägen. Bakom beslutet ligger att brister i underhåll påverkar tillförlitligheten i järnvägstrafiken.
STATISTISKA CENTRALBYRÅNNyhetArbetslösheten för september i år skrivs ned med 1,1 procentenheter, efter att Statistiska centralbyrån, SCB, uppmärksammat felaktigheter i det externa konsultföretaget Evrys insamlade data. Men Evry vill i dagsläget inte säga att företaget gjort fel, enligt Svenska Dagbladet.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetI september hoppade företagshälsovården av sitt uppdrag på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak. Samtidigt sade skyddsombudet upp sig. Nu har man utsett ett nytt skyddsombud och anlitat ett nytt företag för att kartlägga arbetsmiljön. ”Det är klart att det som har varit har påverkat”, säger nya skyddsombudet Håkan Åhlenius till Publikt.
POLISENNyhetAtt civilanställda inom Polisen ska få använda sig av den logga som poliser har på uniformen är en fråga som ST har drivit en tid. Arbetsgivaren närmar sig nu ett beslut. ”Vi har en positiv inställning till det”, säger Tomas Rosenberg, chef på myndighetens HR-avdelning, till Publikt.
SCBNyhetStatistiska centralbyråns generaldirektör Joakim Stymne kallas till riksdagens finansutskott för att förklara turerna kring de missvisande siffrorna i myndighetens arbetskraftsundersökningar.
StatsförvaltningNyhetArbetsgivarverket har tagit fram två nya webbutbildningar för ledare och medarbetare i staten. Utbildningarna är tillgängliga för alla på myndighetens webbplats.
DomstolarnaNyhetDet har blivit vanligare att människor försöker smuggla med sig knivar och andra vapen in i domstolarna. För ordningsvakterna innebär det en alltmer hotfull arbetsmiljö. ”Det är klart att det känns obehagligt ibland”, säger Jenny Fällström, ordningsvakt vid Södertörns tingsrätt.
UPPHANDLINGSMYNDIGHETENNyhetLiten, men smart och modern. Så beskrivs Upphandlingsmyndigheten i juryns motivering till priset som Sveriges modernaste myndighet.
SPÅRTRAFIKENNyhetNär en lokförare vid Green Cargo nyligen avled i en arbetsplatsolycka i Piteå var det den tredje dödsolyckan på två år inom bolaget. STs sektionsordförande Kenth Bergqvist kan inte uttala sig om orsaken till olyckan, men konstaterar att generellt sett är stress en riskfaktor som kan leda till olyckor: ”Man måste titta på vår schemaläggning och se över kollektivavtalet kring arbetstider”, säger han till Publikt.
AssistansNyhetI ett brev till regeringen begär Försäkringskassan att lagen ska skärpas, för att det ska blir möjligt för myndigheten att stoppa blufföretag från att få ut assistansersättning.
A-kassaNyhetDet finns flera blindskär för a-kassorna när det gäller att hantera a-kassa i samband med studier. Det framgår av IAFs granskning av hur a-kassorna sköter arbetslöshetsersättning till personer som studerar.
ArbetsförmedlingenNyhetFlera partier i riksdagen har börjat samla sig i ett motstånd mot reformeringen av Arbetsförmedlingen. Enligt Expressen är en majoritet emot den snabba tidsplanen för förändringarna.
SCBNyhetCivilminister Lena Micko, S, har kallat till sig Statistiska centralbyråns, SCBs, generaldirektör Joakim Stymne. Samtalet ska handla om det externa konsultföretaget Evrys felaktiga datainsamling, som orsakat fel i arbetslöshetsstatistiken, skriver Aftonbladet.
ArbetsmarknadNyhetRegeringen måste stoppa EUs planer på en europeisk minimilön, kräver Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Martin Linder, PTK, och Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv, i en gemensam debattartikel. "Kollektivavtalsmodellen riskerar att på sikt ersättas av en från Bryssel statligt styrd arbetsmarknadsmodell", skriver partsföreträdarna.
ArbetslivNyhetEn del människor drivs av att lära sig nytt, medan andra mer vill prestera och vara bäst. I arbetslivet tycks de som fokuserar på att bemästra uppgifter klara sig bäst, enligt organisationsforskaren Christina Nerstad vid universitetet Oslomet.
ArbetsrättNyhetDet finns stora luckor i reglerna för offentliganställdas bisysslor, enligt en studie som genomförts av Statskontoret. Dagens reglering är komplex och svårtolkad, skriver Statskontoret.