Från sprätthök till tjänsteman

FÖRDJUPNING: GRATTIS TILL AVHANDLINGEN, MARIA!2003-11-25

Maria Cavallin har grävt i de statliga tjänstemännens historia. I sin doktorsavhandling visar hon brytningstiden då kungens handgångne man skulle bli allmänhetens tjänare.

Varför intresserade du dig för ämbetsmän?

–Egentligen bottnar det i ett intresse för maffian... Jag hittade ingen svensk maffia, men det finns paralleller till 1700-talets samhälle. Det är en värld med dubbla normer, den ena förankrad i familjen och med traditionella värderingar, och den andra som betonade offentlighet och det opersonliga.

Vad hände under den period du studerat, 1750–1780?

–Landet led av en galopperande inflation och en ineffektiv förvaltning. Samtidigt utmanades det gamla samhället av upplysningstankar och en framväxande borgerlighet. En fråga som debatterades var ämbetsmännens roll och ställning.

Hur såg 1750-talets ämbetsman ut?

–Han var kungens personlige tjänare, och kungen var utsedd av Gud. Gentemot allmänheten skulle ämbetsmannen vara en fostrande fadersgestalt.

–Den moderna syn som började växa fram framhävde i stället rollen som allmänhetens tjänare. Ämbetsmannen skulle vara opartisk, avsättningsbar, ha kompetens för sina uppgifter och rättsligt ansvar för besluten. Medborgarna skulle kunna granska besluten.

Vilka drev på förändringarna?

–Kraven kom från de ofrälse och intellektuella upplysningsmän som riksdagsmannen Anders Nordencrantz. Men även kronan ville effektivisera förvaltningen.

–I pamfletter som gavs ut sattes ofta likhetstecken mellan adel och ämbetsmän. De kallades sprätthökar och petit maîtres, förlöjligades och målades ut som förvekligade män i peruk. De beskrevs också som högfärdiga och mer måna om positionen än om göromålen.

Vilken utbildning hade ämbetsmännen?

–Dittills hade det bara funnits klassisk utbildning, men nu betonades i stället nyttiga kunskaper. Svenska ämbetsmän i Finland skulle kunna finska, Kommerskollegiums tjänstemän skulle kunna matematik etc. Det infördes flera olika examina för riktade kunskaper.

Hur var det med lönen?

–Lönerna var satta på 1680-talet och värdet hade sjunkit till kanske en fjärdedel. Många ämbetsmän var tvungna att ha extraarbeten och handläggningstiderna blev långa.

–Reformkraven gällde att tjänsten skulle vara på heltid, med en lön man kunde leva på.

–Men det fanns de som var emot förändringar. Man skulle inte söka ämbeten på grund av lönen, ansåg de.

Var korruption vanligt?

–Det förekom helt klart. Man kunde ta ut avgifter, sportler, exempelvis för att lämna ut protokoll. Det var en gråzon, där gränsen mot bestickning var flytande.

– Bönderna stödde ämbetsmännens lönekrav i syfte att förbättra rättssäkerheten. Mest rädda var bönderna för de extra tjänstemännen, som inte hade någon lön alls.

Man kunde också sälja sitt ämbete…

–Det var förbjudet, men vanligt. Man hade ju inte heller någon pension, och ett sätt att lösa det var att sälja ämbetet och dela lönen med den nye innehavaren.

Intressant! Vad ska du göra nu?

–Jag har fått pengar av Vetenskapsrådet till ett projekt jag kallar ”Vägen till omutlighet”. I början av 1800-talet var den statliga förvaltningen ganska försumpad, men i slutet av århundradet fungerade den. Jag vill veta vad som hände däremellan, till exempel i ämbetsmännens självbild och allmänhetens förtroende.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA