Generaldirektören struntade i larmen

KRIMINALVÅRDEN2013-03-27

Kriminalvårdens tidigare fastighetschef är nu åtalad för mutbrott i stor skala. Men det fanns varningssignaler om att allt kanske inte stod rätt till – både från Riksrevisionen och från anställda inom myndig­heten.

Rymningsvågen 2004 väckte krav på säkrare fängelser. Nya anstalter och häkten skulle byggas och gamla byggas om. Det slutade med att den dåvarande fastighetschefen åtalades för mutbrott.

Enligt polisens förundersökning gick brottet till så att två bolag – en arkitektbyrå och ett byggkonsult­bolag – fick uppdraget att projektera de nya anstalterna. Båda betalade provision till ett förmedlarbolag som ägdes av en nära vän till fastighets­chefen. Pengarna delades sedan mellan fastighetschefen och hans vän.

Myndigheten frångick konsekvent upphandlingsreglerna.

Men varningsklockor saknades inte. 2007 fann Riksrevisionen stora brister i »den interna kontrollen och styrningen av upphandlingsverksamheten«.

Även internt fanns kritik. Den dåvarande chefen för upphandlingsenheten förklarar i polisutredningen att fastighetschefen struntat i att följa de gällande upphandlingsreglerna.

Arkitektfirman var inte ens registrerad för f-skatt.

Men upphandlingschefen säger i förundersökningen att fastighets­chefen hävdat att firman visst uppfyllde kraven: »...och han tyckte att det borde vara hans åsikt som skulle gälla. Frågan fördes till generaldirektören för avdömning och slutade med att vi fick anta den här leverantören«, säger hon.

Dåvarande chefen för ekonomi- och planeringsenheten beskriver i utredningen hur fastighetschefen var den ende som hade rätt att exempelvis sluta hyresavtal.

»Han har haft ett antal direkta dele­gationer från generaldirektören som aldrig passerade mig«, förklarar hon.

Båda enhetscheferna beskriver hur de påtalat felaktigheter, men för döva öron.

Ekonomi- och planeringschefen vittnar om den nära kontakten mellan dåvarande generaldirektören Lars Nylén och fastig­hetschefen:

»Vart efter jag har försökt påtala brister och direkta fel, så har jag i allt mindre utsträckning fått vara med«, förklarar hon.

Och kritik har inte varit populärt, enligt ekonomi- och planeringschefen:

»Det är väldigt få, ens i ledningsstruk­turen, som vågar säga vad man verkligen tycker«, säger hon i polisutredningen.

Hennes frågor bemöttes med motstånd:

»Jag kan inte förstå att du har tid och ork att hålla på med ditt menings­lösa kontrollerande«, skriver fastighets­chefen till henne i november 2009.

Enligt de två enhetscheferna är det generaldirektören och fastighetschefen som fattat de avgörande besluten. De har jobbat tätt ihop och talats vid flera gånger om dagen.

Fastighetschefen säger själv i förhören att Lars Nylén agerat som både gene­raldirektör och handläggare:

»Det gick till så på Kriminalvården att i sådana här frågor så engagerade Nylén sig själv väldigt mycket i detalj.«

Hösten 2009 börjar justitiedepartementet reagera. När man upptäckte att Kriminalvården i praktiken skrivit ett 25-årigt avtal för häktet i Helsingborg, trots statliga regler om att hyresavtal som mest ska vara på sex år, kallas Lars Nylén till departementet. Där möter han statssekreteraren Magnus Graner.

»Ju mer vi borrar desto mer fundersamma blir vi om lokalhanteringen inom Kriminalvården«, säger Magnus Graner på mötet.

Han påminner sig också att han 2007, som nybliven statssekreterare, frågat Lars Nylén om han var »trygg med sin fastighetschef«.

När Publikt tar upp vad statssek­reteraren sagt med Lars Nylén tycker han inte att det var någon märklig fråga.

– Nej, varför det? Det bygger i så fall på en tro om att statssekreteraren skulle känna till något om fastighetschefen. Men är han i så fall så korkad att han inte säger det rakt ut? Har någon i departementet haft kännedom om någon korruption vid det tillfället? Svaret är nej. Hade de det hade jag naturligtvis vidtagit åtgärder.

Lars Nylén säger till Publikt att han fortfarande är trygg med den före detta fastighetschefen:

– Jag vet inte vad av allt detta som läggs honom till last som kan bevisas ha ägt rum.

När fastighetschefen skulle gå i pension i mars 2010 erbjöd Lars Nylén honom att fortsätta som konsult för Kriminalvården. Totalt fakturerade fastig­hetschefen Kriminalvården 144 242 kronor under två månader fram tills han greps i maj 2010.

Men fastighetschefen hade redan ett ännu bättre avtal med den arkitektbyrå som han anlitat för Kriminalvårdens räkning. Det gav honom en ersättning på 55 000 kronor per månad i fem år framåt.

Lars Nylén ser inte det som något anmärkningsvärt.

– Får en konsult ha avtal med and­ra uppdragsgivare? Ja, säger jag. Det finns ingen karantän. Däremot ska han naturligtvis inte uppträda mot oss för ett annat företags räkning, säger han.

18 maj 2010 grips den före detta fastig­hetschefen och utredningen av det som beskrivs som det största mutbrottet i svensk historia går i gång.

Tidigast i augusti inleds rättegången mot de fyra som åtalats: Den tidigare fastighetschefen och hans vän – förmedlarbolagets ägare, liksom de tidigare cheferna för ett arkitektföretag och ett byggkonsultbolag.

Den åtalade före detta fastighetschefen säger till Publikt att han inte ger några kommentarer i dag.

– Men så mycket kan jag säga att jag inte förstår åklagarens anklagelser, säger han.

Magnus Graner och de två enhetschefer som vittnat i polisförhören har i väntan på rättegång avböjt att kommentera förundersökningen i Publikt.

Åklagaren: Så försvann pengarna

  • Fastighetschefens vän, vd i förmedlarbolaget, agerar mellanhand när Kriminalvården ska projektera och sluta hyresavtal för ny- och ombyggnad av anstalter.
  • Arkitektbyrån blir Kriminalvårdens leverantör. Muta enligt åklagarna: 11,6 miljoner kronor.
  • Byggkonsulten blir Kriminalvårdens leverantör. Muta enligt åklagarna: 2,6 miljoner kronor.
  • Byggföretaget bygger häktet i Sollentuna och skriver ett hyresavtal med Kriminal­vården. Muta enligt åklagarna: 10,8 miljoner kronor. Ingen i företaget är åtalad.
  • Via förmedlarbolaget byggs ett nytt hus och ett befintligt byggs ut vid fastighetschefens familjs sommarställe i Båstad. Muta enligt åklagarna: 3,8 miljoner kronor.

Byggboom efter våg av rymningar

  • Flera uppmärksammade rymningar 2004 satte Kriminalvården under hård press. Generaldirektören fick gå och ersattes av Lars Nylén, då chef för Rikskriminalen.
  • Lars Nylén tog fram en investeringsplan med nya fängelser i Härnösand, Hapa­randa, Östersund, Kristian-stad, ombyggnad av anstalterna i Kumla och Hall och nya häkten i Sollentuna, Helsingborg och Kalmar.
  • Fastighetschefen, då fastighetschef på Riks­polisstyrelsen, värvades till Kriminal­vården hösten 2005. Någon prövning av refe­renser gjordes inte. Lars Nylén gick i god för honom.
  • Senare blev investerings­planen rejält bantad. Anstalterna i Haparanda, Östersund och Kristianstad och häktet i Kalmar togs bort. Men affärerna har enligt åtalet orsakat mutor på minst 30 miljoner kronor.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Kriminalvården
Inlagt av Anton (ej verifierad) tis, 01/07/2014 - 21:58
Jag måste säga att det är sorligt att se att det tar departementen två år att upptäcka misstänksamheter och sen att det tar från hösten 2009 fram till och med 2010 och som personen hinner till och med gå i pension och få en rejäl summa i konsultarvode innan en utredning påbörjas?

Och vad blir straffet? Troligen dagsböter på lägsta nivån då han riskerar att förlora sitt arbete....det galnaste av allt är väl att han fortfarande arbetar inom regeringskansliet!

Sånt här borde straffas rejält men istället uppmanar departementen snarare till sådant beteende genom sin oförmåga att se oegentligheter.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA