Gott betyg för insatser mot extremism

NATIONELLA SAMORDNAREN MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM2018-12-14

Statens satsning mot våldsbejakande extremism har fått ett bra genomslag. Det är Statskontorets slutsats i en utvärdering av arbetet kring den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.

Under åren 2014-2017 satsade staten närmare 170 miljoner kronor på att förebygga våldsbejakande extremism. Regeringens modell blev att tillsätta en nationell samordnare mot våldsbejakande extremism och att ge särskilda uppdrag till elva myndigheter. Åtgärderna som har genomförts har främst handlat om att öka kunskapen och att förbättra samverkan mellan de berörda myndigheterna. Statskontoret har nu utvärderat om åtgärderna har varit ändamålsenliga.

Statskontoret konstaterar att många kommuner har tagit fram någon form av struktur för att ta emot och bearbeta information som kan ha anknytning till våldsbejakande extremism. Två av tre kommuner har tagit fram en egen handlingsplan mot våldsbejakande extremism.

Kommunerna anser att samordnarens viktigaste bidrag var att sätta frågan om våldsbejakande extremism på agendan. Fyra av fem kommuner uppger att de haft nytta av samordnarens arbete. Samordnaren har fått de lokala politikerna att prioritera frågan vilket har bidragit till att det skapats ett nätverk av kommunala samordnare, skriver Statskontoret. Före satsningen hade kommunerna inte heller tillgång till så omfattande kunskap om våldsbejakande extremism som de har nu. Det är i sin tur till stor del de statliga myndigheternas förtjänst.

Många av myndigheterna har på ett eller annat sätt integrerat arbetet mot våldsbejakande extremism i sin ordinarie verksamhet. Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse har exempelvis integrerat frågorna i utbildningen av sin personal, konstaterar Statskontoret.

I rapporten konstateras att varken Barnombudsmannen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor eller Socialstyrelsen har integrerat arbetet mot våldsbejakande extremism i sin ordinarie verksamhet. De tre myndigheterna uppger att de har utfört sina uppdrag, men att de nu saknar medel för att fortsätta med nya insatser inom området.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA