Grundlag väl värd att fira
För 250 år sedan fick Sverige en tryckfrihetsförordning, en banbrytande grundlag som tillförsäkrade medborgarna yttrandefrihet och insyn i myndigheterna. Den har haft en avgörande betydelse för den svenska förvaltningskulturen och för vårt samhälles utveckling, och därför uppmärksammar Publikt jubileet.
Tema: Tryckfrihetsförordningen 250 år
- Tryckfrihetsförordningens historia: En kamp utan slut för det fria ordet
- Hans-Gunnar Axberger: ”Vi gick med i EU och plötsligt var offentlighetsprincipen inte lika självklar”
- Anna Skarhed: ”Vi måste klara balansen mellan offentlighet och skyddet för integriteten”
- Britta Lejon: ”Öppenheten är så värdefull och den måste värnas”
- Björn Häger: ”Om vi inte kan granska makten havererar demokratin”
- Morgan Johansson: ”Vi som politiker måste stå upp för våra grundlagar”
Av berättelsen om tryckfrihetsförordningens historia framgår att yttrandefrihetens och öppenhetens gränser har diskuterats ända sedan 1766. Då liksom nu har många velat snäva in dessa gränser. Därför är det viktigt att påminna om en av grundtankarna bakom lagen: att demokratin förutsätter att statsmakterna inte kontrollerar vad som får sägas och skrivas eller vilken information människor får ta del av. Detta uttrycks numera även i den gemensamma värdegrund för statligt anställda som togs fram för några år sedan – där fastslås att fri åsiktsbildning är ett grundläggande värde som ska vägleda alla statstjänstemän.
Den insyn i offentliga verksamheter som tryckfrihetsförordningen garanterar har dessutom gett oss en öppen och transparent förvaltning där korruption och slöseri kunnat begränsas. Det har bidragit till att skapa förtroende för myndigheterna och för dem som arbetar där. Det är också betydelsefullt att offentliganställda i dag har en grundlagsskyddad rätt att i medier berätta om vad som sker på deras arbetsplats och att uttrycka sina åsikter om de beslut som styr den.
De som vill inskränka tryckfriheten och offentlighetsprincipen hävdar ofta att det förekommer missbruk som kräver åtgärder. I många fall vilar argumentationen på tveksamma grunder. Tryckfriheten har alltid byggt på avvägningar mellan skilda intressen, men det finns goda skäl att vara restriktiv med att begränsa medborgarnas rättigheter. Skäl som formuleras väl just i tryckfrihetsförordningens lagtext: »till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning«.
Alexander Armiento, chefredaktör
Detta är dagens tryckfrihetsförordning
- Tryckfrihetsförordningen är en grundlag, och kan bara ändras genom två riksdagsbeslut med mellanliggande val.
- Myndigheter får inte förhandsgranska skrifter eller hindra dem från att tryckas och spridas.
- Den som lämnar uppgifter avsedda för publicering har rätt att vara anonym.
- Massmedier får inte avslöja sina källor.
- Offentligt anställda har meddelarfrihet, rätt att lämna uppgifter för publicering.
- Det är förbjudet för myndigheter att efterforska vem som använt sin meddelarfrihet eller ingripa mot någon som gjort det.
- Om det finns en ansvarig utgivare för en skrift har denne ensam juridiskt ansvar för innehållet.
- Ansvarig utgivare kan bara straffas för de brott som räknas upp i tryckfrihetsförordningen.
- I åtal om tryckfrihetsbrott finns en jury som har möjlighet att fria den åtalade.
- Allmänna handlingar hos myndigheter är offentliga, om inte specifika hänsyn motiverar sekretess.
