Han gör serier av lögner
Polisen griper en 35-årig man misstänkt för mordet på utrikesminister Anna Lindh.Plötsligt riktas strålkastarna mot en ung serietecknare. Den gripne mannen är en seriefigur och hans skapare heter Simon Gärdenfors. Men det började med en katt. En tjock, gul katt.
– Det var Katten Nisse, en serie om en ganska tjock och speciell katt, som fick mig att bli verkligen intresserad av serier, säger Simon Gärdenfors. Jag följde serien från första numret och om någon var en Nissediggare så var det jag.
Det visade sig att serierna kunde fylla en social funktion och med det kom serietecknandet.
– På fritids var det många som läste serier med superhjältar i huvudrollerna. När det visade sig att jag kunde teckna de här superhjältarna fick jag en jäkla massa nya vänner.
Åtta år gammal flyttade Simon med sin familj, från Skåne och Hjärup till seriernas Mecka, USA. Där hamnade han i en seriefantasts våta dröm. I USA upplevdes allt som tecknat.
– Att flytta dit var verkligen omvälvande. På den tiden fanns det bara två TV-kanaler i Sverige, de tecknade serier som visades i TV var förpassade till God Morgon Sverige och Lilla Sportspegeln. I USA å andra sidan fanns verkligen allt. Jag blev på gränsen till vidrigt fascinerad av TV och tecknade serier.
Efter en tid flyttade familjen tillbaka till Sverige och Simon tillbringade högstadietiden på en skola i Lund. Och det är där, i studentstaden Lund, som serieintresset verkligen tar form. Serier ska hittas, samlas och dessutom tecknas. Egna fanzines producerades och såldes i lokala serieaffärer. Sakta men säkert började det som en gång var ett intresse för en gul katt att förvandlas till något som liknar ett karriärval.
Det var David Liljemark, idag en av de mest framstående svenska serietecknarna, som öppnade dörren till branschen för Simon.
– David hjälpte mig in. Han lät mig teckna manus som han hade skrivit. Senare så gjorde vi ”eDJ Röv”e tillsammans med Calle Thörn och det blev väl en sisådär 100 strippar med honom.
DJ Röv är en cynisk, pervers, självgod figur som gör allt för att förolämpa mänskligt intellekt och smak. En riktig typ om ni vill.
– Det började med att jag och Calle Thörn sprang omkring på stan och ”etaggade”e DJ Röv lite här och där. David upptäckte det och tyckte att det skulle kunna bli en bra seriefigur.
DJ Röv blev en succé och spred sig genom Mega Pyton vidare ut på Internet och i framför allt Stockholm roades och upprördes folk i kapp. Mycket av inspirationen till DJ Röv kom från den inflytelserika tidningen Pop så det var klart att var och varannan person tog åt sig precis allt det som DJ Röv sa eller stod för.
Efter gymnasiet började Simon att praktisera på en reklambyrå i Malmö. Där lärde han sig de flesta nödvändiga datorprogram som en framtida serietecknare kan tänkas behöva. Han startade egen firma, flyttade tillbaka till Lund och började frilansa som illustratör.
I Lund flyttade han in i en fastighet som kallades för ”ryska huset”.
– Ryska huset var ett lustigt ställe. Förvaltarna var ett gäng ryssar som man betalade hyran till direkt i handen. Huset var dessutom som ett slags glassbil för studenter. Men istället för glass var det smuggelsprit och cigaretter som såldes. Det var suveränt.
Det är här som den man vi idag känner som 35-åringen gör sin entré i historien.
–Vi festade en hel del tillsammans. Han var mycket social, på gränsen till översocial nästan. Men det märktes att han inte alltid pratade sanning, den ena fantastiska historien efter den andra presenterades. En hel del av det han sa visade sig förvisso vara helt sant. Men det var svårt att lära känna honom väl.
– Sedan kom jag på att det skulle vara intressant att bygga en seriefigur kring honom, en mytoman. Jag hade länge funderat på att göra en serie om lögner och han passade så att säga in där. Inte bara han för den delen, jag passar nog också in där ganska bra.
Mats Jonsson, ytterligare en ung framgångsrik svensk serietecknare, var den som först insåg likheten mellan 35-åringen och Simons seriefigur. Sedan startade drevet. De stora kvällstidningarna skickade ut sina reportrar och SVT satte Simon i en taxi för en milslång färd till en TV-studio. Plötsligt var det Simon Gärdenfors, en ung serietecknare med rötterna i Skåne, som var den som satt inne med sanningen om 35-åringen.
Och Simon svarade artigt och ärligt på frågorna. Kanske lite för ärligt för enligt Simon var 35-åringen förvisso speciell med vissa tendenser till mytomani, men annars en ganska vanlig, förvirrad ung kille som bara ville göra intryck.
Han hade till och med kommit på en av Simons utställningar i Stockholm.
Annars är Simon mest känd för seriealbumet Turist som släpptes i januari i år. Innan Turist hade han bland annat arbetat några år som redaktör på Mega Pyton och Ernie. Men livet blev så inrutat att hans egna serierutor kändes omöjliga att fylla. Han sa upp sig från jobbet och började arbeta med en portabel ritstudio. Turist föddes på golvet hos kompisar, på semestern, på rökiga caféer.
– Det var en ny känsla att kunna arbeta med ett så långt material. När man gör en hel bok så kan man föra över en känsla eller en stämning till läsaren och det är spännande.
Simon beskriver Turist som en slackernovell i serieformat, en lös historia om droger, sex, kriminalitet, meningslösa diskussioner och hiphop.
Arbetet med att sammanställa det stora seriealbumet om lögn fortsätter och Simon väljer att göra det på sitt eget speciella sätt.
– Det blir ett närmast journalistiskt projekt. Det blir intervjuer i tecknad form där jag kan låta någon annan än jag få komma till tals. Lögnen är vanligt förekommande i samhället och det finns mycket att berätta. Jag gör det med hjälp av mina serier.
Simon Gärdenfors och Hiphopen
Tillsammans med Calle Thörn bildar Simon hiphop-duon Las Palmas. Las Palmas har funnits i några år och de spelar live till och från. Gruppen har släppt ett antal demos.
Enligt Simon är han bättre på att rita serier än att rappa. Och han erkänner villigt att han lånat en hel del från hiphop-kulturen till sina serier. Turist har till exempel lånat friskt från den så kallade ”gangster-rappen”.
